Syftet med uppsatsen är undersöka fem ungdomsböcker med kvinnliga huvudkaraktärer genom genusvetenskapliga teorier. Den litteraturvetenskapliga metoden har sin grund inom hermeneutiken och använder sig av textanalys vid läsningen av böckerna. De genusvetenskapliga teorierna som analysen använder sig av är fyra till antalet och består av: (1) en modell skapad av Maria Nikolajeva kring könsstereotyper i litteratur, (2) teorier kring det performativa kö- net som bygger på Judith Butlers forskning, (3) fokus på sökandet av respektabilitet som Beverly Skeggs gjort en lon- gitudinell etnografisk studie inom, (4) Fanny Ambjörnssons skamstrategi som behandlar hur negativa händelser eller tillmälen vänds till en fördel. De utvalda böckerna är: Hungerspelen av Suzanne Collins (2012), Blunda och hoppa av Sarah Dessen (2013), Ego woman av Carolina Gynning & Ingrid Carlqvist (2009), Linas Kvällsbok del 1 av Emma Hamberg (2007) och Kodnamn Verity av Elisabeth Wein (2013). Dessa fem böcker är utvalda på premisserna att de ska finnas tillgängliga för högstadieelever, de tillhör olika genrer och de ska vara böcker som ungdomarna har ett in- tresse av att läsa på sin fritid. I analysen framkommer att det finns tydliga tendenser att de kvinnliga huvudkaraktärer- na blir behandlade och beskrivna på ett särskilt sätt på grund av sitt kön. Teorierna tar fram konkreta exempel på hän- delser som sker på grund av eller igenom deras könstillhörighet. De kvinnoroller som speglas inom dessa fem ung- domsböcker är starka på olika vis men de har en sak gemensamt, de är unga kvinnor som själva väljer sin identitet.

<p>I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. </p><p>Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen.</p><p>Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.</p>

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen. Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer. Före och efter Bella problematiserar ämnet ur ett mer samhällsinriktat sätt, även om skolsituationer också finns med.Alla rapporter, avhandlingar och verk vår uppsats har använt sig av pekar mot samma sak. De som jobbar i skolan är väl medvetna om vilka regler och förhållningssätt lärare bör beakta. Trots det är det ett mycket svårt ämne att jobba med. Brist på kunskap, tron att det är tidsödande och ett synsätt som säger att det redan är så självklart att ämnet aktivt existerar inom skolans verksamhet, gör det komplicerat. Friheten som finns idag i skolan när det gäller tolkningar av texter gör att många olika definitioner finns. För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs aktiva insatser, samma definitioner och en gemensam grund att stå på för lärare.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.

The starting point of this study is the crossover phenomenon and how the needs of adult readers of young adult fiction can be met in the library services. To investigate this, the main focus is on how public librarians perceive cross-reading adults, and in what ways literature promotion can facilitate or restrict adults' reading of young adult fiction. Six librarians were interviewed for this study, and the results were analyzed from a theoretical perspective that emphasizes literature promotion as an activity that can affect the perceptions, and actions of the recipients. The librarians express an open attitude to cross-reading in general, which creates favorable conditions for anyone who wishes to read across age boundaries. Furthermore, there are several situations where the librarians sometimes choose to recommend young adult literature to adults, or when fiction for adults and young adults is shelved together. However, the main part of the collection is still organized and shelved based on age categories. The study suggests that when literature is directed at a specific age group, there may be a restricting effect on those who do not fit into that age category, unlike in cases where literature is contextualized based on content. Literature may also be seen as more appropriate for certain age groups by its proximity or distance to other literature departments in the library. One conclusion drawn is that if the boundaries between different age groups are loosened, this may be advantageous for more than one group of library users.

<p>Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.</p>