Macroscopic changes in the urban environment and in the built transportation infrastructure, as well as changes in household demographics and socio-economics, can lead to spatio-temporal variations in household travel patterns and therefore regional travel demand. Dynamics in travel behavior may also simply arise from the randomness associated with values, perceptions, attitudes, needs, preferences and decision-making process of the individual travelers. Most urban travel behavior models and analysis seek to explain variations in travel behavior in terms of characteristics of the individuals and their environment. Spatial extents and temporal variation in an individual’s travel pattern may represent a measure of the individual’s spatial appetite for activity and the variability-seeking nature on his/her travel behavior. The objective of this dissertation effort is to develop a methodology to predict activity participation using revealed spatial extents and temporal variability as variables that represent the spatial appetite and variability-seeking nature associated with individual household. Activity participation is defined as a set of activities in which an individual or household takes part, to satisfy the sustenance, maintenance and discretionary needs of the household. To accomplish the goals of the dissertation, longitudinal travel data collected from the Commute Atlanta Study are used. The raw Global Positioning Systems (GPS) data are processed to summarize trip data by household travel day and individual travel day data. A methodology was developed to automatically identify the activity at the end of each trip. Methods were then developed to estimate travel behavior variability that can represent the variability-seeking nature of the individual. Existing methods to estimate activity space were reviewed and a new Modified Kernel Density area method was developed to address issues with current methods. Finally activity participation models using structural equation modeling methods were developed and the effects of the variability-seeking nature and spatial extent of activities were applied to the models. The variability-seeking nature was presented in the activity participation model as a latent variable with coefficient of variation of trips and distance as indicator variables. The dissertation research found that inclusion of activity space variables can improve the activity participation modeling process to better explain travel behavior.

Doctor of Philosophy / Department of Hotel, Restaurant, Institution Management & Dietetics / Ki-Joon Back / Understanding association members’ meeting participation behaviors is the key to the well-attended meeting, which is a common goal of both associations and host destinations. However, little research has contributed to theoretical development in this area, and the lack of a theoretical framework has negatively influenced the validity of existing research. Thus, this study attempted to explain association members’ meeting participation behaviors, using a conceptually sound model of meeting participation, which was developed based on existing human behavior theories: the theory of reasoned action (TRA) and the theory of planned behavior (TPB). Another main objective of this study was to test the validity of the meeting participation model (MPM). By comparing the utility of three competing models (TRA, TPB, and MPM), this study confirmed the effectiveness of the meeting participation model (MPM) in explaining association members’ intentions to attend the annual meeting. The proposed meeting participation model was empirically examined using the data collected from 245 members of the International Council on Hotel, Restaurant, and Institutional Education (CHRIE). The results of model development revealed that the MPM fits the data very well, providing a systematic view of the decision-making process of association meeting participation. In addition, the findings of the model comparison using the structural equation modeling (SEM) revealed that all three competing models successfully provide a theoretical base for understanding association members’ meeting participation behaviors. Specifically, the MPM provided a fuller understanding of meeting participation intention by adding two predictor variables (destination image and past meeting participation experience) to the TPB. This study is the first research effort to investigate what makes association members attend, or not attend, association meetings based on theoretical frameworks. TRA and TPB provided the necessary theoretical ground to develop the meeting participation model (MPM). By adding a domain specific predictor variable (destination image) and a non-volitional habitual construct (past experience) to the original latent constructs conceptualized in pure TRA/TPB models, the MPM emerged as a theoretically strong and parsimonious framework for understanding association members’ meeting participation behaviors. The results of the current study present a strong step toward providing practical as well as theoretical implications for future convention research.

This study aims to find and make visible strategies educators use to enable influence and participations for the children in the schoolyard. The purposewas investigated through an unstructed survey with qualitative questions to give educators space to formulate their experince and thoughts about children´s influence and paritcipation in the yard. Shier´s (2001) participation model was used when designed the questionnaire, as well as a theoretical starting point when analyzing data. The model is a tool to make participation and influence visible. Importent concepts is highlighted such as attitudes as it turns out to be a significant aspect of the children´s opportunities in the encounter with the adult. The results show that the educators listen to the children´s opinions and wishes, that they can largely meet the needs, but factors such as lack of time and lack of staff can stand in the way. We see that Shier´s (2001) model challenges the preschool, at the organizational level where the educators do not have the same opportunities to influence. The challenge also ends up with the educators, are they prepared for a change, for example in routine situations? The focus in this study is more on a here and now perspective where in the results part of the study, different strategies emerge that are useful for the educators in the work of increasing children´s participation and influence in the yard. In the study´s conclusion, we present our knowledge contribution to the presschool profesion where we, among other things, highlight a result that strengthens previous research and literature. One result that clearly emerged is how crucial the educator´s attitude is in the encounter with the children for what opportunities are given to them.

Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2007. / Geography, Geoinformatics and Meteorology / MA / Unrestricted

The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Previous research shows that people with severe disabilities often are neglected in the work of enhancing user participation. It is shown that even though professionals increase the possibility for user participation in their work, it is not necessary that the users receive it. This study aims to show how professionals working for people with disabilities applies user participation in their everyday work. We used a qualitative exploratory method and interviewed ten social workers within service administration and supportive housing, located at three different municipalities in the region of Stockholm. Using Shier’s participation model in combination with theory of recognition we got similar results as previous research. The social workers have a great intention in enhancing user’s participation in their work, though organizational structures stand in their way. That drives them to use what is known as “silent knowledge”, a combination of their personality, previous experience and their ingenuity.

Att kommunicera är en rättighet som alla har, oavsett funktionsförmåga. I UNICEF Sverige (2021) under artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, tas barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet upp. Detta är tyvärr inte självklart för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet eftersom de har svårigheter att uttrycka sig samt att göra sig förstådda.  Denna studie handlar om metoden Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och delaktighet. Syftet med studien var att med stöd av interventionen undersöka om AKK, med särskilt fokus på bildstöd är en möjlig väg till ökad delaktighet hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet i förskolan. Studiens syfte var även att undersöka hur förskolepersonal som deltar i interventionen beskriver sitt arbete och hur de upplevde användningen av bildstöd som syftade till att öka barns delaktighet. Med studien önskade jag undersöka om en aktiv användning av bildstöd kunde vara ett arbetssätt för att öka tillgängligheten i förskolans vardagsrutiner och undervisning. Ökad tillgänglighet skulle vara betydelsefullt för samtliga barn, fast särskilt för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Förhoppningen var att metoden skulle öka barnens möjlighet till delaktighet och lärande i sin utbildning.   Intervention genomfördes med två grupper av flerspråkiga barn i språklig sårbarhet på en förskola under fem veckor med två undervisningstillfällen per vecka som ägnades åt interventionen. De två grupperna bestod av en kontrollgrupp som deltog i ordinarie undervisning och en interventionsgrupp som deltog i stödinsatsen (bildstöd). För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor valde jag att använda mig av strukturerad observation och kvalitativa intervjuer som metoder för datainsamling. Effekterna av interventionen mättes genom en strukturerad observation med stöd av ett delaktighetsbaserat observationsschema (se bilaga 6) innan och efter interventionsperioden. Efter observationerna användes delaktighetsmodellen av Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018), med fokus på de tre delaktighetsaspekterna; tillgänglighet, samhandling och engagemang för analysen. Resultatet beskrivs därefter utifrån dessa aspekter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med två pedagoger som deltog i intervention efter att interventionsperioden avslutats.  Studiens resultat visade, trots att den genomförda interventionen kan betraktas som kortvarig, ändå att en aktiv användning av bildstöd hade ökat barns delaktighet efter interventionsperioden. Resultatet som framkom under intervjuer visade också att pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av bildstöd. Pedagoger upplever att bildstöd är ett verktyg som förstärkt det som sägs samt underlättar barnens kommunikation. / Communication is a fundamental human right that everyone should have access to, regardless of their functional ability. Article 12 of the Convention on the rights of the child provides that every child has the right to express freely his/her opinion on all the questions which concern his/her life. Yet, due to difficulties in communicating for multilingual children with linguistic vulnerabilities are at particular risk of not being heard. This study is about Augmentative and Alternative Communication (AAC) and participation. The purpose of this study is to examine about AAC, with specific focus on if picture cards in an intervention study are a possible way for promoting multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation at preschool. With my study I wished to investigate if active use of picture support can be a way to increase accessibility in preschools everyday routines and education. The purpose of the study is also to examine preschool teacher’s description of their work with active use of picture support.  This intervention study lasted for a period of five weeks (two lessons a week). To answer the research questions, I have used data sources that consist of observations and interviews. Two groups of children (the control group and the experimental group) have been observed over a period when picture cards are used to help teaching. The data were collected before and after intervention. Intervention effects were analyzed using the participation models of Szönyi and Söderqvist Dunkers (2018) with three aspects: accessibility, interaction, and involvement. Semi-structured interviews were conducted with two preschool teachers at one preschool at the end of intervention. The result of the intervention shows that active use of picture cards has increased multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation. The preschool teachers expressed positive feedback of using picture cards in teaching. Picture cards can support speech and expand children’s ability to communicate.

