I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats. Det som framkommit i läraranalysen är att hållbar utveckling antingen uppfattas som att leva i harmoni med varandra eller att leva i harmoni med naturen, samt Två synsätt. Det som framkom i analysen av lärarnas åsikter om undervisning för hållbar utveckling är Svårigheter och En möjlighet. Det som framkommit i analysen av elevers uppfattningar om hållbar utveckling är Ändliga resurser vilket har underkategorierna Framtidsoro, Resursfördelning och Livsstil. Analysen av elevernas åsikter om undervisning för hållbar utveckling utmynnade i Punktinsats respektive Önskeupplägg.

Abstract Title: “We borrow this earth from our children.” A study about teaching for sustainable development in the ecological dimension and teacher’s choice of teaching materials. Author: Jeanette Molin Haag, spring term 2017 Supervisor: Tomas Bollner This study is an attempt to bring some light on to four teachers different perspectives on education for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The first aim is to investigate in what subjects and how teachers in grades 1-3 are teaching for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The second aim is to investigate the material teachers use in their lessons and if it can be linked to a specific environmental teaching tradition. The following questions were formulated: In which school subjects do teachers teach about sustainable development in the field of environment and ecological sustainability? Do they teach along interdisciplinary lines? What teaching materials do teachers choose to work with?  Within which environmental education tradition do teachers and teaching materials belong to? In the curriculum, the concept of sustainable development appears many times and dictates that it should work along interdisciplinary lines. However, various reports show that teachers are experiencing difficulties with teaching for sustainable development. The main reasons are lack of time and an unclear guidance from school administrations and the curriculum.    This study is based on interviews and the educational materials that teachers use. It will be analysed based on environmental teaching traditions, the variation theory and Dewey´s views on democratic deliberative conversations and interdisciplinary work.    The results show that teachers, although they are experiencing unclear guidance, plan and educate for sustainable development from some school books but mostly from teaching materials they have found from different organizations websites. Keywords: Education for sustainable development, environmental education tradition, variation theory, interdisciplinary.

Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.

<p>FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.</p><p>Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.</p>

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

Detta arbete avser att synliggöra några pedagogers tankar om undervisning för hållbar utveckling (HUT) i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som kan påverka motivation och möjligheter att bedriva undervisning för HUT. Som pedagoger räknas lärare, fritidspedagog och rektor. Frågeställningar för arbetet är:Vad kan hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vad kan undervisning för hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vilka faktorer kan påverka lärares motivation och möjligheter att bedriva undervisning för hållbar utveckling?Vi har använt kvalitativa intervjuer med följdfrågor för att få utförliga svar. Svaren från informanterna betraktas i arbetet som narrativer (personliga berättelser) från vilka resultatet är uttolkat. Resultatet visar att informanterna har svårt att definiera HUT och utgår inte från de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Ändå undervisar pedagogerna på sätt som innehållsmässigt kan känneteckna undervisning för HUT.Resultatet visar även att pedagogers personliga kunskaper och värderingar avspeglar sig i undervisning för HUT. Eldsjälars engagemang är viktigt för miljöarbetet i skolan och är kopplat till ett privat intresse. Invanda tankemönster hos pedagoger kan vara ett hinder för HUT.

I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.