No description available.

<p>Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.</p>

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett fenomen som majoriteten av verksamma pedagoger inom förskolan kommer att stöta på i sitt arbetsliv. Detta innefattar barn som på något sätt behöver stöd i sin vardag. Det kan till exempel vara stöd i sin kommunikation med andra människor eller i sociala situationer.  Syftet med vår studie är att skapa en större kunskap om hur verksamma pedagoger arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. För att uppnå studiens syfte och få svar på vår frågeställning använde vi oss av en kvalitativ metod som innebar att dela ut enkäter med öppna frågor. Vårt val av metod grundade sig i att vi ville ha en djupare inblick i hur verksamma pedagoger arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Vår studie grundade sig i den sociokulturella teorin och framför allt begreppet den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visade att förskolans mest förekommande arbetssätt var arbete med bildstöd, tecken som stöd, mindre grupper under större delen av dagen samt kartläggning av både enskilda barn och hela barngruppen. Samarbete med specialpedagoger var även förekommande, då det enligt de verksamma pedagogerna har en viktig kompetens som behövs i arbete med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med detta arbete är att få fördjupad kunskap om vad verksamma i fritidshem anser är viktigt för att alla elever ska bli och känna sig inkluderade på fritidshemmet samt vilka dilemman som verksamma upplever att de ställs inför i arbetet med inkludering. Studien tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta informanter från tre olika skolor visade samtycke för att delta. Forskningens framtagna data från intervjuerna har kategoriserats med en tematisk analysmodell, för att söka mönster i informanternas svar har färgkodning möjliggjort tematiseringar. Tematiseringar som blev framarbetade har sedan analyserats med ett dilemmaperspektiv för att problematisera möjligheter och utmaningar verksamma upplever i arbetet med inkludering som ideologi och praktik. Studiens resultat stärks av tidigare forskning som synliggör komplikationer i arbetet med att kunna inkludera fullt ut och ta hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar oberoende av kön, identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Våra resultat indikerar att verksamma i fritidshem generellt har en liknande syn som framhävs i annan forskning i Sverige, en snäv syn på inkludering, elever i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien pekar också på vad informanterna tycker är viktigt för att alla barn ska bli och känna sig inkluderade i verksamheten men även vilka dilemman de ställs inför i arbetsprocessen mot en inkluderande verksamhet i fritidshemmet.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.

Background: Interpersonal conflict may have a significant impact in organizations since blue collar-workers can spend time and effort on other things then their main duties. This can lead to less profitability for the organizations, that is why this is something worth exploring. Previous studies shows that many factors work together to create interpersonal conflicts between blue collar-workers. The purpose of this study was to examine if interpersonal conflicts has any significant correlation with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being, age and years in the workplace and if there is any gender differences. Methodology: This study was implemented on 67 blue-collar workers (42 men and 25 women) from five different organizations in the south of Sweden. To examine the result this study used a survey. The survey had three demographic questions: gender, age and years in the workplace. Four validated questionnaires was used as instruments to measure if interpersonal conflicts had any correlation with the examined variables: Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) and Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS) Result: The result showed that interpersonal conflicts had a significant correlation with interpersonal relationships, experienced supervisor support, well-being and years at workplace. The result showed that interpersonal conflicts had no significant correlation with age. The gender differences were further tested in the variables but did not find any statistically significant differences. Conclusion: The result of this study confirms that interpersonal conflicts correlates with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being and years in the workspace. / Bakgrund: Interpersonella konflikter kan ha stor betydelse för en organisation eftersom verksamma arbetstagare tid och prestation kan läggas på annat och ta fokus från deras huvudsakliga arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till lägre lönsamhet för organisationer och är därför intressant att undersöka. Tidigare studier har visat att det finns många faktorer som samspelar för att en interpersonell konflikt ska uppstå verksamma arbetstagare emellan. Syftet med denna studie är att undersöka om interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående, ålder och år på arbetsplatsen samt om det finns en könsskillnad. Metod: Studien genomfördes på 67 verksamma arbetstagare (män 42 och kvinnor 25) från fem olika företag i en mindre stad i södra Sverige. Studien använde tre demografiska frågor: kön, ålder och år på arbetsplatsen. Fyra validerade test användes som mätinstrument för att undersöka om interpersonella konflikter hade ett samband med ovanstående faktorer, Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) och Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS). Resultat: Resultatet visade att interpersonella konflikter har ett statistiskt signifikant samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan interpersonella konflikter och ålder. Vidare testades ifall det fanns några könsskillnader inom de olika faktorerna, men inga statistiskt signifikanta könsskillnader hittades. Slutsats: Resultatet bekräftar att interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen

