Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2003

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet. Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning. Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om Sveriges krigsmaterielexport har förändrats under perioder av krig. Handelsmönstren har kraftigt förändrats under krig där handelskanaler har brutits sönder vilket medfört att handeln tagit andra vägar, samt att stater utanför krigen kunnat dra nytta utav detta. Det som undersökningen har sin utgångspunkt i är Sveriges neutrala ställningstagande, förändrade handelsmönster samt antagandet om att efterfrågan på krigsmateriel tenderar att öka under väpnade konflikter. Dessa tre huvudteser talar för att Sverige borde ha kunnat expandera sin krigsmaterielexport under de krig som undersöks. De frågor som uppsatsen fokuserar på är krigsmaterielens värde samt andel av den totala exporten, krigsmaterielens geografiska spridning, krigsmaterielens sammansättning samt prisfluktuationer. De perioder som legat till grund för undersökningen är Krimkriget, åren 1881 – 1884 samt första världskriget.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig. / The purpose of this essay is to analyze how four newspapers in Sweden have portrayed the Crimean-Crisis, in order to compare the results and draw conclusions about how media portray war.  A quality discourse analysis. There is a clash between two images: the image of the events in Ukraine being portrayed as a people’s revolution to overthrow a corrupt and Russianloyal regime, and the image of an armed uprising consisting of facists and ultranationalists forming a non-legitimate government who is threatening the Russian language and the ethnic Russian inhabitants in Ukraine. A majority of the newspapers polarizes the conflict into an us and them, with Putin as the great villain and the Western powers as the good side. There is a distinction in writing between the morning newspapers and the tabloid newspapers, where the second one is more dramatic and more frequently applies attributes. A consequence of this could be an increased motivation for conflict, rather than for peace.

The aim of this study is to examine how two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, described the US occupation of Iraq (2003) and the Russian annexation of Crimea (2014). The questions examined are: How did DN and SvD form their news report regarding the US occupation of Iraq and the Russian annexation of Crimea? How were the involved countries (The US, Russia, Iraq and Crimea (Ukraine) etc.) portrayed? What kind of ideological messages can be told from the articles?  Using the analysis method of Berglez (2019), as well as the method of critical discourse analysis (CDA) by Norman Fairclough (1995), ten news articles from each newspaper were analyzed. Theories used are the Gramscian theory of hegemony, the Bourdieu field theory and framing theory. The study shows that there are differences in how the two interventions were portrayed. The newspapers correspondents appeared to picture the conflicts in a way that may reflect the reporters own view of the conflict. Especially the SvD reporters appeared to be critical of the US war in Iraq. Both newspapers were prone to portraying Russia in a negative way as well as the US as a legitimate power. DN, to a greater extent than SvD, reproduced Russian stereotypes.

Abstrakt   I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats. Detta har delvis gjorts genom en argumentationsanalys men även en mer teoretisk studie av rally-round-the-flag perspektivet har gjorts.   Utredningen visar bland annat att västerländska medier gör flera felbedömningar då de antar att Putin inte kommer att intervenera i Krim. Detta då de missbedömer den strategiska utgångspunkten samt att de inte ser Putin som en agent med egenintressen. Resultatet visar även att agerandet kan ses som rationellt förutsatt att hans egenintresse särskiljs från den ryska statens intressen. Detta då det är rimligt att tro att agerandet var av sådan art att det kunde stärka hans ställning på hemmaplan och därmed minimera risken att hans egen regim ifrågasattes. Slutligen visar studien på hur rally-round-the-flag effekten kan förklara varför vissa regimer medvetet uppsöker konflikter även om dessa inte nödvändigtvis är i nationens intresse.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future. / Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats. Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1974. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Abh.--Zürich. / Vita. Bibliography: p. 227-284.