Det blir allt vanligare att använda laminerat glas som ett konstruktionsmaterial. Men glas är ett känsligt och genomskinligt material som kan ge en obehaglig känsla om det spricker. Särskilt om det handlar sig om en glaskonstruktion som ska hålla en stor del av en byggnad. En glaskonstruktion bör upplevas trygg att vistas i. Idag är det svårt att ersätta bärande konstruktionsdelar med glas i Sverige  eftersom det inte finns några särskilda dimensioneringsregler för glas. I det här examensarbetet genomförs en undersökning om hur laminerat glas böjer sig när det utsätts för belastning och varierande temperaturer under en kort tid. Det studeras hur tjockleken på mellanskiktet påverkar spänningen samt skjuvstyvheten i glasen. För att få relevanta jämförelser studeras även beteendet hos en osprucken och en sprucken laminerad balk. Med hjälp av litteraturstudier och teoretiska beräkningar har beteendet hos laminerade glasbalkar med olika förutsättningar undersökts. Resultatet visar att belastningar som verkar på en laminerad balk under en kort tid leder till ett varierande beteende och deformationer beroende på temperatur, skjuvstyvhet och tjocklek hos laminatet. Det upptäcktes ett gränsvärde vid temperaturen 50 °C där en förändring sker i sambandet mellan laminatets tjocklek, temperatur och nedböjningen. Beteendet och deformationen hos en laminerad balk varierar också beroende på om balken är sprucken eller inte. / It is becoming increasingly common to use laminated glass as a construction material. But glass is a sensitive and translucent material that can give an unpleasant feeling if it cracks. Especially if it is a glass structure that will hold a large part of a building. A glass structure should be considered safe to stay in. Today, it is difficult to replace supporting structural parts with glass in Sweden due to the lack of design rules. In this thesis, a study is conducted on how laminated glass bends when exposed to mechanical loads and varying temperatures for a short time. It is studied how the thickness of the middle layer plays a role, how the tension and the shear stiffness vary in the glass. In order to obtain relevant comparisons, the behavior of an unbroken and a cracked laminated beam is also studied. With the help of literature studies and theoretical calculations, the behavior of laminated beams under different conditions was examined. The results show that loads that act on a laminated beam for a short time lead to varying behavior and deformations depending on temperature, shear stiffness and interlayer thickness. A limit value was detected at the temperature of 50 °C where a change in the relation between interlayer thickness, temperature and deformation occurs. The behavior and deformation of a laminated beam also varies whether the laminate is cracked or not cracked.

I detta examensarbete kommer vi göra en kunskapssammanställning som kan geverksamma inom byggbranschen en god överblick av glas ur ett bärande perspektiv, där vi lyfter fram några av de forskningar som bedrivits i Sverige. Syftet är att undersökaforskningens utveckling kring glas som ett bärande element och få en djupare inblick i hur långt kommen forskningen är, samt varför glas inte används i lika stor utsträckning som andra bärande element. Arbetet kommer även undersöka vilka fördelar respektivenackdelar det finns med materialet som bärande element. Vi har valt att intervjua forskareinom området för att få en aktualiserad och tillförlitlig kännedom, samt kopplat denna tillrelevant forskning och litteratur. För att även få en inblick i vilken kunskap och åsikterverksamma personer och studenter inom byggbranschen har gällande användningen av glas som bärande element, har vi utfört en enkätstudie i samarbete med Glafo –Glasforskningsinstitutet. Denna enkätstudie har riktat sig till verksamma arkitekter,ingenjörer/konstruktörer och andra verksamma inom byggbranschen, samt studerandeingenjörer och arkitekter. Utifrån vår enkätstudie kunde vi konstatera att majoriteten inteanser sig ha en god kunskap kring glas som bärande element och att många även ärfrågande kring dess möjlighet att fungera som ett bärande element på grund av materialets egenskaper.Vi kunde även konstatera att forskningen kring glas som ett bärande konstruktionsmaterial går framåt då flertal forskningar gjorts inom området. Forskningen tittar framförallt på glasets infästning mot andra material, som i många fall kan vara problematiskt på grund av materialens olika egenskaper. Man tittar även på glasets bärande egenskaper då den utsätts för last. Ännu har man inte uppnått målet med att ta fram s.k. eurokoder för dimensionering av glasets bärande möjligheter. Detta gör det svår för glaset att slå igenom som ett bärande element, vilket innebär att man inte har samma möjlighet att använda glaset i den utsträckning som med andra material. Kostnaden att bygga med glas är också en aspekt som måste tas i beaktning, då det många gånger blir dyrare att välja glas istället för andra material. Detta på grund av saknandet av dimensioneringsklasser samt prefabricerade glaselement.Slutligen kan vi konstatera att glas som ett bärande element är på upptåg och väcker många nyfiknas intresse. Med materialet kan man skapa unika konstruktioner vilket kan ge ett arkitektoniskt upplyft. Glas som ett bärande element