Eleverna inom Statens institutionsstyrelse (SiS) befinner sig i en speciell skolkontext. Det vanligast förekommande är att elever placeras på SiS utifrån lagen om vård av unga (LVU) och placeringen sker genom tvång (Karlsson & Linde, 2021). Individens hela liv ska rymmas inom institutionen: fritid, behandling och skola (Enell et al., 2018). Inom verksamheten finns särskilda befogenheter där personalen har lagligt stöd att utföra åtgärder som innebär kontroll, disciplinering och uppfostran (Andersson Vogel, 2020). Skolinspektionen (2021) påtalar att flickor inom SiS har högre frånvaro och mår sämre än pojkar inom verksamheten. Granskningen som Skolinspektionen genomfört synliggör behovet av att möta flickornas behov och där tar vår studie avstamp. Studien utgick från en kvalitativ ansats och syftade till att få syn på flickors delaktighet inom SiS skolverksamheter. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med lärare för att undersöka hur de arbetar för att främja flickors delaktighet.   Framgångsfaktorer som identifierades kunde handla om gruppstorlek där elevantalet är begränsat vilket påverkar undervisningen såtillvida att lärare ges möjlighet att skapa en tillgänglig lärmiljö anpassad efter varje elev. Samarbete med behandlingsavdelningarna framgick som viktigt för att eleverna skulle uppleva trygghet, främja skolnärvaro och möjliggöra kontinuitet. Lärarnas förhållningssätt och bemötande framhölls som central för att eleverna skulle kunna utveckla en bättre skolidentitet.   Studiens resultat visar att vistelsetiden påverkar lärarnas möjligheter till att skapa förändring för elevens skolidentitet. Om vistelsetiden är kort blir förutsättningar att göra förändringar begränsade. Lärarna på SiS vittnar om vissa svårigheter med att erhålla adekvat dokumentation om eleven haft långvariga skolavbrott och senaste huvudman är svår att återfinna. Gemensamt för elevgruppen är en bakgrund i skolmisslyckanden, och dokumentation som återfinns är ofta kring olika åtgärder. Samverkan mellan SiS skolverksamhet, socialtjänsten och elevernas hemskola sker i olika stor omfattning och ser olika ut. Fungerande samverkan verkar gynnande för eleverna inom SiS skolverksamhet.    Några av slutsatserna som studien pekar på är att lärarna arbetar för att främja flickors delaktighet men att förutsättningarna ser olika ut. Det vi kunnat utläsa är att SiS skolverksamhet har genomfört och genomgår förändringsarbete med utgångspunkt i resultat av granskningar som Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse, Statskontoret och Inspektionen för vård och omsorg har genomfört. Utöver detta förekommer även projekt och utvecklingsarbete som görs inom SiS skolverksamheter. När vi ser till omfånget av forskningslitteraturen har SiS skolverksamhet en undanskymd roll jämfört med forskning som berör den vårdande delen av verksamheten. Vi kan dock se tendenser till att SiS som skolverksamhet tar allt större plats och framhålls mer inom litteratur, media, rapporter och inom den egna verksamheten. / The students at The National Board of Institutional Care, “Statens Institutionsstyrelse” (SiS) in Swedish, are in a peculiar school context. Students are most commonly placed at SiS based on compulsory care of children in accordance with Swedish act LVU (Karlsson & Linde, 2021). The individual's entire life must be accommodated within the institution: free time, care and treatment and schooling (Enell et al., 2018). Within the special residential homes there are treatment facilities where the staff has legal support to carry out actions that involve control, discipline, and upbringing (Andersson Vogel, 2020). Girls at SiS have higher absence and greater discomfort than boys in the institution. The Swedish School Inspectorate's (2021) review highlights the demands to meet the girls' needs, which is where our study takes place. The study was based on a qualitative approach and aimed to gain insight into girls' participation at SiS school. The study was carried out through qualitative interviews with teachers to investigate how they work to promote girls' participation.   Group size, where there was a limited number of students, was a success factor that was identified, which affects teaching to the extent that teachers are given the opportunity to create one available learning environment adapted to each student. Another success factor was the cooperation with the care and treatment departments, as this would facilitate the students' feeling of security, promote school attendance, and enable continuity. Lastly, the teachers' approach and treatment were highlighted as central to students being able to develop a better school identity.   The results of the study show that the length of stay for the student affects the teachers' opportunities to create change for the student's school identity. If the length of stay is short, the opportunities to make changes become limited. The teachers at SiS testify to certain difficulties in obtaining adequate documentation about the student if she had long-term school breaks and the last school where they were placed is difficult to find. Common to the student group is a background in school failures, documentation which is found often relates to various action programmes. Collaboration between SiS school, social services and the student’s regular school takes place on a different scale and looks different. Working cooperatively in between these authorities seems beneficial to the students within SiS school.   Some of the conclusions from the study indicators are that the teachers work to promote girls' participation, but the conditions look different between the institutions. What we were able to conclude is that SiS schools involve development work based on the results of reviews that Health and Social Care Inspectorate, SiS, The School Inspectorate and The Swedish Agency for Public Management. In addition to this, there are also projects and development work within SiS school. For the range of the research literature, SiS school has been investigated less frequently compared to research that concerns the treatment part of the institution. However, we can see tendencies towards SiS as a school being mentioned more often and is emphasised more in literature, media, reports and within SiS own work.

