Denna studie undersöker hur samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan skolan och socialförvaltningen. Denna studie handlar om att undersöka vilka förutsättningar som finns för att samverka samt vilka problemområden som identifierades beträffande samverkan mellan dessa aktörer. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från socialförvaltningen och skolkuratorer i olika kommuner i Norrbottens län. Resultatet av intervjuerna visade på att samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar olika i de kommuner som deltog i studien. Resultatet visade att aktörerna är i behov att förstå varandras processer och uppdrag bättre för att samverkan ska utvecklas. Anledningen till att de behöver öka kunskapen om varandras arbetsprocesser är för att socialförvaltningen upplever att skolan inte tar vara på alla resurser som socialförvaltningen tillhandahåller. Möjligheten med samverkan mellan socialförvaltningen och skolan är att de får ta del av varandras kunskaper, samt att de kan komplettera varandras kompetenser för att skapa en bra förutsättning för en fungerande samverkan samt att de kan arbeta för att skapa en tryggare skolmiljö.

Inledning  I förskolans verksamhet har vi gång på gång observerat de pedagoger som framförallt väljer att se och höra de barn som syns och hörs mest. Här har vi vid upprepade tillfällen sett att tysta barn faller mellan stolarna på grund av pedagogers arbetssätt och därmed varken får möjlighet till delaktighet eller inflytande. Detta blir problematiskt då samspel tillsammans med andra anses vara den mest grundläggande utgångspunkten för att det ska ske enskild utveckling. Därav anser vi att det är viktigt att tysta barn ges möjligheter till att samspela redan i förskolan så att de får likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande.  Syfte  I studien vill vi undersöka hur pedagoger resonerar kring tysta barns utveckling och lärande, vi vill också undersöka arbetet med att stötta tysta barn i förskolans verksamhet.  Metod   För att undersöka detta har vi i studien använt oss av en kvalitativ metod och skriftliga intervjuer/self report. I vår studie har det ingått åtta pedagoger med olika erfarenheter kring tysta barn.  Resultat  Utifrån resultatet i studien kan vi se vilken viktig roll pedagoger har när det kommer till att stötta tysta barn i förskolans verksamhet. Det är också viktigt som pedagog att hindra de konsekvenser som kan uppstå om tysta barn inte får den stöttning de behöver för att utvecklas. Vi kan utifrån vårt resultat se att pedagogernas arbetssätt och synsätt varierar. Några exempel på arbetssätten är att arbeta utifrån grupperingar, bygga trygga relationer, anpassa sin undervisningsform samt bygga upp en miljö som kan gynna tysta barn. Studien kommer också att beröra pedagogers kunskaper och hur de kan påverka tysta barns utveckling.

Sammanfattning  Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom och ca 250 000 människor i Sverige är diagnostiserade med sjukdomen. Hur drabbade personer upplever sjukdomen i vardagslivet är viktigt för att kunna hjälpa dem så mycket som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats är genomförd av 13 resultatartiklar. Resultat: Två kategorier framkom vid analysarbetet, känslomässiga och kroppsliga förändringar. Upplevelser som kunde utläsas i resultatet var hopplöshet, frustration och depression, men också glädje över det friska livet de hunnit leva, trygghet i att ha någon nära och viljan att fortsätta trots begränsningar. Slutsatser: Hjärtsvikt genererar många blandade känslor. Fynden visar att det är viktigt för vården att kunna identifiera utmaningarna med att leva med hjärtsvikt. Detta för att kunna stötta och utbilda de drabbade personerna. Kunskap om symptom är en bemästringsstrategi som skapar trygghet.  Nyckelord: Hjärtsvikt, trygghet och otrygghet, begränsningar, Teori om planerat beteende. / Summary  Title: Peoples experiences of living with heart failure - a literature review.   Background: Heart failure is a public disease and about 250 000 people in Sweden are diagnosed with the disease. How affected people experience the disease in everyday life is important in order to be able to help them as much as possible. Aim: The aim was to describe persons experiences of living with heart failure Method: A qualitative literature review with an inductive approach. 13 articles was used for the result. Result: Two categories emerged during the analysis work, emotional and physical changes. Experiences that could be learned in the result were hopelessness, frustration and depression, but also joy for the healthy life that has been, security in having people close and the will to keep going despite of the limitations. Conclusion: Heart failure generate a lot of mixed feelings. The findings show that it is of great importance for the health care system to be able to recognize the challenges of living with heart failure. This is to be able to support and educate the affected people. Knowledge of the symptoms is a coping strategy that creates security.  Keywords: Heart failure, security and insecurity, limitations, Theory of Planned Behaviour.

This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p>