<p>Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.</p><p>Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.</p><p>Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt.</p>

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet. Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön. Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt.

Bakgrund: Stress är ständigt närvarande i sjuksköterskans arbete. Detta talas om nästintill dagligen i det svenska samhället. En stressig arbetsmiljö kan leda till en sämre arbetskvalité för sjuksköterskor och därigenom en påverkad vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ metod användes där fem sjuksköterskor intervjuades. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde stress på arbetsplatsen. Erfarenheterna av stress hade både positiv och negativ inverkan på patientsäkerheten. Det framkom att arbetsrelaterad stress påverkade sjuksköterskornas patientnära arbete och samarbetet mellan kollegor. När samarbetet fallerade mellan olika yrkeskategorierna påverkades patientens säkerhet då kommunikationen brast. Beslut som kunde gälla liv och död blev svårare att ta och patientsäkerheten blev därmed hotad när stressen upplevdes övermäktig. Slutsats: Studien visar att mer kunskap och utbildning behövs inom området stress. Inom sjukvården krävs det mer tid för både sjuksköterskor och patienten för att kunna understödja hälsa. Det är nödvändigt att öka personalstyrkan och främja samarbete för att kunna få en patientsäker vård.

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women’s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds. The interviews helped us understand how the women in each group discussed the fear and crime in society. To analyze the material we used Beverly Skeggs and Bronwyn Davies theories. Skeggs was used to analyze the significance of class differences among women while we used Davies to analyze how the socialization of female and male behavior has significance for the fear of crime. The result of the study showed that it was mainly women from the working class who felt fear of becoming a victim of crime while women from the middle class did not experience fear in the same way as working class women.

Denna uppsats handlar om det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i området Vårby gård som är ett område i Huddinge kommun. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de brottsbekämpande och trygghetsskapande åtgärderna ser ut i Vårby gård med utgångspunkt i att analysera Huddinge kommun, fastighetsbolaget Huge bostäder och fastighetsbolaget Balders trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Studien är utförd med hjälp av intervjuer som genomfördes via telefon med en person från Huge bostäder, Balder och Huddinge kommun, där respektive person var huvudansvarig för det specifika trygghets och brottsbekämpande arbetet. Personerna fick svara på frågor om deras brottspreventiva och trygghetsskapande arbete i Vårby gård. Utöver intervjuer utgick studien från undersökningar av kommunala dokument och rapporter från Huddinge kommun. I uppsatsen beskrivs hur arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande ser ut dels utefter hur de enskilda aktörerna arbetar med dessa frågor, men också hur samarbetet mellan dem och andra aktörer ser ut. Uppsatsen belyser även åtgärder som vidtagits rörande det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt resultat som en del av dessa åtgärder bidragit till. Resultatet visar att det sker ett stort trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Vårby gård, där det även sker i andra delar av Huddinge kommun. Samarbetet mellan Huddinge kommun, Huge bostäder och Balder sker primärt genom existerande nätverk, men där andra aktörer finns med. Samarbetet är därför inte specifikt inriktad kring dessa tre aktörer. Arbetet inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är även teoretiskt förankrat.

No description available.

No description available.

Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women’s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women’s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1. How do women describe their insecurity, and what kind of impact does it have on their everyday life?2. How do women relate to and handle their witness of fear and insecurity in their everyday life?To gather answers for these questions we interviewed six women between the ages of 20-30 who all live in Örebro. The women’s responses show that they have a greater sense of insecurity than men, that the feeling of insecurity is always present and the fear cannot be connected to a certain object. Instead the women see many different factors as frightening, and they position themselves as victims in a town, created by and for men. Thus the women use different strategies to reduce the risk of being exposed to crime. The conclusion is that the town is influenced by gender, and that everyday life looks different for women and men. The social construction of gender creates different positions for women and men in society; this is a result of people’s views on other people and their society, an expectation of how things should be and how they are. Keywords: safety, insecurity, fear, gender, city, Örebro

Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet. I resultatet framkom att otrygghet och osäkerhet var karakteristiska för sjukdomstillståndet. De fysiska begränsningarna skapade ett beroende av andra och därmed en minskad självständighet. Oförutsägbarheten i sjukdomstillståndet sågs leda till hopplöshet och en känsla av att livet var meningslöst. Hjärtsvikt kunde även leda till livsstilförändringar och omprioriteringar i livet. Det är av betydelse att sjuksköterskan i större utsträckning använder kvalitativ forskning som grund i den evidensbaserade omvårdnaden. I sjuksköterskans utbildning bör patienters upplevelser i större grad belysas för att generera en djupare förståelse för hur sjukdom påverkar en människas liv.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet? För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror? Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet? Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar. Metod Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin. Resultat Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum. Slutsats Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.