<p>I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. </p><p>Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen.</p><p>Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.</p>

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen. Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnor porträtteras utifrån ett genusperspektiv i reklamfilmer från svenska modeföretag. Urvalet består av tre reklamfilmer med flest visningar på youtube från tre stora svenska modeföretag. I studien har vi genom vårt urval kommit fram till att undersöka Filippa K, Kappahl och Lindex. De tre företag som vi nämner i den här uppsatsen har alla gemensamt att de skrivit på dokumentet "Swedish Fashion Ethical Charter”, ett dokument som bekräftar att de som signerat är med och kritiskt förhåller sig till riktlinjer för social hållbarhet. Genom att bryta ner filmerna till bilder har vi kunnat analysera varje bild utifrån en semiotisk bildanalys på denotativ, följt av konnotativ nivå. Resultatet av de olika bildanalyserna sammanfattas i slutet på varje kapitel för respektive film. Slutsatsen vi kommit fram till i studien är att modeföretagen väljer att porträttera kvinnorna olika i sina reklamfilmer, men att de alla har gemensamma nämnare som går att koppla till ett upprätthållande av det stereotypiska kvinnliga idealet.

Den svenska skolan har ett jämställdhetsuppdrag som är förtydligat i skolans styrdokument och det påverkar hela skolans verksamhet. Undervisningen och valet av läromedel ska vara i riktlinje med skolans jämställdhetsmål och skolans värdegrund. Det läromedel som används mest i undervisningen i den svenska skolan är läroböcker och de har stor påverkan på skolelevernas kunskapsbildande.Att granska läroböcker ur ett genusperspektiv är viktigt för att undersöka hur män och kvinnor porträtteras i bilder och i text. Man undersöker hur många kvinnor samt män som porträtteras och hur de porträtteras, man undersöker om det finns tydliga könsstereotyper och skillnader i hur män och kvinnor porträtteras.I examensarbetet redogörs det för vad forskning skriver om hur män och kvinnor porträtteras i läroböcker ur ett genusperspektiv. Finns det skillnader i hur män och kvinnor porträtteras och vad är skillnaderna. I alla de granskningar av läroböcker som är med i examensarbetet kommer de fram till att det finns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras. Skillnaderna kan handla om att det finns en överrepresentation av män i läroböckerna jämfört med representation av kvinnor, att det existerar stereotypiska könsroller i läroböckerna och att i de flesta läroböcker representeras inte kvinnor i kapitel om politik. I examensarbetet redogörs det också för om porträtteringen av män och kvinnor i läroboken stämmer överens med skolans jämställdhetsmål och värdegrund.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media. Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning. Karaktärerna utvärderades sedan med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fem kvinnor och fem män deltog. Resultatet visade på indikationer att kvinnor lägger mer fokus vid karaktärers utseende och personlighet medan män lägger mer fokus vid karaktärers funktionalitet.

Studiens syfte är att undersöka hur representation av svart och brun hudfärg ter sig i populära bilderböcker. Detta avseende förekomst av antalet karaktärer men även avseende porträttering och karaktärsskildring. Som hjälp för att besvara syftet formulerades följande frågor: Hur många av den totala mängd karaktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur många av den totala mängd huvudkaraktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur porträtteras karaktärer med svart eller brun hudfärg? Urskiljs en annanhetsdiskurs eller stereotypisering i porträtteringen av karaktärer med svart eller brun hudfärg? Studien genomsyras av en postkolonial ansats som problematiserar vithetsnormen och materialet som analyseras utgörs av en bilderbokssamling på 70 böcker. Metoderna som tillämpades är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär då materialet behandlas via en kvantifiering och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar på att den förekomna representationen är ojämlik då vit hudfärg representeras i en majoritet avseende karaktärsantal, huvudkaraktärsantal, förekomst i antalet böcker samt förekomst i positionering som huvudkaraktär. Resultatet visar även på hur representationen förefaller på två distinkta sätt; som outtalad samt som stärkande av en annanhetsdiskurs. Något som i vidare led synliggör den komplexitet som finns närvarande i fråga om representation i bilderböcker.

This quantitative study examined male and female characters in digital games between the years 2015–2020 and a total of 120 games were analyzed where 2108 characters were observed. Quantitative content analysis was used to analyze the characters. The analysis indicates that female characters (n=448) are underrepresented compared to male characters (n=1660). The female characters are significantly more portrayed with sexually revealing clothing, nudity, sexual verbal expressions, sexual behavior and inappropriate clothing for the task they were expected to perform in the narrative than the male characters. The male characters are more often portrayed with unrealistic body proportions than the female characters and overall the male characters are portrayed stereotypically muscular as previous research has shown. The results are compared with previous research and this study observes more female characters in 20 digital games released in 2020 than is noticed in 60 games from 2003. Furthermore, more characters with unrealistic body proportions are found in games from 2020 (n=39) than in games from 2003 (n=24). / Denna kvantitativa studie undersökte manliga och kvinnliga karaktärer i digitala spel mellan åren 2015–2020, totalt analyserades 120 spel där 2108 karaktärer observerades. Karaktärerna i studien analyserades genom en kvantitativ innehållsanalys. Analyserna visar att kvinnliga karaktärer (n=448) är underrepresenterade jämfört med manliga karaktärer (n=1660). Kvinnliga karaktärer porträtteras oftare med sexuellt avslöjande kläder, nakenhet, sexuellt verbala yttringar, sexuellt beteende och opassande kläder till uppgiften de förväntades utföra i narrativet än de manliga karaktärerna. De manliga karaktärerna porträtteras oftare med orealistiska kroppsproportioner än de kvinnliga karaktärerna och övergripande porträtteras de manliga karaktärerna stereotypiskt muskulösa likt tidigare forskning visat. Resultaten jämförs med tidigare forskning och denna studie observerar fler kvinnliga karaktärer i 20 digitala spel släppta år 2020 än vad som uppmärksammas i 60 spel år 2003. Vidare påträffas fler karaktärer med orealistiska kroppsproportioner i spel från år 2020 (n=39) än i spel från år 2003 (n=24).

