Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön. Hur skulpturen skildrats i media diskuteras som uttryck för receptionen. Uppsatsen behandlar teorier och föreställningar om viss offentlig konst som typiskt ”folklig”. Hur receptionen av skulpturen påverkas genom åverkan undersöks, liksom avsaknaden av negativa visuella och skriftliga kommentarer. Skulpturen sätts in i ett konsthistoriskt sammanhang och undersöks i relation till den svenska folkhemsperiodens könsideologi och modernistsiska ideal. Jag tillämpar konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes genusvetenskapliga modell i min analys av skulpturen, som innebär att offentlig skulptur under folkhemsperioden har visat sig förmedla ett traditionellt genusmönster med en konventionell syn på manligt och kvinnligt. I relation till detta analyserar jag Flicka i balja för att synliggöra och problematisera de sociokulturellt konstruerade könskategorier och dess funktion i det offentliga rummet. Den receptionsteori som jag tillämpar har framförallt utforskats av Wolfgang Kemp, som menar att relationen mellan verk och betraktare måste förstås som en process i dialog med varandra. En process där såväl konstverkets struktur som betraktarens sociokulturella förutsättningar, värderingar och kunskaper har betydelse. Jag har genom Kemps metod, som utgår från den tvådimensionella bilden, även inkluderat den offentliga platsen i mina analyser. Genom analys redogör jag för hur platsens och skulpturens utformning, samt skulpturens placering, på olika sätt skapar en koreografi för betraktaren. Undersökningen visar att receptionen av Flicka i balja påverkas av en mängd olika faktorer. Skulpturens form och estetiska aspekter motbevisar uppfattningen om att frånvaron av sockel skulle bidra till skulpturers nomadiska och platslösa tillvaro i det offentliga rummet. Flicka i balja gör betraktaren medveten om skulpturen som ett fysiskt närvarande objekt genom att existera nära marknivå. Skulpturen som fysiskt närvarande blir än mer tydlig genom motivet som bekräftar att skulpturer med mänskliga gestalter ofta upplevs som identifikationsfigurer beroende på deras tredimensionalitet. Detta kan förklara varför Flicka i balja inte utsatts för skriftlig och visuell åverkan. Genom barnboken ”Kotten som försvann” (2012) och konstpromenaden ”I Kottens spår”, som bland annat handlar om skulpturen Flicka i balja, tydliggörs skulpturens hemvist i Halmstad och dess funktion att manifestera aspekter som har särskild betydelse på orten. Boken och konstpromenaden är ytterligare ett motbevis mot uppfattningen om viss offentlig skulptur som platslös. Genom en genusvetenskaplig analys blir Flicka i balja ett exempel på den könsideologiska föreställning om kvinnan som passiv. Resonemanget blir än tydligare i relation till en byst av Norre Katt parks grundare Göran Hammar (1909) i närheten av skulpturen. Uppfattningen om oskuldsfullheten som central i den moderna definitionen av barndomen bekräftas genom skulpturens nakna, oskuldsfulla flicka. Flicka i balja går att relatera till en konventionell barndomsroll. Denna koppling blir en bekräftelse på att den offentliga skulpturens praktik inte har lyckats bryta det visuella mönster som reproducerar föreställningar om det ”kvinnliga” som något intimt och oskuldsfullt förknippat med naturen.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor? Studien är kvalitativ. Vi har använt videoobservationer i tamburen för att få en förståelse för hur samspel och bemötande mellan förskollärare och pojke respektive flicka ser ut i praktiken. Intervjuer har sedan genomförts enskilt med förskollärare för att bland annat få fram deras intentioner och förväntningar kring tambursituation och samspelet med flickor respektive pojkar. Resultatet av studien visar att det inte finns några synbara skillnader avseende samspel och bemötande mot flickor respektive pojkar. Snarare visar resultatet på att aspekterna – Att utveckla självständighet, Individuell förmåga, Individuellt bemötande, Verbal och icke verbal kommunikation samt Fostran har betydelse för hur samspel och bemötande tar sig uttryck i tamburen. I resultatdiskussionen reflekterar vi kring hur dessa aspekter påverkar tambursituationen och vilka förutsättningar och möjligheter det ger barnen. / Preschool, as an institution, has a big responsibility to counteract traditional gender role behavior. According to preschools curriculum, Lpfö 98/2010, girls and boys are suppose to always have the same opportunities and preschool is not allowed to have a stereotyped view of gender role when treating children. This study is interesting because it illustrates intentions and actions when children and preschool teachers interact in the hallway. The purpose of this study was to research about preschool teacher’s intentions and actions when in treatment with boys and girls in the hallway, through a gender perspective. The following questions were tied to this study: Which intentions do preschool teachers have regarding interplay with children? What kind of actions can be distinguished in the interplay between preschool teachers and boys or girls? This is a qualitative study. We made video observations to get an understanding of how preschool teachers interact and treat boys and girls in the hallway. Then we interviewed preschool teachers, one at a time, to find out their intentions and expectations regarding the situation in the hallway and the interaction with boys and girls, among other things. The result of this study shows than differences regarding interactions and treatment with boys and girls is not apparent. The result rather shows that aspects like – To develop independence, individual ability, individual care, verbal and nonverbal communication and also bringing up the child as an individual is of importance when looking at how interaction and treatment is expressed in the hallway. How these aspects affect the situation in the hallway and what kind of conditions and possibilities the children gets is reflected by us in the discussion of the result.

