This essay is a qualitative content analysis of Flickornas julbok andPojkarnas julbok from 1915/1916 to 1920 and from 1966 to 1970. Mainfocus is the representations of gender that is produced in the books, and howthe ideal of the girl and the ideal of the boy is described.The result shows that the girl is undergoing a change of personality. The idealimage of the girl develops from caring, helpful, compassionate, and diligent,to become independent and brave. The Ideal for the boy in the books, bothfrom the 1910s and 1960s, is described as adventurous, courageous, curious,independent, sensible, strong and loyal. In the 1960s books the girl and theboy are described with similar characteristics, but the girl is also expected tobe cute while boy is expected to be technical and knowledgeable. Thedescriptions of the girl and the boy in the books conform the norm how boysand girls were expected to be at the time when the books were written.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma. Men på samma gång är det bara pojkarna i dessa fyra böcker som genomgår en utveckling och en mognadsprocess som leder fram till att de i slutändan får mer manliga egenskaper.

This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls’ books and queer readings of girls’ and children’s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists’ horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions. The theory applied is based on Judith Butler and the method is derived from the tradition of queer readings and feminist counter readings. The results show that the protagonists construct masculinity as well as femininity, often combined, which question the assumption that girls and women can only construct femininity and furthermore illustrate that the division between femininity and masculinity is not as natural as is often assumed. The analysis also demonstrates that some of the girls express intense emotions for other girls and show a stronger bond towards other girls than towards boys. However, the relations between the girls are often normalized in accordance with the heterosexual matrix. The conclusion of the thesis is that the pony books can be both liberating from current heterosexual gender norms and reinforcing this societal order. Another important conclusion is that the liberating potential varies greatly between the books. / Uppsatsnivå: D

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

The aim of this paper is to examine the didactic potential of the books: Kitty and The Witch Tree Symbol, Kitty and the Mystery of the Stolen Books, Yes, See Lotta and Dear Lotta. All these booksbelong to the B.Wahlström series of girls' books, a literary genre that has been looked down upon overtime and considered harmful to read because of the fact that they where too stereotypical. The reason forthis is that the characters are far too gender stereotypical and can have a negative impact on young girls.The essay intends to investigate how these books, despite being girls' books can be used as tools in theschool's value base work, especially regarding gender equality, equality, norms and stereotypes. It alsoexplores how the selected books can be used in the classroom to address gender and sex issues.To answer the aim of this paper, a qualitative method, close reading, has been used. During the closereading, there has been a specific focus on how the feminine characters, in particular how the femaleprotagonists' Kitty and Lotta, are portrayed. The theoretical approaches used to analyse the books aredidactic potential, defined by Malin Alkestrand, and the gender system, defined and explained byYvonne Hirdman. The result of the analysis was that there is a didactic potential in how Kitty and Lottaare being described since their characterization on several occasions can provide an opening fordiscussing fundamental values in school. The study also showed that the books selected for this analysishad scenes that may work as a tool in a classroom context to address and discuss the topic of sex andgender.

Vad har flickorna Anna, Lotta och Timoteij gemensamt? Och vad skiljer dem åt? Hur hon än har sett ut eller agerat har flickan i den svenska flickboken diskuterats och kritiserats. Anna i Väninnorna (1912), Lotta i Festligt, Lotta! (1969) och Timoteij i Kär i kärleken (2011) är alla 16 år gamla och huvudroller i var sin ungdomsroman som kategoriseras som flickbok. Centrala motiv i den traditionella flickboken var ofta utvecklingen från flicka till kvinna, den problematik som cirklar kring kärlek och män, äktenskap, familj och hem. Från att flickboksgenren var lämplig läsning för borgerskapets flickor förkastades den under 1960- och 1970-talet. Flickboken skulle dö. Under 1990-talet fick flickboken upprättelse där nutida flickboksforskare menade att de äldre flickböckerna endast förhöll sig till den dominerande strukturens tillåtna form. Idag är det närmare 50 år sedan begreppet ungdomslitteratur ersatte de båda termerna flick- och pojkbok, men forskare menar att vi i ungdomslitteratur från 2000-talet fortfarande kan se mönster från den äldre flickbokslitteraturen. Vem är då denna kritiserade och diskuterade flickboksgestalt? Vad jag i den här uppsatsen vill undersöka är om det går att utröna några likheter och skillnader i hur flickan beskrivs och konstrueras i tre ungdomsromaner som kategoriseras som flickböcker, även om de är skrivna under olika tidsperioder. Jag är nyfiken på vem flickboksgestalten är och vill därför studera flickan utifrån tre typiska flickboksteman: kropp/kön, relationer och utvecklingen från flicka till kvinna.

