Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor? Studien är kvalitativ. Vi har använt videoobservationer i tamburen för att få en förståelse för hur samspel och bemötande mellan förskollärare och pojke respektive flicka ser ut i praktiken. Intervjuer har sedan genomförts enskilt med förskollärare för att bland annat få fram deras intentioner och förväntningar kring tambursituation och samspelet med flickor respektive pojkar. Resultatet av studien visar att det inte finns några synbara skillnader avseende samspel och bemötande mot flickor respektive pojkar. Snarare visar resultatet på att aspekterna – Att utveckla självständighet, Individuell förmåga, Individuellt bemötande, Verbal och icke verbal kommunikation samt Fostran har betydelse för hur samspel och bemötande tar sig uttryck i tamburen. I resultatdiskussionen reflekterar vi kring hur dessa aspekter påverkar tambursituationen och vilka förutsättningar och möjligheter det ger barnen. / Preschool, as an institution, has a big responsibility to counteract traditional gender role behavior. According to preschools curriculum, Lpfö 98/2010, girls and boys are suppose to always have the same opportunities and preschool is not allowed to have a stereotyped view of gender role when treating children. This study is interesting because it illustrates intentions and actions when children and preschool teachers interact in the hallway. The purpose of this study was to research about preschool teacher’s intentions and actions when in treatment with boys and girls in the hallway, through a gender perspective. The following questions were tied to this study: Which intentions do preschool teachers have regarding interplay with children? What kind of actions can be distinguished in the interplay between preschool teachers and boys or girls? This is a qualitative study. We made video observations to get an understanding of how preschool teachers interact and treat boys and girls in the hallway. Then we interviewed preschool teachers, one at a time, to find out their intentions and expectations regarding the situation in the hallway and the interaction with boys and girls, among other things. The result of this study shows than differences regarding interactions and treatment with boys and girls is not apparent. The result rather shows that aspects like – To develop independence, individual ability, individual care, verbal and nonverbal communication and also bringing up the child as an individual is of importance when looking at how interaction and treatment is expressed in the hallway. How these aspects affect the situation in the hallway and what kind of conditions and possibilities the children gets is reflected by us in the discussion of the result.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare ser på tamburen som lärmiljö. Tamburen är en integrerad del av förskolans verksamhet där barnen både kan utveckla nya förmågor och stärka sina relationer med andra barn och vuxna. Därmed blir en harmonisk atmosfär i tamburen eftersträvansvärd, då det ökar möjligheten till ömsesidighet i interaktionen. Dock uppfattas tamburen ofta som en rörig och stressig miljö där det inte existerar stort utrymme för samspel med andra. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare som bidrog med sina erfarenheter av tambursituationen. Resultatet analyseras utifrån sociokulturell teori och centrala begrepp för föreliggande studie: scaffolding, den proximala utvecklingszonen, barn som medmänniskor, vuxna vet bättre och barn är irrationella. Studiens resultat visar att lärarens roll är viktig för att skapa en pedagogisk atmosfär som gynnar barns samspel och lärande i tambursituationen. Resultatet av studien visar dessutom att tidsbrist och stress anses ha påverkan både på samspelet och atmosfären i tamburen. Konsekvensen av detta kan vara att lärande i tamburen riskerar att falla mellan stolarna. Studiens pedagogiska implikationer belyser vikten av samsyn i arbetslaget där barnets perspektiv och bästa bör utgöra grunden för det pedagogiska arbetet i förskolan.

Den här studien handlar om barns interaktion i tamburen i förskolan och hur de skapar sina egna unika kamratkulturer på detta avgränsade område. Den är skriven med barns perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Videobservationer har genomförts för att göra barns interaktion synlig. De presenteras i exerpts och innehåller barns verbala uttryck och handlingar. Resultatet visar att barn skapar och skyddar interaktionsutrymme i tamburen. De gör detta genom att använda sekundära anpassningar för att möjliggöra fortsatt interaktion och för att få igenom sin vilja. Peer talk och förkroppsligade handlingar ingår också i skapandet av kamratkultur. / This study is about children’s interaction in the hall of the preschool and how they create their own unique peer culture in this secluded space. It is written with a child’s perspective with a phenomenological approach. Video-observations were carried through to make children’s interaction visible. They are being presented in excerpts containing verbalizations and children’s actions. The result shows that children create and protect interactive space in the hall, using secondary adjustments to enable ongoing interaction and to have their will and also peer talk and embodied actions to create a peer culture.

Genom en skriftlig intervju med strukturerade och öppna frågor samlasförskollärares perspektiv på interaktioner i tamburen in. Tolkning av förskollärarnassvar visar att det, som är viktigt för att en bra interaktion ska ske mellan barn ochvuxen i en tambursituation, krävs tid för kommunikation genom en väl utveckladarbetsstrategi. Bidraget av denna studie kan användas som inspiration förreflektionsarbete för att förbättra för alla som har förskolan som sin arbetsmiljö,vuxen som barn.