Syftet med examensarbetet är att undersöka hur stödjande aktörer på olika nivåer med anknytning till elever på högstadiet uppfattar problematisk skolnärvaro och samarbetet mellan dessa aktörer. Med stödjande aktörer avses personal som har till uppgift att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande inom skola, socialtjänst och i särskilda fall arbetsmarknadsenhet. Dessa aktörer, såsom lärare, elevhälsopersonal, familjebehandlare, socialsekreterare eller arbetsmarknadskonsulent, finns på olika nivåer i förhållande till varandra och eleven. Problematisk skolnärvaro avser den inaktiva närvaron där elever till stor del fortfarande kommer till skolan, men av olika anledningar inte tillgodogör sig sina studier utan sitter inaktiva i klassrummet, blir korridorssittare, eller riskerar att börja skolka i större omfattning och bli hemmasittare. Aktörernas roller kommer att tolkas utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att visa hur olika nivåer hänger samman och påverkar varandra inom och mellan nivåerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer; elva semistrukturerade intervjuer med personal från skola (elevhälsopersonal, lärare, samt rektor), socialtjänst (socialsekreterare och familjebehandlare) och arbetsmarknadsenhet genomfördes. Tidigare forskning hävdar att elever som inte deltar i undervisningen eller inte kan dra nytta av den behöver hanteras antingen i lärmiljön, skolmiljön, hemma, individuellt för eleven eller inom den bredare skolstrukturen. Resultaten av genomförda intervjuer bekräftar tidigare forskning genom att respondenterna visar en djup förståelse för att varje elev behöver bedömas och bemötas individuellt utifrån deras behov och orsaker till problematisk skolnärvaro. Resultaten av intervjuerna belyser även nya perspektiv där det finns en gemensam utmaning kring avsaknad av samsyn och ansvarsfördelning att hantera problematisk skolnärvaro. / The purpose of this study is to examine how supportive actors at various levels, related to students in secondary school, perceive problematic school attendance and the collaboration between these actors. Supportive actors refer to personnel tasked with working proactively, preventively, and remedially within the school, social services, and in specific cases, the labour market unit. These actors, such as teachers, student health personnel, family therapists, social workers, or a labour market consultant, operate at various levels in relation to each other and the student. Problematic school attendance refers to passive attendance where students for various reasons do not engage in their studies despite being physically present in school. They may remain inactive in the classroom, become corridor-sitters, or this behaviour risks escalating into more extensive truancy and becoming homebound. The roles of the actors will be interpreted based on Bronfenbrenner's ecological systems theory to demonstrate how various levels are interconnected and influence each other within and between them. The study is based on qualitative interviews: eleven semi-structured interviews with personnel from schools (student health personnel, teachers, and the principal), social services (social workers and family therapists), and the labour market unit. Previous research argues that students who do not participate in or benefit from education need to be addressed either in the learning environment, home, individually for the student, or within the broader school structure. The interview results confirm previous research, as respondents demonstrate a deep understanding that each student needs to be assessed and addressed individually based on their needs and reasons for problematic school attendance. The interview results also highlight new perspectives, revealing a common challenge regarding the lack of consensus and responsibility allocation in managing problematic school attendance.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Sverige har en obligatorisk grundskola. Enligt skollagen så inträder skolplikten höstterminen det år barnet fyller 6 år. Problematisk skolfrånvaro är ett område som det finns mycket forskning kring medan forskningen omkring problematisk skolnärvaro är betydligt mindre omfattande. Innebörden av problematisk skolnärvaro i denna studie är att eleven är närvarande i skolan men inte deltar i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om problematisk närvaro i skolan hanteras på högstadiet. Hanteringen av problematisk skolnärvaro har belysts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av fyra skolledare. Informanternas gemensamma upplevelse var att den problematiska skolnärvaron successivt har minskat under åren. Den problematiska skolnärvaron som fanns på informanternas olika skolor hanterades av elevhälsan och enligt studies resultat användes följande åtgärder i denna hantering; liten undervisningsgrupp, anpassad studiegång, resurspersoner och gemensamma raster.