Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.

The purpose of the study is to understand different aspects of women's feelings of insecurity when navigating in public areas with a focus on their own place of residence. We highlight some factors that affect the feeling of insecurity, such as environmental factors, previous experiences or the risk of being exposed to xenophobia or sexism. We are also interested in how women handle their insecurity and how insecurity is affected by power structures such as the gender power gap and white privilege. It appears that all of the respondents behave vigilantly towards other people, especially men, when they are in public. This vigilance is expressed in different ways depending on the situation and the positions of the different respondents. The interesting thing is that this vigilance seems to be present regardless of whether the respondents describe themselves as safe or unsafe in public. Another important aspect that is highlighted is how the feeling of security increases when the respondents feel that they can identify with people they meet on the street, as it gives a feeling of inclusion. / Studiens utgångspunkt är att förstå olika aspekter av kvinnors känsla av otrygghet när de rör sig i offentliga rummet med fokus på den egna bostadsorten. I vår studie lyfter vi in några faktorer som har påverkan på otrygghetskänslan, såsom miljömässiga faktorer, tidigare erfarenheter eller risken att bli utsatt för främlingsfientlighet eller sexism. Vi har vidare intresserat oss för hur kvinnor hanterar sin otrygghet och hur otryggheten påverkas av maktstrukturer som könsmaktsordningen och vithetsnormen. Det framkommer att samtliga av respondenterna bär på en vaksamhet gentemot andra människor, i synnerhet män, när de rör sig i det offentliga rummet. Denna vaksamhet uttrycker sig på olika sätt beroende på situation och de olika respondenternas positioner. Det intressanta är att denna vaksamhet verkar finnas närvarande oavsett om respondenterna beskriver sig själva som trygga eller otrygga i det offentliga rummet. En annan viktig aspekt som lyfts fram är hur trygghetskänslan ökar när respondenterna upplever att de kan identifiera sig med personer som de möter på gatan, då det ger en känsla av inkludering.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattning om interkulturalitet. För denna studie tas utgångspunkt i två frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare det interkulturella förhållningssättet och vilka strategier väljer förskollärare att använda i arbetet med interkulturalitet. Studiens valda metod är semistrukturerade intervjuer där fem olika förskollärare intervjuades. Det insamlade datamaterialet struktureras upp genom tematisk analys där olika teman framställds utifrån respondenternas svar, vilket redovisas i resultatdelen. Studien har en teoretiskt utgångspunkt i vithetsnorm, den normkritiska perspektivet och begreppet kategorisering. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar det interkulturella förhållningssättet som betydelsefullt i bemötande av barn och vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder. Förskollärarna uppfattar interkulturalitet som ett värdegrundsarbete där alla barn inkluderas på lika villkor. Barns vårdnadshavare kan även ses som en resurs för att implementera kulturer i förskolans verksamhet men att detta kan skapa spänningsfält på grund av kommunikationssvårigheter. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattar interkulturalitet som en utmaning att implementera i praktiken och att det finns behov av kompetensutveckling. / <p>Betyg i Ladok 240219.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur vithetsnormen utmanas i barnböcker. Vi har besökt fem förskolor i södra Sverige för att genomföra undersökningen av barnböckerna. För att besvara syftet har följande frågeställningar besvarats; Hur många av böckerna producerar respektive utmanar vithetsnormen? På vilket sätt reproduceras vithetsnormen? På vilket sätt utmanas vithetsnormen? De fem besökta förskolorna genererade i ett urval på 614 barnböcker som har analyserats utifrån en kvalitativ metod- normkritisk analys, med en viss kvantitativ karaktär för att kunna tydliggöra samt jämföra resultat. Barnböckerna som utmanade vithetsnormen kategoriseras som huvudroll, biroll eller utpekande. Tre utvalda böcker från varje kategori har normkritiskt analyserats för att synliggöra hur vi har besvarat frågeställningarna. Resultat visar att vithetsnormen utgör en majoritet av de bilderböcker som erbjuds till barnen på förskolorna, och utifrån ett normkritiskt perspektiv problematiserar vi det faktum att vithetsnormen därav reproduceras samt att konsekvenserna av det här leder till att de som inte faller inom normen skapas som de Andra.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

