Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1957. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 255-260).

This study examines solutions to interpretive challenges at dark tourism sites. The academic field of dark tourism explores travel to and the nature of heritage sites that have gained significance from a past of tragedy and suffering. Due to the sensitive nature of such sites there are a number of inherent interpretive challenges. Through research including interviews and site visits, interpretive methods which effectively confront these inherent challenges are identified. Gaining significance from its past as a place of exile for Hansen's disease (leprosy) patients, Kalaupapa National Historical Park remains the home of about 10 patients. Once there are no longer patients living on the peninsula the responsibility to interpret this story falls to land management agencies. Utilizing the methods identified to confront dark tourism challenges, interpretation at Kalaupapa and other dark tourism sites can be systematically approached to ensure an authentic and respectful interpretive program.

This study examines one of James Jones's novels, From Here to Eternity,as more than a fictionalization of historic events. Juxtaposing the correspondence between the author and his brother, begun when James Jones enlisted in 1939, and the novel allows an understanding of the extent that the novel was a distillation of Jones' personality and experience. Jones felt fiction must be pieced from real experiences, but also contain original emotions disguised in the pages of a novel. Analyzing Jones's personal letters, interviews, and experiences offers, with some degree of certainty, the understanding that From Here to Eternity is more than merely a famous novel. It is an entertaining exposition of not only what military service does to men, but also what it emotionally did to James Jones. Thus this study reveals how much an author incorporates the essence of his historical experience-his "soul"-into his work.

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts? Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning? Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden. Litteraturen kommer att analyseras och göra underlag för senare del av uppsatsen. Därefter appliceras och granskas de på de två olika överraskningsanfallen med vilka indikatorer som användes vid respektive anfall till litteraturteorin. Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. Syftet med uppsatsen är att problematisera principen överraskning och vilka indikatorer som påverkar principen överraskning. Jag kommer att genomföra en komparativ modell mellan Pearl Harbor och sexdagarskriget. Denna analys genomförs genom en kvalitativ textanalys och uppsatsens analytiska ram är principen överraskning. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är analys utifrån teorin överraskning samt litteratur om Pearl Harbor och sexdagarskriget. / The principle of surprise is one of the oldest principles that is to used in battle. Principle as the basis of the conflict and the methods you can use to succeed in battle. But what does surprise really mean, and how is it used? The essay will problematize the principle of surprise and connect the research on surprise to Pearl Harbor and the Six Day War that has been seen to be typical surprise attacks. Did the attacks look the same and do the indicators from the literature show that it was a surprise?Initially the principle surprise will describe the selected literature to illustrate the meaning. The literature will be analyzed and make a basis for the later part of the essay. Then I will analyze the literature and apply it on the two surprise attacks, if they were using the same indicators. Finally it discusses the results and the author suggests new research related to the topic. The purpose of this paper is to problematize the principle of surprise and the indicators that affect the principle of surprise. The essay will conduct a comparative method between Pearl Harbor and the Six Day War. This analysis is performed by a qualitative text analysis and essay analytical framework is the principle of surprise. The theoretical basis of this paper is the analysis based on the theory and literature surprise of Pearl Harbor and the Six-Day War.

Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.

Pearl Harbor and 9/11 have been compared together since the 9/11 attacks. This thesis analyzes the two from the viewpoints of the politicians, the media, and finally the effects on culture. Sources were gathered from newspapers, books, journal articles, government resources, and internet web sites. Pearl Harbor and 9/11 are similar on the surface, but upon looking into further circumstances, dissimilarities are found between the two events. With sixty years between the two events the outcome and delayed reactions are different, but the initial response is similar.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.</p><p>Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.</p><p>Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. </p><p>Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat. Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar. Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.

Thesis (M.B.A.)--Naval Postgraduate School, December 2003. / "MBA professional report"--Cover. Thesis advisor(s): Kevin Gue, Kenneth Doerr. Includes bibliographical references (p. 27). Also available online.

Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet. Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå.