The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.