There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if NATO acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not.   The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict. The operation was a coercive failure despite high military vulnerability as a consequence of denial operations. NATO's actions could be explained by Pape's model, yet this did not accomplish a behavioral change in the Gaddafi regime. Consequently, it is discussed if coercion is viable against an adversary who is not rational. Earlier claims that high demands impedes the effectiveness of coercion and that strategies of denial results in higher military vulnerability were strengthened, whereas cooperation between indigenous ground forces and foreign air power has to be further researched.

When are aerial bombing strategies effective in coercing target states? According to the recent research debate there is a consensus that denial strategies may be an effective instrument for coercing states to change their politics. This study is based on Belkin’s theory which argues that the effectiveness of denial strategies may depend in part on the domestic legitimacy of the target states’ regimes. From a political standpoint, aerial denial effectiveness can be considered more likely to coerce when political leaders of target states lack domestic legitimacy rather than when they are legitimate.     The purpose of this study is to contribute an explanation of a condition where denial strategies are more likely to succeed. The study has a two-sided focus where the first focus lies on Pape’s work on denial strategies in order to investigate how the Allies used their air power during Operation Desert Storm. The second focus is on legitimacy theory which will be used to investigate whether Iraq lacked legitimacy during the time of the war and what consequences that might have had in a denial perspective.   The study concludes that Iraq lacked legitimacy and may therefore have been vulnerable to a sub-category of denial called operational interdiction. Thus, the study provides a possible development of Belkins theory into: Operational interdiction may be an effective instrument for coercing states to charge their policies.

Idag finns inga vetenskapliga belägg huruvida luftvärn kan bidra till att avskräcka en utmanare. Bristen på kunskap kring detta kan kopplas till bristen på forskning kring defensiv luftmakt då det i luftmaktskretsar främst varit offensiva teorier om luftmakt som härskat. Syftet med denna uppsats är att undersöka kausala samband mellan nyttjande av luftvärn och en ökad tröskeleffekt i syfte att avskräcka en utmanare. Utgångspunkten är duellen mellan luftvärn och offensiva luftmaktsresurser i kampen om luftherravälde. Resultatet visar att det finns ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga att bestrida en utmanares luftherravälde och ökade genomförandekostnader för en utmanare vid utövandet av luftmakt, med ökad tröskeleffekt som följd. Ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga och en lägre grad av luftkontroll för utmanaren att genomföra luftoperationer ifrån kan inte påvisas. Undersökningen visar även på ett möjligt kausalt samband mellan att uppträda med kombinerade luftvärnssystem och höjda genomförandekostnader för utmanaren. Resultatet ger insikt i hur luftvärn kan påverka en tröskeleffekt och bidra till avskräckning samt utökar teoribasen för defensiv luftmakt med ett luftvärnsfokus.

Moraliskt ansvarstagande vid användning av luftstridskrafter vid offensiva luftoperationer mot markmål har undersökts genom en kvalitativ textanalys. Försvarsmaktens doktriner, värdegrund, reglementen samt handbok för planering och ledning har undersökts genom en kvalitativ text- och innehållsanalys, för att belysa hur ansvar ges, regleras och möjliggörs att tas. Resultatet har analyserats med stöd av teorier om vad som är moraliskt rätt inom krigföring, vilka etiska system och ansvarslinjer som finns inom en politiskt styrd organisation samt hur en byråkratisk organisa­tion påverkar verksamheten och förståelse för individens roll i resultatet.  Syftet var att belysa hur de etiska systemen påverkade officeren i Försvarsmakten, om regleringen av verksamheten tydliggjorde hur moraliskt ansvarstagande skulle tas och om organisationsformen bidrog eller begränsade möjligheten.  Resultatet visade att de etiska systemen stödjer officeren genom att inbördes rangordna deras betydelse, samtidigt som professionsetiken inte visar vad som är moraliskt rätt i krig. Det formella ansvaret fördelas tydligt, däremot klarläggs inte om det moraliska ansvaret fördelas lika. Försvarsmakten är till vissa delar medveten om organisationens begränsningar och försöker till del kompensera för dem. I andra delar förstärker både de etiska systemen och organisationsformen i sig, de redan kända problem som finns i en politiskt styrd och byråkratisk organisation.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape’s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden. Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som Pape kallar för nekande som avgör och därför bör luftstridskrafterna användas för att neka fiendens styrkor framgång på slagfältet. I augusti 2008 utspelade sig ett kort men intensivt krig mellan Ryssland och Georgien. Det var första gången Ryssland invaderade ett land sedan Afghanistan 1979. Efter kriget står det klart att Rysslands användande av sina luftstridskrafter spelade en stor roll i det snabba avgörandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Pape’s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien 2008. Slutsatsen är att Rysslands agerande i många avseenden var helt i linje med det som Pape förespråkar. / Dr. Robert A. Pape published his book Bombing to win: Air power and coercion in wars in 1996. It is a quantitative analysis where Pape’s goal is to present a theory that describes how air power should be used in order to succeed, and test it against all strategic air operations during the 1900s. He analyzes the use of coercive power historically and then draw some conclusions and make connections between when coercive power worked and not in order to be able to predict when coercive power will work in the future. Pape advocates coercive power should be used to strike against the opponent's military weaknesses. The conclusion is that it is the threat of military failure, which Pape calls denial that determines whether or not you will be successful and therefore air power should be used to deny enemy forces success on the battlefield. In August 2008, a short but intense war took place between Russia and Georgia. It was the first time Russia invaded a country since 1979, when they invaded Afghanistan. After the war, it is clear that Russia's use of its air power played a major role in the quick decision. The purpose of this paper is to examine whether Papes theories fit into Russia's use of its air power during the conflict with Georgia in 2008. The conclusion is that Russia's actions in many respects was entirely in line with what Pape advocates.

