Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i svenska för lågstadiet där fokus ligger på representation. Läroböcker är det läromedel som har möjlighet att nå ut till flest av Sveriges befolkning och är en representation av läroplanen vilket ger den auktoritet; de föreställningar och normer som framställs i dessa påverkar barns världsbild och identitetsskapande. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes förekomsten av personer i bild samt text, och vidare analyserades vita och icke-vitas utrymme och roll genom en kvalitativ textanalys som inspirerats av diskursanalytisk metod. Resultaten visar att både vita och icke-vita karaktärer förekommer i båda läroböckerna med en majoritet av vita karaktärer. I den kvalitativa textanalysen visade det sig att ett av läromedlen var mer problematisk än det andra och tenderade till att främja stereotypa representationer som kan leda till svårigheter vid barns identitetsskapande.

One of the major principles in teaching are textbooks materials. The purpose of this study is to examine how textbooks materials unintentionally become intermediaries of structural discrimination. One important area to examine is how civic textbooks talk about the family and discrimination. Based on the concepts of white normativity and ethnocentrism, three digital educational materials for the civics subject of primary school are examined. With theoretical points on skin colour, this study examines which individuals are included and excluded from the textbook materials and in what contexts individuals are represented. With a discourse analysis as theory and method, several questions have been asked about the texts and images of the textbook materials used in this study. The overall purpose is to try to answer the question; is there a perceived underlying expression of a white normativity and ethnocentrism in the teaching materials? Specifically, the study will examine the two questions touched upon above: Which individuals are included and excluded in the teaching materials? and How does the Western ethnocentric perspective and white normativity in the teaching materials appear? The results of the study demonstrate that white normativity prevails in all the textbook materials studied and that there are examples of ethnocentric expressions. An underlying pattern can be seen that non-white individuals are underrepresented in the textbook materials and that the contexts which non-whites are represented demonstrate a discriminatory and narrow framework. In addition, the study opens for interpretation that the area studied in the textbook materials used, does not reflect an overall picture of what Sweden's population actually looks like for children and adolescents today. Furthermore, the results present that the content of the examined learning material goes against what the school's regulatory documents express, i.e. that the school should convey values and explicitly distance itself from discrimination and racism.

Google är världens största sökmotor och ett forum som har en enorm makt att via internet kunna påverka människans perception och dess syn på verkligheten. Den information och kunskap som människor får ta del av via Google blir på något sätt en självklarhet och ses som det sanna och det normala. Om endast en grupp av människor får synas och ta plats genom Google, innebär detta en problematik. Syftet med studien är att undersöka om Google Images bidrar till att främja vithetsnormen samt könsstereotyper.   Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts utifrån totalt 1.500 bilder via Google Images.    Huvudresultat: Resultatet visar på att vita personer förekommer i en majoritet av sökresultaten, medan icke-vita personer är betydligt mer underrepresenterade. Detta tyder på att vithetsnormen främjas och får komma till uttryck via Google Images, samtidigt som vithet normaliseras. Resultatet visar även på att män tenderar att kopplas samman med egenskaper såsom mäktig, rationell och tuff medan kvinnor kopplas samman med egenskaper såsom omhändertagande, vänlig och emotionell. Detta skulle kunna tyda på att sökresultaten via Google har tendenser att stereotypiskt kategorisera människor utifrån vad som anses vara “manligt” och “kvinnligt”. Slutsatsen av studien pekar därmed mot att sökresultaten i Google Images kan karaktäriseras av en vithetsnorm och stereotypa uttryck för vad som är manligt och kvinnligt.

Studiens syfte är att undersöka hur representation av svart och brun hudfärg ter sig i populära bilderböcker. Detta avseende förekomst av antalet karaktärer men även avseende porträttering och karaktärsskildring. Som hjälp för att besvara syftet formulerades följande frågor: Hur många av den totala mängd karaktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur många av den totala mängd huvudkaraktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur porträtteras karaktärer med svart eller brun hudfärg? Urskiljs en annanhetsdiskurs eller stereotypisering i porträtteringen av karaktärer med svart eller brun hudfärg? Studien genomsyras av en postkolonial ansats som problematiserar vithetsnormen och materialet som analyseras utgörs av en bilderbokssamling på 70 böcker. Metoderna som tillämpades är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär då materialet behandlas via en kvantifiering och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar på att den förekomna representationen är ojämlik då vit hudfärg representeras i en majoritet avseende karaktärsantal, huvudkaraktärsantal, förekomst i antalet böcker samt förekomst i positionering som huvudkaraktär. Resultatet visar även på hur representationen förefaller på två distinkta sätt; som outtalad samt som stärkande av en annanhetsdiskurs. Något som i vidare led synliggör den komplexitet som finns närvarande i fråga om representation i bilderböcker.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Syftet med denna uppsats är att analysera och erhålla en djupare förståelse kring latenta föreställningar om ras, sexualitet och femininitet, med utgångspunkt i den svarta kvinnliga hiphopartisten Nicki Minaj framställning av sig själv, och det motstånd hon har artikulerat. Hennes motstånd mot det vita patriarkala majoritetssamhället har mött kritik av de vita artisterna Taylor Swift och Miley Cyrus, samt av den svarta hiphopskribenten Chuck Creekmur. Frågeställningarna berör vilka strategier Minaj använder för att göra motstånd, och vilka reaktioner hennes motstånd får, samt hur Swifts och Cyrus reaktioner kan förstås utifrån teorier om vithet. Det teoretiska ramverket utgörs av hiphopfeministisk och svart feminismteori, främst med utgångspunkt i Chepps (2015) teori om respektabilitet, samt teorier om vithetsnormer, där Yancys (2008) teorier ”om att bli tagen i bakhåll av sin vithet” och ”ond tro” kan nämnas. Metoden som använts är diskursanalys för att genom specifika teman kunna analysera latenta meningar i texterna. Det som framkom i analysen är att Minaj använder många sätt för att göra motstånd, både genom att explicit uttrycka sin åsikt men också genom att utmana sterotypa framställningar av den svarta kvinnans kropp och sexualitet. Swift och Cyrus reaktion på Minaj kritik är typiskt så som många vita reagerar när de konfronteras med sin egen position i vithetsnormen: med chock och aggression mot den rasifierade person som påtalade ojämlikheten.

Den här studien har undersökt hur framställningar görs av individer med utländsk härkomst, etniska grupper och icke-västerländska kulturer görs i svenska läroböcker för samhällskunskap. Det undersöks också om det görs framställningar av ett ”vi” och ”de andra” i läroböckerna. I resultatet får läsaren följa fem olika teman som kommit fram genom läsning av sex läroböcker. Resultatet har analyserats med en postkolonial teori för att göra analyser om framställningarna som görs i läroböckerna kan tolkas som diskriminerande. I studien har också en läromedels teori använts för att analysera om framställningarna som görs i läroböckerna har en funktion av att förmedla diskriminerande diskurser. Vad resultatet av studien visar är att funktionen med läroböckerna inte är att göra diskriminerande framställningar, dock gör framställningarna att det görs ett ”vi” och ”de andra”. Av resultatet framkommer också att det förekommer tveksamma framställningar i läroböckernas innehåll.

Den här studien undersöker hur de populära komediserierna Vänner och How I Met Your Mother framställer representationer av genus och etnicitet. För att studera materialet användes Machin & Myers tillämpning av metoden kritisk diskursanalys (även förkortat CDA). Materialet begränsades till tre avsnitt av vardera serie, dvs sex avsnitt totalt. Med hjälp av ett tematiskt urval valdes avsnitten ut som bedömdes besitta scener och sekvenser av relevans för mina teman. Vad som är av vikt i mina teman är att undersöka vithet som norm, genus samt stereotyper som både gäller etnicitet och genus. I det teoretiska ramverk av teorier som bedömdes vara av relevans för studien var Richard Dyers teori om vithet som norm en utav de viktigaste. Även teorier om genus, representation och stereotyper ingår i det teoretiska ramverket för studien. Den tidigare forskningen som studien använder sig av har studerat liknande ämne som denna studie och applicerat på både samma serier samt andra serier. Resultatet av studien visade att båda serierna besatt vithetsnormer, samt att den dominerande maskuliniteten var den typ av maskulinitet som gavs mest plats. How I Met Your Mother porträtterade även asiater på ett rasistiskt sätt i ett av de studerade avsnitten.