No description available.

It is tragic that one can never be a child again. It is equally tragic to always remain a child. I see my work as a story. In this story, however, I don't want to say exactly how it is or how it was. Just how it feels. My work straddles the border between desire and material. I do whatever feels right and slowly from that, a setting, a landscape of materialized feelings and thoughts are painted into being. In Latin, "textere" means "to merge", which refers to both text and textile. "Merge" is a good word for my work. I don't particularly like to write, which is why I like to work with weaving and embroidery. Different paths, events, thoughts, threads and people are woven together and form a context, a story. The various objects are merged into sentences, timing and punchlines.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

I flickforskningen har en mängd flickgestalter undersökts. I denna uppsats studeras flickans konstruktion i relation till traditionella genuskonstruktioner och heteronormativitet. Mer specifikt utreds hur kropp och utseende, agerande samt sexualitet porträtteras och förhåller sig till flickskapet. Detta genom att jämföra två samtida ungdomsromaner: Mina smala axlars längtan (2017) av Maria Frensborg och Ingen normal står i regnet och sjunger (2016) av Sara Ohlsson. Metoden består utav en hermeneutisk och komparativ tolkning av romanerna. I analysen framkommer att flickskapen hos de båda karaktärerna ser olika ut, exempelvis hur de förhåller sig till femininitet och feminism, och att detta kan ses som en effekt av bland annat klass.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv beskriva och analysera förskolläraresuppfattningar om hur barn hanterar konflikter. Utöver genusperspektivet belyses konflikteroch konflikthantering även ur ett sociokulturellt perspektiv samt ett posthumanistisktperspektiv. Metoden var kvalitativ och det utfördes sex intervjuer med sex förskollärare frånfyra olika verksamheter. Resultatet visar att det fortfarande råder föreställningar somupprätthåller de traditionella könsrollerna gällande konflikthantering men även attkommunikationen och språket är avgörande faktorer för konflikthantering. Ett överraskanderesultat var att ingen av förskollärarna tog upp miljöns betydelse relaterat till konflikter samtkonflikthantering. Slutligen framkom det att en del av de deltagande förskollärarna upplevdeen svårighet med konflikthantering relaterat till nyanlända barn. Min förhoppning är att dennastudie ska leda till reflektion för personal i förskolan om att ständigt vara medveten om ensegna normer och värderingar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val. / The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.