bör dock inte användas som ett primärt konstruktionsmaterial, utan i ett sekundärt avseende på grund av dess spröda brott. / The purpose of this degree project is to investigate the development of researches andstudies around the glass as a structural element. We want to gain a deeper insight into why glass as a structural element is not used as much as other structural elements, and what advantages and disadvantages there are with the material. To be able to do this we have been interviewing researchers with knowledge of glass in constructions and read different studies and literature. We choose to do a survey in cooperation with the Swedish Glass Research Institute – Glafo to achieve a good knowledge of what active workers and students in the construction industry thinks about glass as a structural element and what benefits they see with the construction alternative. According to the result of our survey the majority of the respondents do not believe they have enough knowledge about glass in structures and many of them questioned its ability to act as a supporting element because of the material's properties.We also note that research on bearing glass goes forward when several researches has been done in the field. The research is primarily looking at the glass attachment to othermaterials, which in many cases can be problematic because of the materials differentcharacteristics. It also conducts research to see how much load the glass can handle. They have not yet achieved the goal of producing so-called Eurocodes for the design of the glass-carrying possibilities. This makes it difficult for the glass to break through as acarrying construction material, which means that you do not have the same opportunity touse the glass in the extent as with other materials. To use glass in constructions is also an aspect that must be taken into seriously, when it often becomes more expensive to choose glass instead of other materials. This is because there are not sizing classes andprefabricated glass elements.In conclusion we can say that the glass as a load-bearing element is the antics and raises many of the curious interest. With the material we can create unique designs that can give an architectural lifted. Glass as a bearing material should not be used as a primary structural material, but in a secondary regard because of its brittle fracture.

Glas är ett styvt material som används bland annat inom byggbranschen och fordonsindustrin. Glas har hög styvhet och hög hållfasthet men är ett sprött material. När en spricka uppstår i en laminerad glasbalk minskas dess bärförmåga och styvhet och säkerhetsrisken ökar. För att garantera en hög säkerhet används laminerat glas där tunna plastfilmer limmar ihop flera skikt av glas (som även kallas för lameller). När glaset lamineras fungerar det som ett paket där spänningarna kan överföras mellan de olika lamellerna. Användningsområden inom byggbranschen kan vara plana element, till exempel för fönster eller balkonräcken, dessutom finns både liggande balkar (böjning i den tunna riktningen) samt stående balkar. Även i balkar av laminerat glas kan sprickor i en av lamellerna uppstå. Dessa fångas dock upp av de andra lamellerna så att hela balken förblir intakt och hålls på plats. En sprucken balk tappar då en del av bärförmågan och styvheten jämfört med en osprucken balk. Spruckna balkar kan alltså inte bära samma last. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om beteendet hos laminerat glas som är sprucket och få bättre förståelse för hur laminerat glas beter sig när det går till brott. Målet är att verifiera den numeriska beräkningsmodellen av Abdul Khader, Basim & Reshid (2020) genom experimentella försök. Modellen beskriver liggande balkar av laminerat glas, både spruckna och ospruckna balkar. I detta examenarbete användes olika metoder: litteraturundersökning, tillämpning av en beräkningsmodell samt experiment. Litteratundersökningen gav ett fördjupande förståelse dels om ämnet glas exempelvis om olika typer av glas och glasets generella egenskaper, dels om laminerat glas, hur det är uppbyggt, tillverkat och egenskaper förbättras genom lamineringen. Beräkningsmodellen som detta arbete bygger på är från en tidigare studie, där en beräkningsmetod för spruckna glasbalkar beskrevs med hjälp av den så kallade effektiva tjockleksmetoden för böjstyvhet av laminerat glas. Experiment genomfördes för att studera hur laminerade glasbalkar med och utan spricka i mitten beter sig när de utsätts för belastning. Resultaten visar skillnaden mellan ospruckna och spruckna balkar av laminerat glas med två skikt när det gäller böjstyvheten och bärförmågan. Experimenten visar att nedböjningen för spruckna balkar är dubbelt så stor som för ospruckna balkar. Skillnaden beror på att böjstyvheten hos spruckna balkar är lägre än hos ospruckna balkar. På grund av sprickan i mitten överförs lasterna endast i en skiva, och dessutom minskas böjstyvheten i den ospruckna delen. Beräkningsmodellen överensstämde väl med resultaten från de utförda experimenten. Detta bekräftar att modellen kan tillämpas för laminerade glasbalkar. Mer omfattande studier bör dock genomföras där de ingående parametrarna varieras, till exempel genom längre balkar, sprickor på andra ställen än i mitten, samt att olika material för mellansiktet används.