Vad har flickorna Anna, Lotta och Timoteij gemensamt? Och vad skiljer dem åt? Hur hon än har sett ut eller agerat har flickan i den svenska flickboken diskuterats och kritiserats. Anna i Väninnorna (1912), Lotta i Festligt, Lotta! (1969) och Timoteij i Kär i kärleken (2011) är alla 16 år gamla och huvudroller i var sin ungdomsroman som kategoriseras som flickbok. Centrala motiv i den traditionella flickboken var ofta utvecklingen från flicka till kvinna, den problematik som cirklar kring kärlek och män, äktenskap, familj och hem. Från att flickboksgenren var lämplig läsning för borgerskapets flickor förkastades den under 1960- och 1970-talet. Flickboken skulle dö. Under 1990-talet fick flickboken upprättelse där nutida flickboksforskare menade att de äldre flickböckerna endast förhöll sig till den dominerande strukturens tillåtna form. Idag är det närmare 50 år sedan begreppet ungdomslitteratur ersatte de båda termerna flick- och pojkbok, men forskare menar att vi i ungdomslitteratur från 2000-talet fortfarande kan se mönster från den äldre flickbokslitteraturen. Vem är då denna kritiserade och diskuterade flickboksgestalt? Vad jag i den här uppsatsen vill undersöka är om det går att utröna några likheter och skillnader i hur flickan beskrivs och konstrueras i tre ungdomsromaner som kategoriseras som flickböcker, även om de är skrivna under olika tidsperioder. Jag är nyfiken på vem flickboksgestalten är och vill därför studera flickan utifrån tre typiska flickboksteman: kropp/kön, relationer och utvecklingen från flicka till kvinna.