Global ETD Search

1	Inskränker GDPR rätten att ta del av allmänna handlingar? : En analys av offentlighetsprincipen i ljuset av EU-rättens företräde / Does the GDPR Restrict the Right to Access Public Documents? : An Analysis of the Swedish Right to Access Public Documents in Light of the Primacy of EU Law Jabal Ameli, Anosheh January 2018 (has links) EU har gradvis utökat sin normgivningskompetens, ofta på bekostnad av medlemsstaternas lagstiftning. Detta har nyligen aktualiserats för Sverige på grund av Dataskyddsförordningen som i folkmun kallas GDPR. I och med att det traditionellt sett har funnits ett starkare dataskydd i EU-rätt jämfört med svensk rätt blir den inhemska lagstiftningen onekligen påverkad av förordningen. Den här uppsatsen avser analysera specifikt offentlighetsprincipen som är stadgad i Sveriges grundlag. Syftet är att identifiera huruvida rätten att ta del av allmänna handlingar, som är en del av offentlighetsprincipen, kan komma att inskränkas med hänsyn till principen om EU-rättens företräde. Syftet uppnås genom fyra etapper. Först sker en historisk tillbakablick av diskussionen vid det svenska unionstillträdet om offentlighetsprincipens fortlevnad. Efter detta görs en jämförelse mellan GDPR och intern rätt för att identifiera eventuella motsättningar. Vidare analyseras praxis från både Sverige och EU-domstolen för att visa på likheter och skillnader i avvägningen mellan offentlighet och sekretess. Till sist utreds hur principen om EU-rättens företräde kan tolkas tillsammans med andra unionsrättsliga bestämmelser för att antingen åsidosätta den nationella lagstiftningen eller hålla den intakt. Författaren föreslår slutledningsvis att effekten på offentlighetsprincipen är försumlig samtidigt som möjligheten att tolka mål härom delvis har skiftat från medlemsstaten till EU-domstolen. / The EU has gradually expanded its legislative competence, often at the expense of member state legislation. This has recently become highly relevant for Sweden due to the recent data protection regulation, the GDPR. Since there has traditionally been a stronger protection for personal data in the EU in comparison to Sweden, domestic Swedish law will become affected by the GDPR coming into force. Within this backdrop, the focus in this thesis will be the right to access public documents, which is established in the Swedish constitution. The aim with this work is to identify in what respect the right to access public documents will be affected considering the principle of primacy according to EU law. The aim is pursued in four steps. First, the former discussion on how the right to access public documents would be affected due to Sweden’s entrance to the EU will be presented. Secondly, the compliance of Swedish law in relation to the GDPR in order to identify potential conflict of norms will be reviewed. Thirdly, case law of the ECJ and Swedish courts in order to show the differentiation between balancing transparency and personal integrity will be reviewed. Finally, it will be analysed how the primacy of EU law can be interpreted together with other EU norms to either override the Swedish constitutional law or leave it intact. The findings suggest that while the effect of the GDPR on the Swedish “offentlighetsprincipen” is negligible, the right to interpret such cases has gradually shifted from relying partly on the member state to the EU. GDPR right to access public documents Primacy of EU Law GDPR offentlighetsprincipen EU-rättens företräde PUL OSL Dataskyddslagen handlingsoffentlighet Law Juridik
2	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
3	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

1

Page generated in 0.0293 seconds