Leasing is and has been American companies largest external source of equipment financing and there are signs that the concept been used 2010 years before Christ. It is larger than bank loans, bonds, stocks, commercial mortgages and the fastest growing form of business investment. Imhoff, Lipe and Wright (1991) wrote that the popularity of leasing is due to management's ability to maintain leased asset and hence the finance obligation off-balance sheet. The forthcoming transition from IAS 17 to IFRS 16 implies a change of operational and financial leasing reporting for lease takers to provide a more transparent and comparable picture of the company's balance - and income statement. The constructive capitalization method is the theory of this paper which Imhoff, Lipe and Wright (1991,1997) developed and Fülbier Silva and Pferdehirt (2008) later modified. The method is used to capitalize the company's operational leases based on public information from annual reports. The study was conducted with a quantitative approach by collecting secondary data on the OMXS30 companies. The purpose of the paper was to highlight how large company’s operative in Sweden are affected by the new leasing rules in IFRS 16 and review the amount of debts that are de facto outside the balance sheet. This study shows that companies will report higher liabilities, assets, operating profit and net profit, and less own equity. The study also shows that the key ratios examined will change when the transition from IAS 17 to IFRS 16 occurs. The capitalization of operational leases led to a higher increase in total liabilities than total assets that could see a less higher increase. This led to a diversified effect on the key ratios examined. Key ratios linked to profitability and solidity that change the most in comparison with the remaining key ratios in this study were the D/A ratio and Solidity. The key ratio with the most overall diversified change where the debt / equity ratio. The financial ratios were changed for all the examined companies, however, the P/E rate staggered with the highest change, overall and for each company. This paper shows that retailers will be affected most, which H&amp;M shows in this study with a doubling debt ratio. / Leasing har varit och är amerikanska företagens största externa källa till utrustningsfinansiering och det finns spår som tyder på att konceptet redan använts 2010 år före Kristus. Leasing är större än banklån, obligationer, aktier och är den snabbast växande formen av affärsinvesteringar. Imhoff, Lipe och Wright (1991) skrev att populariteten av leasing beror på ledningens förmåga att behålla den leasade tillgången och därmed den finansiella skulden utanför balansräkningen. Den kommande övergången från IAS 17 till IFRS 16 innebär en förändring av operationell och finansiell leasingredovisning för leasingtagare för att tillhandahålla en mer transparent och jämförbar bild över företagets balansräkning och resultaträkning. Teorin för denna uppsats är konstruktiv kapitaliseringsmetod som Imhoff, Lipe och Wright (1991,1997) tog fram och som senare Fülbier Silva och Pferdehirt (2008) modifierade. Modellerna används för att kunna kapitalisera företagens operativa leasingavtal utifrån offentlig information från årsredovisningen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom insamling av sekundärdata på OMXS30-företagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur stora företag som är verksamma i Sverige påverkas av de nya leasingreglerna i IFRS 16 och uppmärksamma hur mycket skulder som de facto ligger utanför balansräkningen. Denna studie framvisar att företagen kommer redovisa högre skulder, tillgångar, rörelseresultat och nettoresultat samt ett mindre eget kapital. Studien uppmärksammar även att de undersökta nyckeltalen kommer förändras vid övergången från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen av operationella leasingavtal ledde till en högre ökning av summa skulder än summa tillgångar som erhöll en mindre ökning. Detta ledde till en diversifierad effekt på de undersökta nyckeltalen. Nyckeltalen kopplat till lönsamhet och soliditet, som förändras mest i jämförelse med de resterande undersökta nyckeltalen i denna studie, var D/A – talet och Soliditet samt nyckeltalet som hade högst diversifierad förändring var skuldsättningsgraden. De mer finansiellt inriktade nyckeltalen förändrades för samtliga undersökta företag dock presenterade P/E – talet den högsta förändringen, totalt sett och för respektive företag. Sammantaget för studien är att detaljhandelsföretag kommer påverkas mest vilket H&amp;M demonstrerar i denna uppsats med en fördubblad skuldsättningsgrad.

