No description available.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Sammanfattning Studien syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa elevers inflytande vid undervisning i grundsärskolan. I studien undersöks hur några lärare i grundsärskolan definierar begreppet elev­inflytande, hur lärarna beskriver att de skapar förutsättningar för elevinflytande i sin under­visning samt vilka utmaningar lärarna beskriver att de möter i sitt arbete. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats där nio lärare som undervisar i grundsärskolan har intervjuats.  Studiens teoretiska ramverk är Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001). Med utgångspunkt i delaktighets­modellen har fem begrepp använts för att analysera intervjuerna utifrån öppningar, möjligheter, skyldigheter, resurser och utmaningar. Samtliga lärare i studien definierar elevinflytande som att eleven ska ges möjlighet att vara en del av beslutsprocessen för att kunna påverka undervisningen. Knappt hälften av lärarna beskriver denna definition i kombination med att elevinflytande även innebär att bli lyssnad på.   En god relation mellan lärare och elev visar sig vara en framgångsfaktor för elevinflytande i studiens resultat. Förmågor som lärarna behöver besitta är viljan till lyhördhet, öppenhet samt att visa tillit till elevens förmåga. En viktig del i lärarnas beskrivning av arbetet för elev­inflytande är att varje elev blir lyssnad till, även om hen inte alltid får sin vilja igenom. Elevernas bristande kommunikativa och kognitiva färdigheter ses som en tydlig utmaning för elev­inflytande. Den individuella elevens förutsättningar till inflytande beror helt på lärarens förmåga att tolka dess intentioner. Resultatet synliggör behovet av stödstrukturer exempelvis bildstöd som en förutsättning för elevens möjligheter att kunna göra aktiva val och delta i demokratiska processer. Organisatoriska faktorer såsom skolans lokaler och personaltillgång framträder i resultatet som viktiga förutsättningar för hur lärarna kan få elevinflytande att komma till stånd. Undermåliga förutsättningar gällande dessa faktorer leder istället till utmaningar för lärarna samt begränsar elevinflytande. / Abstract The study aims to highlight, from a teacher's perspective, the influence students may have on teaching practice in compulsory school for students with intellectual disability (ID). Moreover the study examines how teachers in  compulsory school for students with ID define the concept of student influence, the teachers’ descriptions of how they create conditions for students to influence their teaching practice, and what challenges the teachers define in this area of work. The study has been accomplished through a qualitative research approach where nine teachers teaching in compulsory school for students with ID have been interviewed.  The study's theoretical framework is based on Shier's participation model (Shier, 2001). Based on the participation model, the following five concepts have been used to analyse the interviews; openings, opportunities, obligations, resources, and challenges. All teachers in the study define student influence primarily based on a description where the student must be given the opportunity to actively be part of decision-making in order to influence teaching practice. Less than half of  teachers' definitions also describe a combination of being given the opportunity to be able to influence via participation in decision-making processes, as well as a student influence that incorporates being listened to and actively being asked for their opinion. The study shows that a good relationship between teacher and student is a vital factor for successful student influence. Abilities that teachers need to possess are perceptiveness, openness, and the capacity to show confidence in the student's own ability. An important part of the teachers' description of laying the ground for positive student influence is that each student is listened to, even if they do not always get their way. Student lack of communicative and cognitive skill is described as a clear challenge for student influencing ability. Subsequently, the individual student's potential for influence depends on the teacher's ability to interpret their intentions. It becomes visible in the results how important different support structures, such as image support and/or word support, constitute a prerequisite for the student's ability to make active choices and participate in democratic processes. Organisational factors such as the school's premises and staff availability are prominent in the results as important factors for how teachers can stimulate student influence. Poor conditions regarding these factors, on the other hand, lead to challenges for teachers and limit student influence.

The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.