The object of this essay is the Swedish author Agnes von Krusenstjerna's novels Ninas dagbok (The diary of Nina) and Helenas första kärlek (Helena's first love) as well as the cycle novel Fröknarna von Pahlen (The misses von Pahlen). The purpose is to explore her use of the discourse of girls' fiction, which I analyse by the depiciton of women's sexual awakening, and her depiction of sadomasochism. The theories of Elaine Showalter, Jacques Derrida, Michel Foucault and Judith Butler are used. Women's sexual awakening is depicted similarly in the novels but more explicitly in Fröknarna von Pahlen. In Ninas dagbok and Helenas första kärlek there is an eroticization of dominance and submission, which is not explicitly sadomasochistic. In Fröknarna von Pahlen, sadomasochism is explicitly described as a "perverted" sexuality and reveals the inequality in the violent sexuality, which is described as "normal". The sexuality that is included in Fröknarna von Pahlen's ending utopia is a female same-sex sexuality, which is a further development of the intimate friendships that are often depicted through the discourse of girls' fiction. Accordingly, Fröknarna von Pahlen and its ending utopia can be interpreted as a "city of girls", that is a further developement of subjects such as female same-sex sexuality and sadomasochism that can only be implied within the discourse of girls' fiction.

The main aim of this study is to examine how characterizations of persons in books for children and adolescents relate to traditional sex role patterns and to determine if there is any difference in this respect between books for girls and books for boys as well as between popular books and quality books.Eight books for girls, eight books for boys, and four books for both girls and boys are examined. From these books 8,268 adjectives, adverbs, and participles which characterize persons or aspects of persons were excerpted. These excerpts have been categorized with regard to syntactic function into attributive adjectives, predicative adjectives, and adverbials, and with regard to meaning as to membership in semantic fields on different levels.The most frequent syntactic category in the material is "predicative" (42.8%), followed by "attributive" (33.4%). Female characters are more often described by predicative adjectives than are male characters, while the opposite is true of attributive adjectives. The choice of syntactic category seems to be determined more by what property or state the lexical item refers to, however, than by the sex of the character described.The semantic fields with the largest number of excerpts are MENTAL PROPERTIES AND STATES (32.9%), SOCIABILITY (15.0%), DRESS AND APPEARANCE (14.7%), and PACE AND MOVEMENTS (11.4%). These fields also dominate within the different categories of books and the descriptions of female and male characters respectively.Traditional sex role patterns are most obvious in characterizations of role characters with respect to their role in society and their relation to other people. Female characters are, e.g., almost exclusively described with respect to their private lives, while male characters are described in terms of their position in society. In the books for boys male characters are attributed a negative or rejecting attitude to their environment, while female characters are attributed a more positive or accepting attitude.The most traditional impression of the opposite sex is conveyed by the books for boys-to the extent that any such impression is conveyed at all by these books. The books for boys have very few female characters and very few descriptions of them. In general, male characters dominate in the books and it is clearly shown that to be a boy or man is more highly regarded than to be a girl or woman.No general differences between popular books and quality literature emerged from the analyses performed. Traditional sex role patterns are equally pronounced in the two types of books, even if there are differences between individual books. / digitalisering@umu