Trots den omfattande forskning som utförts om både priming och emotioner, och relationen dem emellan, finns det ännu idag anledning att fortsätta söka fördjupa förståelsen av hur emotionell priming processeras i hjärnan. Den aktuella studien har ämnat utgöra en liten men relevant del av neuropsykologins kontinuerliga arbete med att underbygga fortsatta framsteg och fördjupad förståelse om hur människans hjärna arbetar. Experiment med emotionell priming har genomförts, för att med EEG-mätningar undersöka hjärnans reaktioner. Studiens resultat uppvisar en neurologisk skillnad mellan hur hjärnan reagerar på leende ansikten jämfört med neutrala ansikten. Däremot kunde ingen primingeffekt påvisas vid upprepade tester, vilket skulle kunna tyda på att priming inte sker på neurologisk nivå utan kräver någon form av medveten eller omedveten kognitiv aktivering för att ha någon effekt. / Despite the extensive research conducted on both priming and emotions, and the relationship between them, there is still reason to further seek to deepen our understanding of how emotional priming is processed in the brain. The current study aimed to be a small but relevant part of neuropsychology's ongoing work in supporting continued progress and in-depth understanding of how the human brain works. Experiments with emotional priming have been carried out to examine the brain's reactions with EEG measurements. The results of the study show a neurological difference between how the brain reacts to smiling faces versus neutral faces. However, no priming effect could be detected in repeated tests, which could indicate that priming does not occur at the neurological level but requires some form of conscious or unconscious cognitive activation to have an effect.

Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser. I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande. När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått. I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston. I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor. / In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions. In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead. When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement. In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity. In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills. The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

Målet med studien är att identifiera hur människor med utländsk bakgrund förstår syftet med studie och yrkesvägledning samt identifiera de skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges ur individens perspektiv. Studiens metod är baserad på sex kvalitativa intervjuer som genererade data. Den insamlade empirin utforskades med inspiration av tematisk samt narrativ analysmetod. Det resultat som studien visar är att individerna efter sitt första samtal med vägledaren förstår delvis syftet med vägledning. Studien visar att majoriteten inte upplevde skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges. Tidsbrist och avsaknad av aktivt lyssnande ur vägledarens sida är de negativa faktorer som påverkar samtalets utförande enligt respondenterna. Resultatet visar att det uppstod emotionell förståelse under respondenternas vägledningssamtal. Det framkommer att respondenternas språkkunskaper i det svenska språket inte agerade som en barriär i kommunikation med vägledarna. / The aim of the study is to identify how people with a foreign background understand the purpose of study and career guidance and to identify the differences between what is requested and what is given from the client's perspective. The study method is based on six qualitative interviews that generated data. The collected empirical data were analyzed with inspiration from a thematic and narrative analysis method. The result of the study shows that the individuals after their first meeting with the counselor partially understand the purpose of counseling. It shows that the majority did not experience differences between what is requested and what is given. Lack of time and lack of active listening are two negative factors that the counselor was part of. These two factors affect the conduct of the conversation according to the respondents. The result shows that emotional understanding arose during the respondents' career guidance. It appears that the respondents' language skills in the Swedish language did not act as a barrier in communication with the counselors.

Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.

Bakgrund: Rollspel är ett återkommande inslag i övningar inom arbetslivet och specifikt kommunikationsövningar. Tidigare forskning (Stokoe 2012; 2013a; 2013b; 2014) pekar på hur dessa rollspel saknar validitet, främst på grund av att deltagarna i rollspelen vet att det egentligen inte är på riktigt. Dessa rollspel speglar därmed inte den verklighet som de påstår sig imitera. Syfte: Syftet är att jämföra och kontrastera rollspelen i Radiopsykologen – ett program på Sveriges Radio där lyssnare ringer in och har ett samtal med en psykoterapeut – med tidigare forskning på rollspel i kommunikationsövningar. Metod: Primärmaterialet består av 45 avsnitt av Radiopsykologen som sändes från och med den 31 augusti 2017 till och med den 30 augusti 2018. Rollspelen analyseras med hjälp av conversation analysis (CA). Resultat: I kontrast till att rollspel i kommunikationsövningar strävar efter att uppnå autenticitet, så betonar Radiopsykologens rollspel att det är en föreställning där insatserna inte är lika allvarliga. Deltagarna i Radiopsykologen orienterar sig till att det inte är på riktigt. En sammanfattande förklaring till detta är att rollspelets budskap är överordnat rollspelets form i Radiopsykologen. Slutsats: Det som är svagheter i rollspel i kommunikationsövningar orienteras till som styrkor i Radiopsykologens rollspel.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