The study examines the perception of the UN Convention on the Rights of the Child, children's participation and the accessibility for children, within public archival institutions. The notion of participation is linked to the Convention’s Article 12: respect for the views of the child, whilst accessibility is associated with Article 31: the right to leisure, play and culture. Furthermore, the study explores the preconditions for children’s participation in accordance with Harry Shier's model Pathways to participation.  The method used are web-based surveys. A total of 318 Swedish public archival institutions were invited to participate in two online questionnaires which generated 187 and 153 responses respectively. The study shows that 78 percent of the respondents know that the Convention on the Rights of the Child is Swedish law and 90 percent are aware of the obligation to impose it. Nevertheless, only 43 percent believe that their own institution takes the Convention into account. The respondents report a lack of resources and competence as the main obstacles.  About 65 percent of the respondents state that their institution welcome children and young people as visitors. 85 percent believe that it is important that Swedish archive institutions and archives are accessible, but only 27 percent feel that their own institution is in fact accessible to children and young people. Many respondents cite a lack of resources as the main reason. The part of the survey that is based on Harry Shier's participation model shows that the preconditions for children's participation in the activities of the public archives are low. But it is also clear that the respondents' personal inclinations for children's participation exceeds the preconditions and requirements of the institution. The major obstacles to children's participation thus seem to exist at a structural level. / Uppsatsen syftar till att kartlägga inställningen till barnkonventionen, barns delaktighet och arkivens tillgänglighet för barn inom svenska offentliga arkivinstitutioner. Tillgänglighet och delaktighet kopplas till barnkonventionens artikel 12 – respekt för barns åsikter och artikel 31 – rätt till fritid, lek och kultur. Studien undersöker också förutsättningar för delaktighet utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell Pathways to participation.  Svaren har inhämtats genom två webbaserade enkätundersökningar. Studien visar att 78 procent av respondenterna känner till att barnkonventionen är svensk lag och 90 procent att det ingår i deras uppdrag att följa den. Men bara 43 procent anser att den egna arbetsplatsen tar hänsyn till barnkonventionen och det största hindret uppges vara bristande resurser och kompetens. 65 procent uppger att de tar emot besök av barn och ungdomar. 85 procent anser att det är viktigt att svenska arkivinstitutioner och arkiv är tillgängliga för barn, men bara 27 procent upplever att det egna arkivet är tillgängligt för barn. Även här uppger många bristande resurser som främsta orsak.   Den del av undersökningen som är baserad på Harry Shiers delaktighetsmodell visar att förutsättningarna för barns delaktighet i de offentliga arkivens verksamhet är låg. Men det är också tydligt att respondenternas personliga vilja och intresse överstiger arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar och krav för barns delaktighet. De främsta hindren för barns delaktighet verkar således finnas på en strukturell nivå.