Information is power in the 21st century. The on-going “information revolution” has forced states to adapt to the new world arena and to the following demand of being able to use information strategically. This study aimed to contribute to the lack of research regarding the Swedish case, and thus give a greater understanding of how Sweden tackles information warfare campaigns. The study examined two cases: The host-nation-agreement between Sweden and NATO (2016) and the Swedish military exercise, Aurora 17 (2017). The study applied a qualitative analytical method to: firstly, identify the Swedish strategic narrative by using governmental policy documents; secondly, identify the Russian intrusive narrative by looking at two cases using editorial articles of RT and Sputnik International, and finally analyze the Swedish way of handling the intrusive narrative, using an ideal type analysis method.  The study confirmed that Russia, through state-owned media, intervened and tried to undermine the Swedish strategic narrative in both cases. The study concluded that Sweden’s strategy to counter these actions is moving from a previously passive approach – to a more antagonistic approach towards the sender of the intruding narrative. However, the study also concluded that Sweden is lacking a coherent strategy to handling these kinds of threats.

Påverkansoperationer är inte ett nytt fenomen utan har teoretiserats och använts i historien. Douhet förespråkade terrorbombning mot civilbefolkningen som en metod för att få motståndaren att kapitulera snabbare. Senare tids påverkansoperationer handlar mer om att påverka utan kinetisk verkan, genom cyberkrigföring, informationskrigföring eller annan kognitiv påverkan. Seger i väpnade konflikter är till del teoretiserat men seger som uppnås genom påverkansoperationer mot civilbefolkningen, politiska och militära styret är hittills tämligen outforskat.  Denna uppsats analyserar begreppet seger i förhållande till påverkansoperationer mot civilbefolkningen och statens politiska och militära ledning. Syftet med studien är att utröna huruvida den teoretiska synen på seger behöver utvidgas för att kunna omfatta även effekter av icke-kinetiska krig­förings­metoder i mellan­statliga konflikter. Studien genomfördes som en explorativ, beskrivande, teorikonsumerande och teoriutvecklande enfallsstudie på fallet Krim. Studiens resultat ger att Robert Mandels och William C. Martels segerteorier behöver utvecklas för att harmonisera med nya tidens krigföring. Seger behöver ses mer holistiskt när påverkansoperationer nyttjas eftersom segern redan kan vara uppnådd innan striden på marken sker.