Denna studie syftade till att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftade studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarnas språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs. Data samlades in genom en strukturerad granskning av 114 nyhetsartiklar i Sveriges två största kvällstidningar. Därefter analyserades data genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att de svenska kvällstidningarna porträtterar kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare på olika vis. Kvällstidningarna var mer benägna att använda ett mildare språkbruk och positivare begrepp när man beskrev kvinnliga förövare än när manliga förövare porträtterades. Slutsatserna av denna studie var att kvällstidningarna bidrar till att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället, där män beskrivs som starka och försörjande medan kvinnor beskrivs som utsatta och omhändertagande, även när man beskriver personer som begått grova brott. Diskussionen förs kring vad dessa skillnader kan innebära ur ett kriminologiskt sammanhang. Bland annat angående hur kvällstidningar kan påverka samhällets uppfattningar om kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare och vad denna porträttering kan medföra för konsekvenser i en kriminalpolitisk kontext / The purpose of this study is to highlight how the Swedish newspapers portray male and female violence offenders and to investigate the language used when describing and writing about male and female violence offenders. Data was gathered through a structured investigation of 114 articles from two of the biggest newspapers in Sweden. The method used was a qualitative theme analysis. The result of this study shows that Swedish newspapers portray male and female violence offenders differently. The Swedish newspapers were more likely to use a softer and more positive tone when describing female offenders compared to when describing male offenders. The conclusion of this study is that Swedish newspapers are entertaining the gender norms set by society, where men are commonly described as strong breadwinners and women described in terms of being vulnerable and caring, even when describing violence offenders. The discussion in this study revolves around the impact these differences can have from a criminology perspective. The study also discusses the potential impact and effect the newspapers can have on society’s understanding of female and male violence offenders

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter. Det urskiljs ingen tydlig skillnad mellan artiklarna före och efter anklagelserna, dock visar de senare artiklarna en mer kritisk hållning mot Wikileaks.I porträtteringen av Wikileaks är det inte organisationens existens som debatteras utan snarare dess konsekvenser, ageranden och vem som bär det publicistiska ansvaret för det material som läcks.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnliga mördare porträtteras i svenska kvällstidningar och om det finns återkommande mönster i nyhetsrapporteringen genom att jämföra två aktuella mordfall. Tidigare forskning har identifierat olika sätt att porträttera kvinnliga mördare på. Några av dessa är att i nyhetsmedia lyfta fram kvinnliga mördare som “mad”, “bad” eller som sexobjekt. För att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar kvinnliga mördare utgår denna studie från ett kvalitativ abduktivt angreppssätt. Materialet i studien består av 32 artiklar från två svenska kvällstidningar där materialet analyserats med en latent innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras som “mad” och/eller “bad” samt att de objektifieras och porträtteras som mindre moderliga med utgångspunkt i den normativa femininiteten. Slutsatserna av vår studie är att det finns mönster i hur de kvinnliga mördarna porträtteras i svenska kvällstidningar men att det också finns vissa skillnader i jämförelse med tidigare forskning. En av dessa skillnader är att en av de kvinnliga mördarna porträtteras som både “mad” och “bad”. Svenska kvällstidningar tenderar därmed att inte förhålla sig till att kvinnliga mördare är komplexa att beskriva, vilket återspeglas i porträtteringen av dem och upprätthåller således normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. / The aim of this study is to explore how female murderers are portrayed in Swedish tabloids. The study seeks to identify recurring patterns in how two current murder cases, in which the offenders were females, are presented in Swedish tabloids. Previous research has identified different ways the news media portray female murderers. In previous research, female murderers have been portrayed as “mad”, “bad” or sexobjects. To study how Swedish tabloids portray female murderers, this study applied a qualitative abductive approach. The current study analysed 32 articles from two Swedish tabloids employing a qualitative, thematic content analysis. The results of the analysis shows that female murderers are portrayed as “mad” and/or “bad” and that they are objectified and portrayed as less motherly based on normative femininity. Our result shows both similarities and differences regarding how female murderers are portrayed in previous research. In conclusion, in the portrayal of female murderers in Swedish tabloids, the complicity of female murderers and the reason behind the murderer are left out, maintaining normative beliefs about how a woman should behave.