As of today, there has been more studies when it comes to women's fear in public space, but only a handful of research have been done on men’s experience and how they navigate public spaces. Therefore, this study has been focusing on just that, men's fear in public space. The people being interviewed in this study have experienced both insecurity and fear in public space, even though it has been hard to identify or acknowledge that what they felt was fear. The focus has been on hegemonic masculinity and its role in shaping men’s sense of safety, insecurity and how identity and ethnicity also can affect men's expression of their masculinity in public spaces. It's important to make public space for all groups regardless of identity, gender, or background, to reduce the risk of insecurity and fear in our society. Finally, this study shows how important it is to break the negative values that come with hegemonic masculinity.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund. Kollektiv styrka/sociodemografiska faktorer upplevs vara en viktig kategori i områden där det finns en upplevd stigmatisering och en låg kollektiv styrka. / The aim of this study is to increase our understanding of the various factors that are linked to perceptions of places seen as safe or unsafe on four neighborhoods in Malmo. A combination of both qualitative and quantitative research methods has been implemented to answer the questions of this essay. The respondent’s answers identified three main categories. The results of this study acknowledge that physical and social disorders and experience in criminals or gang-members being present on a certain place actually has an impact on factors respondents identified as important for whether a place feels safe or unsafe. Visual control, for example different lighting methods were identified as another important factor for increasing perceived safety, but however not as important for immigrants. Collective efficacy is considered as a benefit in stigmatized areas with low collective efficacy.

Syftet med denna uppsats är att studera användningen av sociala medier i relation till upplevd otrygghet. Trots att brottsstatistiken visar att allt färre blir utsatta för brott så tyder återkommande mätningar från det senaste decenniet att fler och fler svenskar upplever att Sverige lider av en ökad brottsproblematik. Diskrepans mellan den upplevda brottsfrekvensen och den officiella brottsstatistiken beskrivs i svensk media bero på oförmågan att hantera intryck från sociala medier. Studien tar avstamp i cultivation theory, som gör gällande att långvarig medie-exponering leder till ökad oro för brottslighet. I tillägg antar vi ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ger en övergripande förståelse för konstruktionen av upplevd otrygghet. Sambandet har prövats kvantitativt genom både enkla och multipla regressionsmodeller, utförda på ett representativt urval för den svenska befolkningen. Data bestod av ett färdigställt dataset, baserat på de årliga, nationella SOM-enkäterna från 2019. Resultatet visade på att kön, ålder och viss form av utbildning korrelerade med oro för brottslighet, medan användning av sociala medier saknade relevans för sambandet på aggregerad nivå.

Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd för Sverigedemokraterna med hjälp av en panelregressionsmodell.Detta genom att mäta sambandet mellan skjutningar och stöd för Sverigedemokraterna iSveriges samtliga kommuner. Sveriges kommuner jämförs med sig själva under tidsperioden2010–2018 med hjälp av tidsfixa effekter. Panelregressionsmodellen visar inget statistisktsignifikant resultat. Studien bidrar i stället med att belysa ett teoretiskt resonemang till varfördenna koppling kan finnas, samt problematiken med att mäta denna form av otrygghet.

Denna studie undersöker hur samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan skolan och socialförvaltningen. Denna studie handlar om att undersöka vilka förutsättningar som finns för att samverka samt vilka problemområden som identifierades beträffande samverkan mellan dessa aktörer. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från socialförvaltningen och skolkuratorer i olika kommuner i Norrbottens län. Resultatet av intervjuerna visade på att samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar olika i de kommuner som deltog i studien. Resultatet visade att aktörerna är i behov att förstå varandras processer och uppdrag bättre för att samverkan ska utvecklas. Anledningen till att de behöver öka kunskapen om varandras arbetsprocesser är för att socialförvaltningen upplever att skolan inte tar vara på alla resurser som socialförvaltningen tillhandahåller. Möjligheten med samverkan mellan socialförvaltningen och skolan är att de får ta del av varandras kunskaper, samt att de kan komplettera varandras kompetenser för att skapa en bra förutsättning för en fungerande samverkan samt att de kan arbeta för att skapa en tryggare skolmiljö.

The study aims to reach a perception over how the citizens feel about the strategy of extinguishing the street lights in the municipality. What do the citizens think about turning off the street lights in the municipality? And in what way does it affect citizens´s safety? Previous research covers how safety aspects are affected by the dimmed lightning, which is then discussed and analysed in the analysis with connections to the result of the study. The result clearly shows that the majority of the respondents that contributed in the study, have a negative attitude towards the strategy of extinguishing street lights in Kristinehamns municipality. The citizens express that it affects their safety in several respects. The analysis presents that lightning aspects should receive more atttention in muncipal planning, as it affects people´s safety in several respects. / Studien syftar till att få en uppftattning om hur medborgarna ställer sig till Kristinehamns kommuns stratergi att släcka ned gatubelysning i kommunen. Vad anser medborgarna om nedsläckning av gatubelysning i Kristinehamns kommun och på vilket sätt påverkar det medborgarnas trygghet? Den tidigare forskning tar upp hur trygghetsaspekter påverkas av nedsläckning som sedan diskuteras och analyseras i analysdeln med kopplingar till resultatet från enkätundersökningen. Resultatet visar tydligt att majoriteten av respondenterna som deltog i studien, har en negativ inställning till stratergin att släcka ned gatubelysning i Kristinehamns kommun. Medborgare uttrycker att det påverkar deras trygghet i flera avseenden. Analysen redovisar att belysnings aspekter bör uppmärksammas mer i kommunal planering, då det påverkar människors trygghet i flera avseenden.