I detta examensarbete kommer vi göra en kunskapssammanställning som kan geverksamma inom byggbranschen en god överblick av glas ur ett bärande perspektiv, där vi lyfter fram några av de forskningar som bedrivits i Sverige. Syftet är att undersökaforskningens utveckling kring glas som ett bärande element och få en djupare inblick i hur långt kommen forskningen är, samt varför glas inte används i lika stor utsträckning som andra bärande element. Arbetet kommer även undersöka vilka fördelar respektivenackdelar det finns med materialet som bärande element. Vi har valt att intervjua forskareinom området för att få en aktualiserad och tillförlitlig kännedom, samt kopplat denna tillrelevant forskning och litteratur. För att även få en inblick i vilken kunskap och åsikterverksamma personer och studenter inom byggbranschen har gällande användningen av glas som bärande element, har vi utfört en enkätstudie i samarbete med Glafo –Glasforskningsinstitutet. Denna enkätstudie har riktat sig till verksamma arkitekter,ingenjörer/konstruktörer och andra verksamma inom byggbranschen, samt studerandeingenjörer och arkitekter. Utifrån vår enkätstudie kunde vi konstatera att majoriteten inteanser sig ha en god kunskap kring glas som bärande element och att många även ärfrågande kring dess möjlighet att fungera som ett bärande element på grund av materialets egenskaper.Vi kunde även konstatera att forskningen kring glas som ett bärande konstruktionsmaterial går framåt då flertal forskningar gjorts inom området. Forskningen tittar framförallt på glasets infästning mot andra material, som i många fall kan vara problematiskt på grund av materialens olika egenskaper. Man tittar även på glasets bärande egenskaper då den utsätts för last. Ännu har man inte uppnått målet med att ta fram s.k. eurokoder för dimensionering av glasets bärande möjligheter. Detta gör det svår för glaset att slå igenom som ett bärande element, vilket innebär att man inte har samma möjlighet att använda glaset i den utsträckning som med andra material. Kostnaden att bygga med glas är också en aspekt som måste tas i beaktning, då det många gånger blir dyrare att välja glas istället för andra material. Detta på grund av saknandet av dimensioneringsklasser samt prefabricerade glaselement.Slutligen kan vi konstatera att glas som ett bärande element är på upptåg och väcker många nyfiknas intresse. Med materialet kan man skapa unika konstruktioner vilket kan ge ett arkitektoniskt upplyft. Glas som ett bärande element bör dock inte användas som ett primärt konstruktionsmaterial, utan i ett sekundärt avseende på grund av dess spröda brott. / The purpose of this degree project is to investigate the development of researches andstudies around the glass as a structural element. We want to gain a deeper insight into why glass as a structural element is not used as much as other structural elements, and what advantages and disadvantages there are with the material. To be able to do this we have been interviewing researchers with knowledge of glass in constructions and read different studies and literature. We choose to do a survey in cooperation with the Swedish Glass Research Institute – Glafo to achieve a good knowledge of what active workers and students in the construction industry thinks about glass as a structural element and what benefits they see with the construction alternative. According to the result of our survey the majority of the respondents do not believe they have enough knowledge about glass in structures and many of them questioned its ability to act as a supporting element because of the material's properties.We also note that research on bearing glass goes forward when several researches has been done in the field. The research is primarily looking at the glass attachment to othermaterials, which in many cases can be problematic because of the materials differentcharacteristics. It also conducts research to see how much load the glass can handle. They have not yet achieved the goal of producing so-called Eurocodes for the design of the glass-carrying possibilities. This makes it difficult for the glass to break through as acarrying construction material, which means that you do not have the same opportunity touse the glass in the extent as with other materials. To use glass in constructions is also an aspect that must be taken into seriously, when it often becomes more expensive to choose glass instead of other materials. This is because there are not sizing classes andprefabricated glass elements.In conclusion we can say that the glass as a load-bearing element is the antics and raises many of the curious interest. With the material we can create unique designs that can give an architectural lifted. Glass as a bearing material should not be used as a primary structural material, but in a secondary regard because of its brittle fracture.

Syftet med uppföljningsstudien var att undersöka deltagares upplevelser av verksamma/hindrande komponenter i behandlingen Hästunderstödd Kognitiv Beteendeterapi (HU-KBT) 12-18 månader efter avslutad behandling. Syftet var också att undersöka vad deltagarna upplever att de uppnått genom att delta i behandlingen HU-KBT. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Ett flertal komponenter i behandlingen beskrevs som hjälpsamma; gruppen, terapeuten, hästen, miljön och olika specifika psykoterapeutiska komponenter. Hindrande behandlingskomponenter som framkom var negativa aspekter av att behandlas i grupp samt för lite tid. Effekter av behandlingen som beskrevs av deltagarna var förbättrad ångesthanteringsförmåga, förhöjd energinivå, förbättrad gränssättningsförmåga, minskat behov av att ha kontroll och ta ansvar för andra, ökad självinsikt, en ökad medvetenhet om och förståelse för känslor och hur dessa kan hanteras samt en förbättrad arbetsförmåga. Övrigt som framkom i intervjuerna var att förväntningarna var blandade, att det kunde finnas övriga livsomständigheter som kan ha påverkat utfallet av behandlingen, att effekten av behandlingen ofta var fördröjd, att behandlingen upplevdes som effektiv, att det förekom olika sätt som användes för att förhindra återfall samt att det fanns önskemål om att få ta del av ytterligare behandling och att behandlingen ska rikta sig till fler grupper av människor och även kunna erbjudas i förebyggande syfte. Resultaten ser lovande ut men det behövs ytterligare forskning för att vidare undersöka behandlingens effektivitet och verksamma komponenter. / The purpose of the follow-up study was to examine the participants' experiences of active/inhibitory components in the treatment Equine Assisted Cognitive Behavioral Therapy (HU-KBT) 12-18 months after treatment completion. The purpose was also to investigate the participant´s self-perceptions of achievement by participating in the HU-KBT treatment. Semi-structured interviews were conducted with five participants. The interview material was analyzed using qualitative thematic analysis. Several components of the treatment were described as helpful; the group, the therapist, the horse, the environment and several specific psychotherapeutic components. Obstructive treatment components that emerged were negative aspects of being treated in group and shortage of time. Effects of the treatment described by the participants were improved anxiety management, increased energy levels, improved ability to set boundaries, reductions in need to control others or to take responsibility for them, increased self-awareness, increased awareness and understanding of emotions and how they can be managed and an improved ability to work. Other things that emerged in the interviews were expectations were mixed; other life circumstances may have affected the outcome of the treatment; the effect of the treatment was often delayed; the treatment was perceived as effective; various ways were used to prevent relapse; there was a desire to gain access to further treatment and that the treatment should be aimed at more groups of people and also be offered for preventive purposes. The results look promising, but further research is needed to further investigate the efficacy and the operating components of the treatment.