No description available.

På arbetsplatsen sker mänsklig interaktion och det är oundvikligt att konflikter uppstår. Syftet var att utifrån individers upplevelse av en arbetsplatsrelaterad konflikt se på vilka faktorer som påverkar och förekomsten av dessa. En intervjustudie med åtta deltagare och en enkätundersökning med 40 deltagare genomfördes. Studie 1 visade att upplevelsen av asymmetri i konflikten förekom och att kommunikation, socialt stöd och stöd i åsikt upplevdes vara viktigt. Socialt stöd upplevdes ha en modererande effekt på negativa reaktioner av konflikten och praktisk stöd efterfrågades. Studie 2 visade att socialt stöd och stöd i åsikt fanns och att kommunikationen fungerade. Reaktionerna skiljde sig åt beroende på vem motparten i konflikten var. I studierna framkom att de som känt sig mobbade i samband med konflikten upplevde fler negativa reaktioner. Upplevelserna och reaktionerna av en konflikt skiljer sig mellan individer men aspekterna av arbetsplatsrelaterade konflikter tycks dock vara sammanflätade, varför helheten av upplevelsen bör beaktas.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna. Resultatet strider mot tidigare studier där skillnader i mun-asymmetrier hos personer med stamning har observerats. Gruppen med stamning uppvisade dock en tendens till starkare högersidig muskelaktivitet, alternativt svagare vänstersidig muskelaktivitet, under stammat tal. Motsatta mönster noterades vid flytande tal. Ett svagt samband uppvisades mellan asymmetrier i muskelaktivitet och stamningens svårighetsgrad. Tillämpad elektrodplacering visade sig ha brister i registreringen av muskelaktivitet varför författarna reserverar sig från att dra slutgiltiga slutsatser.

Skridskoåkning är en viktig färdighet för ishockeyspelare. Syftet med denna studie var att undersöka olika variabler inom kinetik och kinematik och dess association med hastighet på skridskoåkning över en kort distans. Tolv manliga elit ishockeyspelare deltog i studien. Pedar mobile system inläggssulor placerades i båda skridskorna. Deltagarna genomförde tre maximala försök där det åkte så snabbt de förmådde mellan den förlängda mållinjen och den närmsta blålinjen. Den bästa tiden av de tre försöken användes vid analysen. Kraftdata insamlades för att räkna ut medelkraft, högsta kraft, relativa medelkraft, relativa högsta kraft, impuls, kontakttid, rörelsefrekvens för skridskoskären och asymmetri mellan extremiteterna, därefter korrelerades data mot åktiden. Frekvensen på skären visade en signifikant korrelation med åktiden (r= -0,586; p&lt;0,05). Övriga variabler visade inget samband med åktiden. Enligt denna studie så är rörelsefrekvens en viktig faktor för att ishockeyspelare ska kunna generera skridskohastighet över en kort sträcka. / <p>Godkännande datum: 2019-09-03</p>

Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka förskolans måltidssituation ur ettnormkritiskt perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av observationer för att få syn påpedagogers faktiska agerande. För att kunna besvara studiens syfte har det identifierats treolika makthandlingar som pedagoger använder sig av, samt fyra övergripande teman av deexisterande måltidsnormerna. Resultatet av studien visar hur pedagoger använder sig av subtilfysisk- , kraftfull fysisk,- och verbal makthandling i tillrättavisande av barn för att upprätthållamåltidens normer vilka i denna studie skrivs fram som normer kring att äta med bestick, sittaordentligt vid matbordet, normer kring gott uppförande vid måltiden och normer kring att ätaupp maten på tallriken. Makt existerar i olika omfattning beroende på vem som utför det ochnär det kommer till uttryck.I en framtida profession anses det relevant att det finns kunskap om maktrelationer för attmöjliggöra att barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i sin egen utbildning. Dessakunskaper kan verka för goda relationer och en lustfylld utbildning i förskolan. Om vuxnautövar sin makt i en negativ bemärkelse är det värt att fundera på hur barns människosynkommer att utvecklas. För visst vill vi att barnen i förskolan ska utvecklas till demokratiskamedborgare i samhället? Med det sagt, hoppas vi med hjälp av denna studie kunna bidra medkunskap om hur det kan möjliggöras samt hur mer symmetriska relationer kan upprätthållasinom förskolans måltid i relation till dess dominerande normer.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.</p><p>I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.</p><p>När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.</p><p>I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.</p><p>I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor.</p> / <p>In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions.</p><p>In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead.</p><p>When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement.</p><p>In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity.</p><p>In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills.</p><p>The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.</p>

