Global ETD Search

1	Terrorism i morgonpress och kvällspress Åshage, Carina January 2006 (has links) <p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. </p><p>Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. </p><p>Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. </p><p>Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.</p> terrorism terrorister diskurs semiotik nyhetsrapportering
2	Terrorism i morgonpress och kvällspress Åshage, Carina January 2006 (has links) Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån. terrorism terrorister diskurs semiotik nyhetsrapportering
3	Taktisk Användbarhet : Representationer av terrorism och terrorister i film Isvind, Elin January 2016 (has links) De flesta media- och kommunikationsforskarna är överens om att nyheter, media och även reklam hjälper till att sprida agendor och stereotyper. Det är nästintill omöjligt att idag öppna en dagstidning, besöka sociala medier eller titta på vissa genrer inom film och tv utan att se eller höra ordet ”terrorist”; ofta i relation till skäggbeklädda män från Mellanöstern. Jag har uppmärksammat mönstret inom vilket personer som begår våldshandlingar kategoriseras baserat på etnicitet; vita personer är psykiskt sjuka, medan personer som härstammar från Mellanöstern är terrorister. Den islamofobiska retoriken är uppenbar i en stor del av alla nyhetsartiklar jag har läst. Var börjar stereotypen och var slutar den? I denna uppsats har jag analyserat om och hur kommersiella nyhets- och underhållningsmedier förstärker den stereotypa bilden av vad en terrorist är genom att granska två filmer – The East och Zero Dark Thirty – vilka båda illustrerar ämnet där den ena är en independent och den andra en mainstream produktion. I min analys har jag använt mig av en modifierad semiotisk analysmodell samt Jungs arketyplära där fokus ligger på karaktärsarketyper, i syfte att fastställa om eller hur filmerna utmanar eller förstärker den stereotypa föreställningen av terrorister. Den modifierade semiotiska modellen fördjupar analysen genom att tillföra fler sätt att analysera filmerna utöver endast vad som sägs och görs; den ger även möjlighet att analysera subtext, bildspråk, symbolism samt både visuella och verbala metaforer. Arketyperna av protagonister och antagonister bidrar även till att illustrera hur pass generaliserande en karaktär är skriven. Det jag fann var både upprörande och informativt i förhållande till min forskning; The East bidrar med en mycket homogen representation, medan dito representation i Zero Dark Thirty är mycket heterogen. Det är tydligt att vidare forskning inom detta område behöver utföras i syfte att granska ämnet på ett djupare plan. / Most media- and communication experts agree on the fact that news, media and even commercials help to spread agendas and stereotypes. Today I cannot open a newspaper, go onto social media or watch certain genres of film and television without seeing or hearing the word ”terrorist”; often in relation to bearded men from the Middle East. I have seen the pattern where people who commit acts of violence are pigeon-holed depending on their ethnicity; whites are mentally ill and people of Middle Eastern are descent terrorists. The islamophobic rhetoric is real in so many news articles I have read. Where does the stereotype begin and where does it end? In this essay I wanted to analyze if and how mainstream news- and entertainment media reinforce the stereotypical image of what a terrorist is by dissecting two films – The East and Zero Dark Thirty – which both breach the subject, whereas one is an independent and the other a mainstream film. Through a modified semiotic analytical model and film related Jungian archetypes, I conducted an analysis to see how and if the movies challenge or strengthen the stereotypical view of terrorists. The modified semiotic model enables the analysis by opening up more ways to analyze the films than merely to what is said and done; but also the subtext, imagery, symbolism and both visual and verbal metaphors. The archetypes of protagonists and antagonists are also helpful in being able to see how pigeon-holed a character is written. What I found was both disturbing and informative in relation to my study; where The East is a very homogeneous in its representation whereas Zero Dark Thirty is extremely heterogeneous. It is clear that more research in the field needs to be conducted so that it can be reviewed properly. terrorism religion film media terrorister islamofobi semiotik religionsvetenskap
4	Den gode, den onde, den andre : Spelfilm som riskrapportering Engström, Henrik, Hyltbring, Markus January 2008 (has links) Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne, representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell. Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss. Terrorister ryssar riskrapportering muslimer den andre protesminne islam visuell kultur representation Mathematical analysis Analys
5	Den gode, den onde, den andre : Spelfilm som riskrapportering Engström, Henrik, Hyltbring, Markus January 2008 (has links) <p>Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,</p><p>representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.</p><p>Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.</p> Terrorister ryssar riskrapportering muslimer den andre protesminne islam visuell kultur representation Mathematical analysis Analys
6	John A Wardens teori om fienden som system applicerad på Al-Qaida Sandin, Paul January 2009 (has links) <p>Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida.</p> / <p>The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda</p> John A. Warden III teori fienden som system fem ringar Al-Qaida terrorism terrorister assymetrisk motståndare assymetrisk krigföring
7	John A Wardens teori om fienden som system applicerad på Al-Qaida Sandin, Paul January 2009 (has links) Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida. / The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda John A. Warden III teori fienden som system fem ringar Al-Qaida terrorism terrorister assymetrisk motståndare assymetrisk krigföring
8	Media : Terroristens medhjälpare? / Media : Terroristens medhjälpare? Wiklöw, Christoffer January 2011 (has links) C-uppsats kandidat 2011 Title: Media – terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer Wiklöw Språk: svenska Instution: JMK, Stockholm Universitet En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev: Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare? Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna. Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L. Nacos (2002) har teorier om ”mass-mediated terrorism” som stöd. Det finns även framing, nyhetsvärdering med i valet. Metodval blev Peter Berglez tolkning av van Dijks strukturerade nyhetsschema, vilket fick stöd av Norman Fairclough’s CDA. I resultatdelen ser vi hur New York Times språkbruk kring terrorism, och dess val av nyhetskonstruktion gör att de ändrar nyhetsvärdering till allt som kan beröra något av dessa tre: terrorister, makthavare/regering, och samhälle. Helst alla tre tillsammans. En intervju med en reporter fick ge en belysning på hur denna konstruktion av nyhet kan se ut, och även om denne var införstådd med känsligheten att rapportera om terrorism så fanns det tendenser för att han blir terroristens medhjälpare omedvetet. media terrorism 9/11 world trade center New York Times NYT reporter intervju kvalitativ undersökning terrorist terrorister
9	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
10	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

Search results