No description available.

Licentiatavhandling Stockholm : Kungl. Tekniska högskolan, 2006.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om Sveriges krigsmaterielexport har förändrats under perioder av krig. Handelsmönstren har kraftigt förändrats under krig där handelskanaler har brutits sönder vilket medfört att handeln tagit andra vägar, samt att stater utanför krigen kunnat dra nytta utav detta. Det som undersökningen har sin utgångspunkt i är Sveriges neutrala ställningstagande, förändrade handelsmönster samt antagandet om att efterfrågan på krigsmateriel tenderar att öka under väpnade konflikter. Dessa tre huvudteser talar för att Sverige borde ha kunnat expandera sin krigsmaterielexport under de krig som undersöks. De frågor som uppsatsen fokuserar på är krigsmaterielens värde samt andel av den totala exporten, krigsmaterielens geografiska spridning, krigsmaterielens sammansättning samt prisfluktuationer. De perioder som legat till grund för undersökningen är Krimkriget, åren 1881 – 1884 samt första världskriget.

No description available.

<p>Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.</p><p>Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform. De är av den åsikten att fred skapas genom goda internationella relationer och samarbeten, vilka inte inkluderar export av krigsmateriel, och de menar att det faktiska användningsområdet för dessa krigsmateriel är vad som skall stå i fokus.</p><p>Med diskursanalys som verktyg belyser denna uppsats olika aktörers tolkningar och ageranden kring de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Att en och samma text ges olika innebörder av olika aktörer, vilket i samband med aktörens inställning till krigsmaterielexport kan få olika konsekvenser, både för Sverige och för världen i sin helhet, är resultatet av denna uppsats.</p>

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser. Studien visar att interdependens kan ifrågasättas som målsättning inuvarande sammanhang eftersom varken Sverige eller andra aktörer i Europa för en politik som skapar förutsättningar förinterdependens.Försvarsindustrierna är fortfarande en del av staters säkerhets- och försvarspolitik vilket innebär att nationella intressen ochoberoende prioriteras. Artikel 296 i EU-fördraget medger även detta handlingsförfarande. Försvarsindustrikompetenser hos iSverige verksamma försvarsindustriföretag fyller däremot interdependensens förutsättningar d.v.s. det finns enefterfrågan på de kompetenser och produkter som idag finns och tillverkas. Detta bekräftas genom internationelltintresse att investera i inhemsk industri samt pågående samarbetsprojekt. De svenska statsmakternasmålsättning med interdependens som instrument för materielförsörjning i ett Europaperspektiv kan ifrågasättas. / The Swedish defence industry is a result of a policy aiming to sustain a strongdomestic defence industry with the further purpose of safeguarding the supplyof sophisticated defence materials. Changing conditions for the industry ofdefence have made international cooperation necessary during the 1990s.The aim of governments today is to create interdependence, mutualdependencies, between defence industries and states in a European perspectiveto guarantee the supply of materials in case of crises and war.Interdependence implies a balance between states, industries andorganisations where sacrifices have to be made, where ambitions of powerhave to be reduced and where policies between states are harmonized.Interdependence is based on liberal thinking where crossing borders andmarket forces – to a great extent the question of demand – control thedevelopment. Translated into terms of defence this reasoning deals withpolitical aims, methods and competences of the defence industry.This study shows that interdependence, mutual dependence, can be questionedas an aim in today’s context, because neither Sweden nor other Europeanactors pursue a policy that creates conditions required for interdependence.The industries of defence are still part of governments’ security and defencepolicies, which means that national interests and independence are prioritised.Article 296 of the EU treaty also makes this procedure possible.The competences of defence industries active in Sweden, on the other hand,make interdependence possible. There is in other words a demand for existingcompetences and products. This is confirmed by the international interest ininvesting in domestic industries and ongoing joint projects.From a European point of view, the aim of the Swedish government to useinterdependence as an instrument for guaranteeing materials and their deliverycan be questioned. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Försvarsmaktens uppgift att stödja svensk försvarsindustri i deras exportansträngningar avkrigsmateriel styrs av Riksdag och regering på ett mindre detaljerat sätt än vad man kanske kanförvänta sig. Detta faktum gör det intressant att undersöka hur den politiska styrningen tolkasav dem som skall omsätta styrningen till praktiskt handlande och om de ser några problem medstyrningen. Centrala aktörer i denna uppsats är Regeringskansliet, Försvarsmakten, FörsvaretsMaterielverk och svensk försvarsindustri.Uppsatsen utgår från formuleringen stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjandeverksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som är hämtad urFörsvarsmakten instruktion.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Public Policy. Undersökningen har ettinduktivt angreppssätt och metoden som används är den kvalitativa.Resultatet visar att tolkningen av statsmakternas styrning skiljer sig på ett sådant sätt mellanaktörerna att slutsatsen är att skillnaderna i tolkningen beror på valt styrningssätt – ramstyrning. / The Swedish Armed Forces’ task of supporting the Swedish defence industryin their efforts to export munitions, is governed by the state authority withfewer details than anyone perhaps would have expected. This fact makes itinteresting to investigate how the political operational control is interpreted bythose who are going to put this political operational control into practice and ifthey see any problems connected to the operational control. Essential actors inthis essay are the Government Offices, the Swedish Armed Forces, theSwedish Defence Material Administration and Swedish defence industry.The starting point of this essay is the following wording: support the Swedishdefence industry through export-promotion activities within the limits of validguidelines for Swedish export of munitions which is taken from the instructionsfor the Swedish Armed Forces.The result of the investigation makes it obvious that the interpretations of theexpressed will from the state authority are very wide. The problems, in myopinion, lay in the chosen method of conducting operational control. In thiscase, in the given terms of references. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA. Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform. De är av den åsikten att fred skapas genom goda internationella relationer och samarbeten, vilka inte inkluderar export av krigsmateriel, och de menar att det faktiska användningsområdet för dessa krigsmateriel är vad som skall stå i fokus. Med diskursanalys som verktyg belyser denna uppsats olika aktörers tolkningar och ageranden kring de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Att en och samma text ges olika innebörder av olika aktörer, vilket i samband med aktörens inställning till krigsmaterielexport kan få olika konsekvenser, både för Sverige och för världen i sin helhet, är resultatet av denna uppsats.

No description available.

Att kostnaderna för krigsmateriel ökar markant är allmänt känt och utforskat. Vad som det däremot ägnas betydligt mindre uppmärksamhet åt, är de projekt som avviker från denna allmänna trend. Denna uppsats har därför åtagit sig att ägna uppmärksamheten åt en sådan avvikelse och försöker att med en rationell utgångspunkt klarlägga vad som egentligen uppnås vid ett projekt som avviker.    Uppsatsen besvarar frågan genom en inomfallsundersökning som är både deduktiv och teoriprövande. Fallet som undersöks är processen som ledde fram till att Sverige valde att anskaffa och utveckla JAS 39 Gripen. Ett projekt som kraftigt avviker i kostnadsutveckling, jämfört med tidigare projekt inom samma produktkategori i staten Sverige.  Uppsatsens analys visar att när kostnaden för en produkt minskar, minskar även produktens prestanda i motsvarande grad. Därmed så finns det inget att uppnå som stat, ur ett militärt effektivitetsperspektiv med en rationell ansats, med att minska själva kostnaden för en viss produkt. Dock så visar även analysen att det finns fler aspekter på kostnaden för krigsmateriel, som inte inryms i uppsatsens operationalisering, aspekter som kan tjäna som grund för fortsatt forskning, samt är värda att beakta ur ett professionsperspektiv när militära medel ska skapas.