Warden har en generell och beprövad teori om hur man når framgång med luftmakt. Många menar dock att den defensiva delen av teorin behöver kompletteras för att bättre omhänderta små staters perspektiv. I teoribildning om asymmetriska krig, pekar teorin på att den svagare parten kan nå framgång om man använder en motsatt strategi i förhållande till sin motståndare. Defensivens motsatta strategier indelas i direkt och indirekt krigföring. Denna studie avser att specifikt undersöka om gerillakrigföring kan komplettera Wardens generella luftmaktsteori inom defensiv luftmakt, vilket är ett outforskat område. Gerillakrigföringens framgångsfaktorer utgör grund för en kompletterande förklaring till Wardens generella luftmaktsteori och leder till undersökningens hypotes. Hypotesens giltighet prövas med en fallstudie av serbernas respons på Nato:s Operation Allied Force 1999. Hypotesen påstår att ”om luftöverlägsenhet kan bytas mot tid, då kan man nå framgång med defensiv luftmakt”. Tid är gerillans övergripande framgångsfaktor och skapas genom överlevnadsförmåga och taktiskt initiativ. Resultatet påvisar att Wardens generella teori om defensiv luftmakt kan kompletteras och breddas till att även omfatta fler handlingssätt med indirekt strategi. Specifikt tillförs faktorer för att kunna väga överlevnadsförmåga och begränsad offensiv som ett komplement till att enbart luftöverlägsenhet leder till framgång med defensiv luftmakt.

Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

Under efterkrigstiden har ett antal operationer med luftmakt genomförts. Dessa krig har haft olika förlopp där vissa operationer har nått relativt enkla framgångar medan andra haft större svårigheter att effektivt uppnå framgång, trots överlägsna resurser. Genom en fallstudie av två moderna luftoperationer, operation Desert Storm i Irak år 1991 och operation Allied Force i Kosovo år 1999, undersöks tre luftmaktsteoretiska variablers betydelse för dessa operationers väg till framgång. Variablerna som undersöks är hämtade ur den moderna luftmaktsteori som John Warden har bidragit till att bilda och vars syfte är att bidra till att förklara hur strategisk förlamning av motståndaren uppkommer. Resultatet av undersökningen visar att systemperspektiv sannolikt bidrar till luftoperativ framgång, däremot kan inte parallell attack visas ha betydelse för att uppnå framgång. Den tredje undersökta variabeln, luftoperativ kontroll, befinns vara betydelsefull som en förutsättning för de övriga två variablernas funktion.

The Russian-Georgian war of 2008 drastically changed Europe´s and Sweden´s political climate.Russiashowed that it is capable of successfully completing complex campaigns including ground, naval and air assets. However, not much has been said about the theoretical framework and doctrine of the Russian military of today. Even less has been researched about Russian use of air power and applied air theory. Are air power assets still considered primarily as support of ground offensives or has the theoretical framework changed? John A. Warden III´s theory presented in The Air Campaign and The Enemy as a System have had a big impact on western air power use. HasRussia also changed its approach on the use of air power to include the theory of Warden? This thesis researches Russian use of air power in the war with Georgia 2008. The empirics are then compared to Warden´s theory of air power use to answer the question if Russia´s air power use in the war with Georgia 2008 was done in cohesion with what Warden suggests. / Kriget i Georgien ändrade under några få dagar i augusti 2008 Sveriges och större delen av Europas säkerhetspolitiska klimat. Efter kriget står det klart att Ryssland genomförde en lyckad operation och nådde sitt mål att slå Georgien militärt. Väldigt lite har dock skrivits om Ryssland och dess militära teorigrund. Än mindre har skrivits om Rysslands flygstridskraftsanvändande teorigrund varför det kan vara intressant att vidare undersöka kriget i Georgien. Det råder ingen tvekan om att västvärldens militärer har tagit starkt intryck av John A. Warden IIIs teori om fienden som ett system och hans bok The Air Campaign. Har även rysk militär inspirerats av Wardens tankar och försökte ryska flygstridskrafter i så fall praktisera dessa under kriget i Georgien 2008? Denna uppsats undersöker om ryskt luftmaktsanvändande under kriget i Georgien kan sägas vara inspirerat av John A. Warden IIIs teori som presenterades i hans The Air Campaign och The Enemy as a System.

Denna uppsats ger en förklaring av begreppet luftöverlägsenhet utifrån ett teoretiskt perspektiv baserat på svensk doktrin för luftoperationer samt teoretikerna Douhet, Slessor och Warden. Frågor som vad luftöverlägsenhet innebär och hur viktigt det är för utfallet av ett krig tas upp. Dessa frågor kopplas sedan mot Falklandskriget i en fallstudie för att undersöka om luftöverlägsenhet var en faktor i konflikten. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av litteratur om de olika teoretikernas luftmakts-teorier med fokus på begreppet luftöverlägsenhet. Denna analys utmynnar i några kriterier och strecksatser som blir relevanta för den fortsatta analysen. Sedan följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Falklandskriget, uppdelat i fyra olika faser till vilka en komparativ analys görs. Slutligen anträffas en resultatdiskussion vilken knyter an till problemformulering och frågeställningar för att utröna resultatet av undersökningen samt huruvida uppsatsens syfte uppfyllts. I de olika faserna av Falklandskriget står det klart att Storbritannien relativt obehindrat kunnat genomföra sina operationer samtidigt som de förhindrat Argentina från att åsamka tillräcklig skada för att hindra dessa operationer. En slutsats dras att Storbritannien lyckades mycket tack vare sin luftöverlägsenhet, vilken samtliga arenor bidrog till att skapa i enlighet med Wardens teori.