Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.

<p>Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt. I resultatet framgick det att barnen inte uppfattade några specifika skillnader i pojkars och flickors egenskaper och förmågor, däremot fanns det skillnader i valet av barnens utklädningskläder och lekar. Resultatet visade även att barnens föreställningar om pedagogerna var densamma, där barnen ansåg att pedagogerna umgicks mer med de yngre än de äldre barnen.

Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.

<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle.Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på.Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort.Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus. / Girls and boys about gender

<p>Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.</p><p>Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. </p><p>Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område.</p> / <p>The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. </p><p>This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. </p><p>The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.</p>

Middagsbjudningen är en grupp och ett konstprojekt. Middagsbjudningen är feministiska händelser, rumsligheter och samtal. Middagsbjudningen är snälla men skeva gemenskaper. I den bästa av tjejvärldar är en scenisk triptyk som uppfördes parallellt, och i olika städer, under våren 2014. Scenkonstkollektivet PotatoPotato har bjudit upp Teater Trots och Maria – som i sin tur bjöd med Middagsbjudningen – för att utifrån ett akut behov av att undfly all patriarkal och kapitalistisk skit istället undersöka hur det skulle vara om vi omkullkastat samhällets värdesystem där strävan efter makt, vinst och effektivitet slagit rot. Kan vi istället gro en värld där feminina värden – det mjuka, det sinnliga, det icke-framstegsinriktade och det kollektiva - är rådande norm? Vi hänger oss åt misslyckanden och sårbarhet samt dricker rosa bubbel på en kulle under soluppgången. I den bästa av tjejvärldar eller Femininiteter som potential är den sjunde Middagbjudningen och genomfördes 26-28 mars 2014 i Stockholm. / [Abstract till utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar]: (SOME) LEGENDARY LESBIANS är pub-quiz, arkiv och glitterscen. Sedan hösten 2013 har jag begärligt cruisat Storbrittaniens lesbiska arkiv. Allra längst in öppnar jag en kartong märkt ’JF’. Från vykort, foton och en opublicerad självbiografi skriven på baksidan av gasräkningar tar en delvis dold berättelse om ’JF’ – Jackie Forster, Mega Being, Jacqueline McKenzie, Straight Thespian och Roaring Leasbian – form.Performance 45 minAffischer MIDDAGSBJUDNINGEN: I den bästa av tjejvärldar. Urlessa att tvingas svara på frågor vi inte har formulerat låter vi nu varma värden skölja över oss. Hårda bakgator blir till mjuka mattor. Kalla lysrör blir till en rituell ljussammankomst. Det doftar honung och vanilj. I Middagsbjudningen känntänker vi kring kring de värden som ofta inte får ta plats: Det sinnliga, det kollektiva, det icke-resultatinriktade och det oekonomiska. Installation och dokumentation AKT 2. Lukta på väggarna! En 11 min lång ljudguide. [Material: Sirap, video, glitter, akryl, tusch, tequila rose, dofthängen, ipods, handspeglar, liggunderlag, textil etc.] [Teknik: Performance, installation, affisch, ljud, text] / <p>Text av Louise Blad. Form av Andrea Berglund, Filippa Hanzon, Louise Blad och Maria Jennefelt. Essän finns i två original som har skannats och printats. [I examensarbetet ingår utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar].</p>

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område. / The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.