Det förväntade resultatet i en väpnad konflikt mellan en starkare och en svagare stat är att den som förefaller starkare faktiskt segrar och därigenom uppnår sina målsättningar. Även om detta är det vanligaste resultatet händer det att den svagare staten segrar, eller åtminstone undviker att förlora. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som på ett avgörande sätt bidrar till framgång för den svagare aktören i en asymmetrisk, konventionell, väpnad konflikt.  Forskningen genomförs som en jämförande studie mellan två liknande fall. Dessa fall av konventionell krigföring ledde dock fram till olika resultat. Det ena fallet är den tyska invasionen av Norge 1940. Trots norskt motstånd uppnåddes de tyska målsättningarna, vilket kunde förväntas givet styrkeförhållandena. Det andra fallet är Finska Vinterkriget, där Sovjetunionen inte lyckades uppnå sina målsättningar mot det resursmässigt avsevärt svagare Finland.  Resultatet av analysen visar att flera faktorer är avgörande för att den svagare aktören skall nå framgång. Främst bland dessa är att den politiska ledningen uppfattar ett hot och är villig att agera mot detta. Vidare är viljan att strida, samt yttre faktorer som påverkar angriparen viktiga. Numerären och kvaliteten hos de militära maktmedel som finns till förfogande är inte oviktiga, men inte heller av avgörande betydelse.

Syftet med studien var att analysera de professionellas erfarenheter av socialpedagogiska dimensioner och asymmetrin mellan behandlare och ungdom på SiS särskilda ungdomshem samt vilka skillnader som påverkar yrkesutövningen.  Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem professionella intervjuades. De professionella beskriver olika erfarenheter av yrkesutövningen och maktasymmetrins påverkan på SiS särskilda ungdomshem. De berättar att det föreligger en komplexitet i arbetet kring socialpedagogiska dimensioner såsom att skapa motivation, samarbetsallians och relation med ungdomar som vårdas på tvång, vilket ses som en utmaning. Det framkom att det kunde råda stora skillnader mellan olika institutioner och de professionella skildrar olika erfarenheter, från maktmissbruk till fungerande asymmetrier präglade av acceptans och förståelse. Komplexiteten som maktasymmetrin innebär beskrivs hanteras genom att de professionella skapar ett utrymme för så stor delaktighet som möjligt, finns tillgängliga för relationsskapande och har ett respektfullt bemötande gentemot ungdomarna. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Foucaults maktteori där begrepp som motmakt, power-knowledge, disciplinär makt med inrutning, hierarkisk övervakning och normaliserande sanktionssystemet har varit centrala i analysen. Studiens slutsats är att medvetenheten kring asymmetrins påverkan är nödvändig och finns hos de professionella. De socialpedagogiska dimensionerna såsom relation, motivation och delaktighet beskrivs både påverkas negativt av asymmetrin samtidigt som de används som ett verktyg för att lyckas hantera asymmetrin.

This study has conducted an OLS-regression to examine the relationship between gasoline and crude oil prices in the Swedish petroleum market, focusing on potential asymmetry, where gasoline prices respond more quickly to increases in crude oil prices compared to decreases. Additionally, we examine the impact of individual petroleum stations' competitiveness on this asymmetry, applying the distance to the nearest station as a measure of competitiveness. To explore this relationship, we utilise two datasets: one comprises unique user-generated data for individual gas stations spanning the period from 2019 to 2022, while the other includes recommended prices covering the period from 2001 to 2020. The findings provide some evidence supporting the existence of asymmetry, indicating the presence of inefficiencies within the market. However, no evidence suggesting larger asymmetry concerning individual competitiveness was discovered. Overall, this research offers novel insights into the dynamics of the Swedish fuel market in recent years.