Global ETD Search

1	ATT VITTNA ELLER INTE VITTNA, DET ÄR FRÅGAN. En kvalitativ studie som undersöker hur individer ur civilsamhället och anställda inom rättsväsendet ser på anonyma vittnen Karlsson, Jenny, Sempert, Ulf January 2019 (has links) Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och attityder individer ur civilsamhället som varit utsatta för eller bevittnat ett brott och sakkunniga inom rättsväsendet har kring fenomenet anonyma vittnen. Vi ämnade även undersöka om en tillämpning av anonyma vittnen i svenska domstolar skulle förändra respondenternas syn på sin egen benägenhet att vittna. Slutligen undersökte studien om respondenterna upplevde att rättssäkerheten skulle komma att påverkas om det svenska rättsväsendet skulle tillåta anonyma vittnen. Tio personer intervjuades, varav hälften var anställda av rättsväsendet och hälften var civila utanför rättsväsendet. Intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna från civilsamhället i stort var positiva till att fullfölja sin vittnesplikt så länge det inte fanns någon hotbild. Förekom det en hotbild skulle de endast kunna tänka sig att vittna anonymt. Resultatet visade vidare att majoriteten av respondenterna från rättsväsendet ansåg att rättssystemet var eftersatt när det kom till att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Några respondenter menade att anonyma vittnen kunde vara en väg att gå för att göra samhället mer rättssäkert då vittnesplikten i vissa fall spelat ut sin roll. Resultatet visade även att både respondenter från civilsamhället och rättsväsendet ansåg att det fanns utmaningar i praktiken med en tillämpning av anonyma vittnen. Båda grupperna kunde peka på både rättspsykologiska och juridiska fördelar och nackdelar med anonyma vittnen.Slutsatsen är att anonyma vittnen kan göra att benägenheten att vittna ökar från civilsamhällets sida. Det finns en möjlighet att anonyma vittnen kan göra samhället både mer rättssäkert och mindre rättssäkert. Det är ett ämne som bör undersökas mer noggrant genom att väga både fördelar och nackdelar. / With the help of a qualitative research method the purpose of the study was to analyze the thoughts and attitudes of the general public (who have been exposed to/or witnessed a crime) as well as experts in the judicial system, regarding the phenomenon of anonymous witnesses. We also intended to examine whether an application of ‘anonymous witnesses’ in Swedish courts would make the respondents more or less inclined to testify. Finally, the study would examine whether the respondents felt that legal certainty would be affected if the Swedish judicial system allowed anonymous witnesses. Ten people were interviewed, half of whom were employees of the judiciary and half were civilians outside the judiciary. The interview data was analyzed with thematic analysis. The result showed that the general public was positive to testify as long as there was no threat scenario. If there was a threat scenario, they would only consider testifying anonymously. The result also showed that the majority of respondents from the judiciary felt that the legal system was neglected when it came to fight the major and organized crime. Some argued that anonymous witnesses could be an approach to make society more legally certain as the obligation to testify in some cases no longer is needed. The results also showed that both respondents from the general public and the judiciary considered it to be a challenge when using anonymous witnesses in practice. Both groups could point to both psychological and legal benefits and disadvantages of anonymous witnesses.The conclusion is that anonymous witnesses can make the general public’s propensity to witness increase. There is a possibility that anonymous witnesses can make society both more legally certain and less legally certain and it should be subject to closer examination by weighing both advantages and disadvantages against each other. anonyma vittnen vittnen anonymitet rättssäkerhet vittnesplikt domstols bias rättssystem anonymous witnesses anonymous witnesses legal certainty obligation to testify court bias legal system Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Upplevelser av otrygghet och rädsla för brott blandinvånare i Södertälje : En kvalitativ studie om individers upplevelse av otrygghet och rädsla för brott iSödertälje Shmouni, Alex January 2023 (has links) This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p> Safety and insecurity fear of crime Södertälje collective efficacy trust police justice system. Trygghet och otrygghet rädsla för brott Södertälje kollektiv förmåga tillit polis rättssystem. Social Sciences Samhällsvetenskap
3	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
4	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

1

Page generated in 0.0633 seconds