This study is a multiple case study utilizing Martin van Creveld’s Principles for ManeuverWarfare to analyze two World War II battles, El Alamein and Operation Market Garden.The relation between van Creveld’s principles for maneuver warfare and the outcome of thestudied battles is investigated. The purpose of the study is to determine if van Creveld’sprinciples are applicable to the cases and specifically if they can be used to explain the outcomeof each battle. It is also investigated if the use of the principles gives victory in the battles.The result of the study is that van Creveld’s principles are used more frequently and no deviationsfrom the principles are found in the case that ends in victory, the battle at El Alamein.Van Creveld’s principles are used less often and several deviations from the principles arerecorded in the case that ends in defeat, Operation Market Garden.

Military campaigns has throughout time been analysed through the eyes of the commanding officers and their tactical knowledge. Is this the only way to analyse military campaigns or can victory be explained through other actions then tactical decisions? Can the importance of logistics explain outcomes in different military campaigns? This study strives to explain how logistic measures can explain different outcomes in military campaigns. The concept which is used in this study is Moshe Kress theory on operational logistics, and through this I will try to explain the importance of logistics as a factor for outcomes in military campaigns. This study has shown that pre-emptive measures in the operational logistics level can change the outcome of military campaigns. Although logistics isn´t the only reason for victory or defeat in military campaigns this study shows the importance in understanding and making sure your logistic planning is as well planned as your tactical planning.

Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Påverkansoperationer är inte ett nytt fenomen utan har teoretiserats och använts i historien. Douhet förespråkade terrorbombning mot civilbefolkningen som en metod för att få motståndaren att kapitulera snabbare. Senare tids påverkansoperationer handlar mer om att påverka utan kinetisk verkan, genom cyberkrigföring, informationskrigföring eller annan kognitiv påverkan. Seger i väpnade konflikter är till del teoretiserat men seger som uppnås genom påverkansoperationer mot civilbefolkningen, politiska och militära styret är hittills tämligen outforskat.  Denna uppsats analyserar begreppet seger i förhållande till påverkansoperationer mot civilbefolkningen och statens politiska och militära ledning. Syftet med studien är att utröna huruvida den teoretiska synen på seger behöver utvidgas för att kunna omfatta även effekter av icke-kinetiska krig­förings­metoder i mellan­statliga konflikter. Studien genomfördes som en explorativ, beskrivande, teorikonsumerande och teoriutvecklande enfallsstudie på fallet Krim. Studiens resultat ger att Robert Mandels och William C. Martels segerteorier behöver utvecklas för att harmonisera med nya tidens krigföring. Seger behöver ses mer holistiskt när påverkansoperationer nyttjas eftersom segern redan kan vara uppnådd innan striden på marken sker.

On May 31st 1916, during the First World War, one of the greatest naval battles took place in the North Sea outside of the Danish west coast between the naval forces of Great Britain and Germany. This paper aims to examine the outcome of the Battle of Jutland through three different perspectives on victory and defeat. The battle is well-debated as it has been considered a draw, as both actors saw themselves as victorious states after the battle. This study therefore contributes to the debate by systematically investigate how three different perspectives on victory and defeat can explain the outcome. Through the perspectives end-state understandings, cost-benefit calculus and match-fixing, events during the battle and which contributed to the subsequent discussions about the outcome, will be analyzed. The study results in the finding that one of the three perspectives, match-fixing, can explain victory and defeat in the battle. The result therefore shows that an systematic analyze of the perspectives can explain the outcome of the battle. This is an important contribution to the further research and demonstrates that there are ways to systematically measure an outcome with an explanatory ambition.

No description available.

Operational effectiveness is an actor’s ability to use its military assets to achieve victory on the battlefield. Due to the evolution of society from the state as the central actor to international networks the modern battlefield has been reshaped. Former studies on operational effectiveness are all based on conventional warfare which raises questions on the validity of these theories on the modern battlefield.This study aims to test former theories on operational effectiveness to a new empirical context and answer the question of what makes an actor superior on the modern battlefield.The findings shows that even if former theories on operational effectiveness applies on the modern battlefield there are new indicators and actions that has to be considered in building the theory.The Swedish Armed Forces needs to address operational effectiveness as a phenomenon and train its personnel to be more innovative and adaptive to the modern operational environment.

Varför lyckas vissa aktörer nå framgång i krig trots påtagligt numerärt underläge? De gängse förklaringarna kretsar i regel kring gerillakrig men teorierna förklarar inte framgångar i korta och konventionella krig. Syftet med uppsatsen är att fylla denna teoretiska lucka och samtidigt diskutera logiken bakom svaga staters försvarsstrategier och i förlängningen svensk doktrin. Frågan undersöks genom en deduktiv teoriprövande fallstudie av två avvikande fall. Under vinterkriget 1939-1940 och andra Libanonkriget 2006 lyckades Finland respektive Hizbollah undvika att förlora för att i förlängningen uppnå säkerhetsstrategiska framgångar. Det intressanta i båda fallen är att angriparen (Sovjetunionen respektive Israel) avslutat krigen efter relativt kort tid, trots att förutsättningar fanns att genom våldsmakt skapa ett avgörande eller i varje fall i högre grad uppnå sina målsättningar. Analysen visar att försvararen genom taktiska framgångar förnekat angriparens måluppfyllnad och när skillnaden mellan plan (bestående av mål och förväntningar) och utfall blir tillräckligt stor sänker angriparen målsättningarna. Detta resulterar i en begränsad men tillräcklig strategisk framgång för försvararen. Den taktiska framgången har dessutom vunnit tid vilket möjliggjort extern påverkan från angriparens strategiska miljö. Även detta bidrar till angriparens ambitionssänkning. Logiken skiljer sig från gerillakrigets genom att angriparen i stället för att inte kunna vinna med våldsmakt väljer att inte avgöra med våldsmakt, eftersom angriparens kostnadstolerans överskrids.

Det förväntade resultatet i en väpnad konflikt mellan en starkare och en svagare stat är att den som förefaller starkare faktiskt segrar och därigenom uppnår sina målsättningar. Även om detta är det vanligaste resultatet händer det att den svagare staten segrar, eller åtminstone undviker att förlora. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som på ett avgörande sätt bidrar till framgång för den svagare aktören i en asymmetrisk, konventionell, väpnad konflikt.  Forskningen genomförs som en jämförande studie mellan två liknande fall. Dessa fall av konventionell krigföring ledde dock fram till olika resultat. Det ena fallet är den tyska invasionen av Norge 1940. Trots norskt motstånd uppnåddes de tyska målsättningarna, vilket kunde förväntas givet styrkeförhållandena. Det andra fallet är Finska Vinterkriget, där Sovjetunionen inte lyckades uppnå sina målsättningar mot det resursmässigt avsevärt svagare Finland.  Resultatet av analysen visar att flera faktorer är avgörande för att den svagare aktören skall nå framgång. Främst bland dessa är att den politiska ledningen uppfattar ett hot och är villig att agera mot detta. Vidare är viljan att strida, samt yttre faktorer som påverkar angriparen viktiga. Numerären och kvaliteten hos de militära maktmedel som finns till förfogande är inte oviktiga, men inte heller av avgörande betydelse.

I nutid förefaller samtalet om seger och förlust vid användningen av det militära maktmedlet omformulerat till något annat än uttryck som seger och förlust. Detta kan upplevas som förunderligt, då målet med militärmakt borde vara konstant över tiden. Vad har orsakat denna transformering av att uttrycka sig i termer av seger eller förlust vid användningen av det militära maktmedlet? Är segerbegreppet rent av inte tillämpligt i moderna konflikter eller är det så att Sverige, ståendes utanför militära allianser, inte har ett behov av sådan retorik? Syftet med undersökningen är att, med hjälp av hypotesprövning hitta svaret på hur segerbegreppet används i den nutida svenska politiska retoriken. Hypoteserna som ligger till grund för undersökningen, skapas ur teorier om svensk strategisk kultur. Undersökningen visar att den politiska retoriken kring seger och förlust och nyttjandet av segerbegreppet, påverkas av strategisk kultur. Resultatet visar en skillnad mellan den politiska retoriken med utgångspunkt i den nationella kontexten av strategisk kultur i förhållande till en utgångspunkt i den internationella kontexten. Undersökningens resultat visar även att den politiska retoriken kring segerbegreppet påverkas av utvecklingen i den aktuella insatsen och är således föränderlig.