Inledning: Flertalet studier visar att den finansiella kunskapen bland dagens konsumenter av finansiella tjänster är högst bristfällig vilket leder till ett kunskapsunderläge i mötet med en finansiell rådgivare. Dessutom är konsumenten i ett informationsunderläge då rådgivaren har information om bland annat avgifter och incitamenten bakom valet av en viss placering. Dessa underlägen ger upphov till en asymmetrisk relation och det är denna asymmetri samt dess konsekvenser som studeras i denna uppsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att från rådgivarnas perspektiv beskriva den asymmetri som förekommer i relationen mellan rådgivare och konsument samt vad denna asymmetriska relation får för konsekvenser för konsumenterna. I tillägg till detta belyses även de konsekvenser som införandet av provisionsförbudet kan ge upphov till. Metod: Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats har empiri samlats in genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Empirin har sedan analyserats med hjälp av kodning för att kunna beskriva och karaktärisera asymmetrin mellan rådgivare och konsument samt de konsekvenser denna leder till för konsumenterna. Slutsats: Informationsasymmetrin är ett problem som måste överbryggas, kunskapsasymmetrin är däremot en förutsättning för tjänstens existerande. Båda asymmetrier medför konsekvenser för konsumenterna, tar dock konsumenterna eget ansvar kan dessa asymmetrier överbryggas och negativa konsekvenser förhindras. Lagar och regleringar som till exempel provisionsförbudet behöver nödvändigtvis inte vara en optimal lösning för branschen då de även medför nya problem. Hårdast drabbas småspararna då de saknar en betydande förmögenhet och därför inte utgör en lönsam kundgrupp. Att småspararna inte får rådgivning kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de utgör majoriteten av befolkningen och deras privatekonomi har direkt påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / Background:Studies have shown that the financial knowledge among today's consumers of financial services is highly inadequate. This means that in the relationship between the advisor and the consumer there is a substantial difference in knowledge. The consumer also has less information regarding fees and incentives behind the choice of products, compared to the advisor. These disadvantages create an asymmetrical relationship and it is this asymmetry and its consequences for consumers that are being studied in this paper. Aim: The purpose of this paper is to describe the asymmetry that exists in the relationship between the financial advisor and the consumer from the perspective of the advisers. This paper also studies what impact the asymmetry has on the consumers. In addition, the consequences resulting from the implementation of the prohibition of commission accepted from third parties are studied. Methodology: Through a qualitative cross-sectional study with a deductive approach empirical evidence is gathered through seven semi-structured interviews with financial advisors. The empirical data were then analyzed to describe the asymmetry between advisors and consumers as well as the resulting consequences. Results: The authors have been able to conclude that the information asymmetry is a problem that must be overcome, the knowledge asymmetry on the other hand is what is enabling the service to exist. Both asymmetries have consequences for consumers, but if consumers take on the responsibility they can decrease the asymmetry gap and prevent negative consequences. Laws and regulations are not necessarily an optimal solution for the industry since they also cause new problems. The consequences are biggest for the small savers as they lack a substantial fortune and do not represent a profitable customer base. If small savers do not receive counseling it might lead to economic consequences for the society because they represent the majority of the population and their personal finances have direct impact on the country's economic growth.

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder’s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed. The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment. The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition. Another alternative is the UK's Enterprise Investment Scheme (EIS), which offers a package of tax reliefs that becomes applicable when an individual invests in a company for example a tax credit of 30 percent of the cost of acquisition. A final option is the Notional Interest Deduction (NID) which is a tax deduction for companies regarding a fictitious interest on equity. Of these models, only the NID deduction equalizes the tax asymmetry, because of that it is a relief that is comparable to the tax credit deduction for interest on borrowed capital. However entails all models, except the venture capital deduction, to make external capital more accessible by reducing the external investor's required rate of return by allowing a permanent tax relief. Aside from the NID deduction all models includes conditions that reduces the risk of the use of the models for purpose of tax avoidance which results in that that models can be perceived as complex.

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.