• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En rättsutredning om handlingsoffentligheten och dess krav på den offentliga sektorn

Eriksson, Mattias January 2021 (has links)
Uppsatsen har utrett vilka författningar som reglerar allmänna handlingar samt hur en framställning att ta del av allmänna handlingar ska hanteras av myndigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda vad som utgör allmänna handlingar och på vilket sätt myndigheter bör agera för att klara av den vidsträckta innebörden av handlingsoffentligheten. Detta har skett genom rättsdogmatisk metod där ärenden hos JO har tillskrivits särskild tyngd i egenskap att utöva tillsyn över förvaltningsmyndigheterna. Uppsatsen har påvisat åtminstone tre nyckelfaktorer för att kunna efterleva lagkraven och hantera en stor mängd framställningar. Dessa är myndigheternas interna organisering, anpassning av myndigheternas bemanning efter den stundande efterfrågan med hjälp av proaktivt arbete och myndighetens krav på kommunikation med den som gjort handlingsframställan. Ett potentiellt sätt att hantera frekvent återkommande framställningar från en och samma individ har redovisats i analysen.
2

Vem försvarar demokratin? En exempelsamling från en myndighet där e-posten och diarieföringen har granskats

Nilsson, Maria January 2011 (has links)
No description available.
3

Inskränker GDPR rätten att ta del av allmänna handlingar? : En analys av offentlighetsprincipen i ljuset av EU-rättens företräde / Does the GDPR Restrict the Right to Access Public Documents? : An Analysis of the Swedish Right to Access Public Documents in Light of the Primacy of EU Law

Jabal Ameli, Anosheh January 2018 (has links)
EU har gradvis utökat sin normgivningskompetens, ofta på bekostnad av medlemsstaternas lagstiftning. Detta har nyligen aktualiserats för Sverige på grund av Dataskyddsförordningen som i folkmun kallas GDPR. I och med att det traditionellt sett har funnits ett starkare dataskydd i EU-rätt jämfört med svensk rätt blir den inhemska lagstiftningen onekligen påverkad av förordningen. Den här uppsatsen avser analysera specifikt offentlighetsprincipen som är stadgad i Sveriges grundlag. Syftet är att identifiera huruvida rätten att ta del av allmänna handlingar, som är en del av offentlighetsprincipen, kan komma att inskränkas med hänsyn till principen om EU-rättens företräde. Syftet uppnås genom fyra etapper. Först sker en historisk tillbakablick av diskussionen vid det svenska unionstillträdet om offentlighetsprincipens fortlevnad. Efter detta görs en jämförelse mellan GDPR och intern rätt för att identifiera eventuella motsättningar. Vidare analyseras praxis från både Sverige och EU-domstolen för att visa på likheter och skillnader i avvägningen mellan offentlighet och sekretess. Till sist utreds hur principen om EU-rättens företräde kan tolkas tillsammans med andra unionsrättsliga bestämmelser för att antingen åsidosätta den nationella lagstiftningen eller hålla den intakt. Författaren föreslår slutledningsvis att effekten på offentlighetsprincipen är försumlig samtidigt som möjligheten att tolka mål härom delvis har skiftat från medlemsstaten till EU-domstolen. / The EU has gradually expanded its legislative competence, often at the expense of member state legislation. This has recently become highly relevant for Sweden due to the recent data protection regulation, the GDPR. Since there has traditionally been a stronger protection for personal data in the EU in comparison to Sweden, domestic Swedish law will become affected by the GDPR coming into force. Within this backdrop, the focus in this thesis will be the right to access public documents, which is established in the Swedish constitution. The aim with this work is to identify in what respect the right to access public documents will be affected considering the principle of primacy according to EU law. The aim is pursued in four steps. First, the former discussion on how the right to access public documents would be affected due to Sweden’s entrance to the EU will be presented. Secondly, the compliance of Swedish law in relation to the GDPR in order to identify potential conflict of norms will be reviewed. Thirdly, case law of the ECJ and Swedish courts in order to show the differentiation between balancing transparency and personal integrity will be reviewed. Finally, it will be analysed how the primacy of EU law can be interpreted together with other EU norms to either override the Swedish constitutional law or leave it intact. The findings suggest that while the effect of the GDPR on the Swedish “offentlighetsprincipen” is negligible, the right to interpret such cases has gradually shifted from relying partly on the member state to the EU.
4

Så påverkas offentlighetsprincipen, när en extern konsult medverkar i kommunal rekrytering : Kan delar av ansökningsprocessen hållas konfidentiell? / How the principle of free access to official documents is affected, when an external consult participate : Can parts of the recruitment process be kept confidential?

Marsell, Catrin, Lindqvist, Elisabeth January 2009 (has links)
<p>Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.</p><p> </p><p>Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i</p><p>RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.</p><p> </p><p>Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.</p><p> </p><p>Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.</p>
5

Så påverkas offentlighetsprincipen, när en extern konsult medverkar i kommunal rekrytering : Kan delar av ansökningsprocessen hållas konfidentiell? / How the principle of free access to official documents is affected, when an external consult participate : Can parts of the recruitment process be kept confidential?

Marsell, Catrin, Lindqvist, Elisabeth January 2009 (has links)
Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.   Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.   Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.   Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.   Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.

Page generated in 0.0727 seconds