The purpose of this study was to investigate how temporary employment affects a work place and its employees and also, from a gender perspective, investigate how individuals relate to their insecure work situation. To achieve the purpose of the study, a qualitative approach was used, and the study is based on interviews with eight employees at a department store for consumer electronics. In order to understand and analyze the employees’ stories Guy Standing’s theory about the precariat and Raewyn Connell and Yvonne Hirdmans’ gender-theories were applied. The results of the study have shown that the current working conditions generate a high degree of insecurity and lack of control amongst the employees when it comes to future employment, work hours and income, which also affect the employees’ current and future personal life. The insecurity at the work place does furthermore cause high competition, disloyalty and absence of empathy amongst the workers, which weakens and challenges the norms that regulate human behavior. By, for example, stealing each other’s customers, the employees take measures to secure their position in the work place. Regarding the gender perspective the results have shown that both individuals who identify themselves as male and female feel insecure due to the work situation, but there are different, gender specified, ways to handle the insecurity. The individuals that identify themselves as male tend to handle the situation by for example highlight themselves and their work performance in order to maintain the superior position in the gender system, while it is characterizing for the femininity to be excessively self-critical.

Undersökningen handlar om otrygga platser i skolan och hur otrygga platser beskrivs av elevoch lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att rädslor kan vara kollektiva såväl som individuella och att det finns olika beståndsdelar på platser som tillsammans utformar en plats karaktär. Motivet till undersökningen och tematiken otrygghet baseras på att jag vill synliggöra vilka platser en grupp elever upplever som otrygga inom skolans område. Genom samtal med elever och lärare för att få deras perspektiv på platser dem upplever som otrygga, bidrar studien till att jag får ett dubbelperspektiv och kan därefter analysera och konstatera vilka tecken det är i dessa platser som är orsaken till otrygghet. I undersökningen har deltagande observationer, intervjuer, enkäter, samtal och undervisning genomförts. Det empiririska materialet har bearbetats utifrån ett kulturanalytiska arbetssätt, vilket innebär att fokus har varit på att se mönster i bilderna, fokuseringar på vissa teman och sökande efter nyckelsymboler på dessa platser. Resultat från studien visar att bristen på vuxnas/lärares närvaro i kombination av hur platsen är uppbyggd påverkar hur otrygghetskänslan upplevs av vissa elever. Och på grund utav dessa två faktorer leder det även till vilka elever som dras till dessa otrygga platser och använder det som ett socialt rum och påverkar platsens otrygghet ytterligare. Utformningen av den gestaltande delen i undersökningen har bearbetats utifrån det empiriska materialet. De bilder elever och lärare fotograferat har bearbetats genom att ha ringat in det som har anspelats vara ett tecken på vad som är otryggt och även angett pilar för gående och fordons trafik som även där skapar otrygghet. Det har lett till att det blivit tydligare att förstå vad som beskrivits av de elever och lärare som bidragit till undersökningen när texten läses. Bilderna har därefter printats ut på blankt fotopapper och monterats upp på MDF skivor för upphängning.

I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen. Åtta artiklar analyserades med grund i Evans (2003) analys för kvalitativa studier. Resultatet visar att barnen beskrev många negativa upplevelser av lidande men också positiva upplever av välbefinnande i samband med sjukhusvistelse. Vår litteraturstudie tyder också på att vidare forskning krävs för att förebygga lidande samt främja välbefinnande. Genom resultaten har vi insett att vårdandet av barn och bemötandet av föräldrarna kräver en specialistutbildning då behoven är många och komplexa. Vi anser att den kunskap som framkommit genom vårt arbete ger tydliga indikationer var svagheterna och styrkorna inom vårdande av barn och föräldrar finns. Dessa resultat bör beaktas och tillämpas i sjuksköterskans dagliga arbete med barn och deras föräldrar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Sju patienter som opererats under generell anestesi har intervjuats på två västsvenska sjukhus. Resultatet visar att patienterna förfogade över stora egna resurser för att uppleva trygghet i samband med anestesi. Framför allt gällde det patienternas nära privata relationer och förekomsten av egen inre styrka. I vissa fall kunde dock känslan av trygghet grumlas av rädsla eller ångest inför det aktuella ingreppet och då finns i sjukvården stora möjligheter att hjälpa och stödja patienten. Anestesisjuksköterskans i särklass viktigaste omvårdnadsåtgärd för att främja upplevelsen av trygghet är att så tidigt som möjligt etablera en tillitskapande vårdrelation med patienten. Detta borgar för en tillåtande dialog och atmosfär mellan patient och sjuksköterska. För att undvika bristande tillit kan även den påföljande informerande dialogen med fördel utformas som ett vårdande samtal med informativ inriktning. Mycket av patientens oro och osäkerhet inför framtiden kan på detta sätt lindras genom det vårdande samtalets kraft, i kombination med patientens egen inneboende styrka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård