Stationsområdet i Växjö genomgår omfattande förändringar, där bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag på nämnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stämde in i stadsbilden. Vårt syfte och mål har därför varit att ta fram alternativa förslag på utformning av ett WTC, med hänsyn till kritiken. Vår metod bestod i att sätta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete. Detta har resulterat i två förslag på utformning, som sedan jämförs och analyseras utifrån en uppsättning värderingspunkter. Från detta följer en diskussion där vi dragit en del slutsatser, som blir vårt inlägg i den pågående diskussionen om detaljplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys. Denna kompletterades med intervjuer med två av Dagens Nyheters före detta korrespondenter i USA. Vår hypotes var att fokus under de första åren skulle ligga på kategorin "offren och/eller terrordåden" för att sedan förflyttas till "terrordådens påverkan på samhället" och på "återuppbyggnaden av Ground Zero", men också till "ifrågasättandet av USA:s krig mot terrorismen" och "terrordåden ur terroristernas synvinkel". Resultatet visade att Dagens Nyheter till störst del har fokuserat på "offer och/eller terrordåden" samt "terrordådens påverkan på samhället". Ofta förekommer "kända personer och politiker" eller "representanter för USA" i artiklarna. I så väl text som i bild är amerikaner och svenskar överrepresenterade då artiklarna utspelar sig huvudsakligen i USA och i Sverige. Tvärtemot vad vi trodde förekommer sällan personer från Mellanöstern eller misstänkta terrorister. Inte heller ifrågasätts USA:s krig mot terrorismen.

Thesis(M.A.)--Auburn University, 2006. / Abstract. Vita. Includes bibliographic references (p.94-105).

Thesis (Ph. D.)--University of Maryland, College Park, 2006. / Facsimile, authorized copy, from UMI/Proquest; UMI number 3222497. Includes bibliographical references. Also available on the internet.

This study briefly examined the terrorist attacks that occurred between the first bombing of the World Trade Center in 1993 and the attacks on the World Trade Center and the Pentagon that occurred on September 11, 2001. Specifically, this study examines the reactions of the public and press to the attacks on the military barracks in Riyadh, the bombings of the U.S. Embassies in Zambia and Kenya, and the attack on the U.S.S Cole in Yemen. This study examines the effect public opinion had on the President and Congress and their reactions to the public pressure. The primary purpose of this thesis is to briefly examine the reactions of Presidents and Congress to the attacks on Americans at home and abroad, and that effect on their efforts to prevent further attacks on the United States. Did the President use his office to activate and motivate public officials and the public to the dangers of terrorist attacks? Was the public effective in persuading Congress to enact legislation to increase funding for terrorist prevention? And, how effective was the press in its role to educate and define the issues surrounding terrorist attacks on Americans.

No description available.

For many years, the ability of highly redundant composite framed structure to resist the effect of a fire have been undervalued and misunderstood. A great deal of work on the behavior of composite steel-concrete structures in fire has been developed since the Cardington frame fire tests (UK) conducted in the 1990s.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.</p><p>Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.</p><p>Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. </p><p>Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat. Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar. Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.