Global ETD Search

1	Det är skillnad på muslimer och muslimer : hur tar lärare upp konflikterna i Afghanistan och Irak i religionsundervisningen? Hägg, Helena January 2004 (has links) <p>Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:</p><ul><li>Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?</li><li>Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?</li></ul> religionsdidaktik islam talibaner religionskunskap religionsundervisning Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Islamology Islamologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
2	Koalitionens fall i Afghanistan? : Flygbombningars inverkan på befolkningsstödet till talibanerna / The end of the coalition in Afghanistan? : The impact of airstrikes on population assistance the Taliban Cedergren, Martin January 2010 (has links) <p>Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem.</p> / <p>The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them.</p> airstrikes Afghanistan Taliban’s guerrilla warfare support counterinsurgency. flygbombningar talibaner Afghanistan gerillakrigföring stöd upprorsbekämpning. SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
3	Koalitionens fall i Afghanistan? : Flygbombningars inverkan på befolkningsstödet till talibanerna / The end of the coalition in Afghanistan? : The impact of airstrikes on population assistance the Taliban Cedergren, Martin January 2010 (has links) Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem. / The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them. airstrikes Afghanistan Taliban’s guerrilla warfare support counterinsurgency. flygbombningar talibaner Afghanistan gerillakrigföring stöd upprorsbekämpning. SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
4	Det är skillnad på muslimer och muslimer : hur tar lärare upp konflikterna i Afghanistan och Irak i religionsundervisningen? Hägg, Helena January 2004 (has links) Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande: Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak? Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt? religionsdidaktik islam talibaner religionskunskap religionsundervisning Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Islamology Islamologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
5	Avvägningar inom modern upprorsbekämpning : En teoriprövande studier om kritiska avvägningar i upprorsbekämpning Gunnarsson, Mattias January 2021 (has links) For almost two decades Sweden has been a part of NATO: s missions in Afghanistan to create security and ensure that the country will not become a safe haven for terrorist organisations. The discussion how to counter terrorism and insurgency in the 21st century is today a topic where the foundation of modern counterinsurgency is questioned. Critiques against counterinsurgency strategy states that counterinsurgency does not work but merely is a utopia. This essay has studied two periods of the ISAF mission in Afghanistan by testing Zambernardis theory of counterinsurgency trilemma, with the purpose to contribute with new information of conditions within counterinsurgency to the discussion. The theory aims to show that of the three main goals of all counterinsurgency’s; force protection, distinction between enemy combatants and non-combatants and the physical elimination of insurgents, only two can be achieved simultaneously. The study compared the two cases differences regarding casualties to reach the conclusions.The result of the study shows that ISAF achieved two goals simultaneously during the two periods in line with Zambernardis theory. The result of the study shows that when discussing counterinsurgency operations, the relationship between casualties in counterinsurgency’s ought to be included. ISAF Counterinsurgency COIN force protection casualties Afghanistan upprorsbekämpning Zambernardi fallstudie teoriprövande civila talibaner död avlidna Övrig annan samhällsvetenskap
6	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
7	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

1

Page generated in 0.2727 seconds