This study aims to investigate how history teachers relate to whiteness and the whiteness norms in their teaching. The material mainly consists of qualitative interviews with history teachers who are active in lower secondary schools in Jönköping County. The questions are based on how the teachers reason regarding the whiteness norms, how they work with these in their teaching and how the teachers appraise that these norms affect their pupils' identity creation and history consciousness. The results show that a large part of the respondents show an uncertainty when they talk about the whiteness norm, this stems from a lack of understanding for the meaning of the concepts. It also appears that some respondents have reflected on the whiteness norms in their teaching before, however, a difference can be seen in the respondents’ answers depending on how or if they have reflected on the subject of whiteness norms or not. The respondents handle the uncertainty in different ways, among other things by being or not being a killjoy (a person who decides whether they should bring down the mood in the room through confrontation or not). In the conversation with the respondents, they describe how their view of the students' identity and that it can vary depending on whether the pupil belong or does not belong to the whiteness norm.

The aim of this sociological study is to understand whiteness in relation to available selections of makeup products. The research was made in a small town in Sweden. Data has been gathered from local stores and their selection of makeup with availability of makeup that resembles and matches ones own skin color. The theory includes earlier studies that are considered relevant for the study and also historical background. This is used to explain how whiteness is produced and reproduced and the notion of Swedes as white and discoures therein. The result show that 99 percent of makeup available is for white skin not for dark skin. The reproduction of whiteness directly dictates the available selection of makeup. This confirms the aim of the study that dark skin is excluded and that whiteness in relation to available makeup. / Uppsatsen undersöker hur utbud av foundation i en svensk småstad kan förstås i relation till normer om vithet. Utbudet hos samtliga butiker i staden har räknats. För att förtydliga vilka hudfärger som analyseras i uppsatsen används som analysverktyg en ”karta” över hudfärger, avsedd för konsumenter att finna sin rätta foundation utifrån vilken hudfärg som mest liknar sin egen. Teoridelen innehåller tidigare studier som anses vara relevanta analysverktyg för att kunna besvara syftet. Inläsning av studier om vithetsnorm samt inläsning av historia har ansetts relevant för att förstå de strukturer och relationer som har inverkan på normer om vithet. Teoridelen sammanfattar och presenterar därför relevant historia, om hur föreställningen om svensken som vit skapats och presenterar olika diskurser som skapar och reproducerar vithet. Resultatet visar att en procent av utbudet riktas till mörkhyade medan 99 procent är för ljus hy. Cirkeldiagram och tabeller över utbudet av foundation skapades för att tydliggöra redovisning av resultatet. Socialt skapade strukturer om svensken som vit syns tydligt i resultatet. Resultatet förstås i relation till de strukturer som skapas socialt för att producera och reproducera vithetsnormen. Genom ett nästan uteslutande av mörkhyade tolkas resultatet som en föreställning om svensken som vit och att det är en rådande vithetsnorm som påverkar utbudet. Den historiska kontexten påverkar därmed parallellt med de rådande diskurser som avgör vad vitheten gör. Studien anser därmed ha besvarat sina frågeställningar om hur utbudet av foundation kan förstås i relation till vithetsnorm.

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur. Den teoretiker som främst legat till grund för studien är Robin DiAngelo som skriver om vit överhöghet och hur den ligger till grund för rasism i samhället. Resultatet har visat att de sex undersökta böckerna i relativt liten utsträckning bryter vithetsnormen. Vidare har resultatet visat att det framträder vithetsnorm i samtliga böcker då de flesta karaktärer med högutbildning och status är vita.