Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut präglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det är något som slår särskilt hårt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strävan att bibehålla förmågebredd och djup ingås multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte.   Europaforskaren Tomas Valasek har från ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktäristikum för framgångsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte är att undersöka om dessa framgångsfaktorer kan appliceras även på en lägre analytisk nivå som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. Framgångsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den här studien definieras genom att sätta dem i relation till rådande forskningsläge.    Analysen bygger på att sätta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgång kan förstås och förklaras utifrån Valaseks teori. Det källmaterial som nyttjas för detta utgörs huvudsakligen av officiella dokument som Möjlighetsstudien, Stoltenbergrapporten och strategiska dokument kompletterat med informationsintervjuer och öppna källor.   Studiens slutsatser tyder på att även enskilda lägre försvarssamarbeten kan förstås utifrån denna analysram, men att det inte är helt tillämpbart för att förklara varför ett samarbete inte blir framgångsrikt. Framgångsfaktorerna har en allt för generell natur för detta. Undersökningen av fallet Archer tyder på att teorin behöver kompletteras med faktorn teknisk rimlighet för att kunna appliceras på en lägre analytisk nivå.

Ubåtsvapnet har sedan dess instiftande utgjort en viktig del av det nationella försvaret av Sverige och har under lång tid ansetts vara flottans slagkraftigaste enheter. Genom utvecklingen som följde efter kalla kriget, där Europas stater närmade sig varandra genom EU och försvarssamarbeten, ominriktades Försvarsmakten mot ett insatsförsvar med internationellt fokus. Förband som inte kunde bidraga vid internationella insatser skulle avvecklas. För Ubåtsflottiljens del innebar detta att förbandet anpassade sig för att verka utanför Sveriges territorium och på så vis skapa legitimitet för sin fortsatta existens. Samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram nästa generations ubåtar, som senare blev A26/Blekingeklassen. Då några direkta nationella hot inte längre förelåg designades dessa med färre torpedtuber och istället med en sluss för slussning av dykare och farkoster. Bakom ett beslut som detta finns flera aktörer, men på vilket sätt har dessa kunnat påverka designvalen för Blekinge? Genom att analysera projektet med hjälp av teorier kring beslutsfattande och drivkrafter har denna undersökning studerat vad som påverkat gjorda val. Undersökningens resultat visar att det funnits olika drivkrafter under projektets gång, men att de övergripande har varit rationellt aktörsagerande för att uppnå vinstsatisfiering både för Sverige som nation, men också för de enskilda aktörerna. Det har dock förekommit maktkamp mellan staten och försvarsindustrin samt stigberoende och byråkratiska inslag i form av handlande enligt tidigare uppgjorda rutiner.

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem. Bidragande orsaker till detta är bl.a. ett ökat politiskt intresse,vikten att delta i internationella samarbetsforum och de allt dyrare utvecklingskostnaderna att ta fram nyförsvarsmateriel. Även för direktanskaffning kommer att öka beroende på allt snabbare teknikutveckling och behovetav flexibelt användbar materiel nationellt och internationellt. Konsekvensbelysningen av en direktanskaffning visar attdet är viktigt att klarlägga syftet med anskaffningen. Är materielsystemet, som i det analyserande fallet, endemonstrator med syfte att förbandsutveckla, är valet av direktanskaffning en tillämpbar anskaffningsform.Direktanskaffning av färdigutvecklade materielsystem på en internationell marknad kan dock medföra att vi utarmarden svenska försvarsindustrin vilket kan få negativa konsekvenser. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion. Uppsatsen tar sinteoretiska utgångspunkt i ett systemteoretiskt perspektiv och bygger på kvalitativ metod. Härvidhar den huvudsakliga tekniken utgjorts av respondentundersökning (samtalsintervju), vilket harkompletterats med litteraturstudier.Den övergripande slutsatsen är att leasing är en möjlig försörjningsprincip, främst somkomplement till dagens anskaffningsformer. I sammanhanget avses främst operationell leasing avstandardbetonade materielsystem, t ex lastbilssystem, och under lägsta konfliktnivån, fred. / The transformation from an “anti-invasion” defence to an operations-orienteddefence sets new demands and new conditions for the future procurement ofdefence materiel and equipment. Principally, the present forms of procurementwill be retained, but at the same time some possible alternative principles ofprocurement have been identified, one of them being leasing.The purpose of this essay is, by using an inductive approach, to analyse ifleasing is a possible principle for the procurement of defence materiel andequipment. The analysis takes its starting point from the questions if leasingcan replace or complement the present forms of procurement, what this woulddemand and in which forms it would be. Furthermore, analysis has been madeof which limitations and consequences the use of leasing may imply for thecapabilities of the Swedish Armed Forces during a change of the situation inthe world, nationally and internationally. The analysis has been made with itscentre of gravity on the macro-level, an overall understanding, and as adiscussion of principles. The essay takes its theoretical point of departure froma systems-theoretical perspective and is based on a qualitative method.Through this, the main technique has been by interviewing respondents, whichhas been supplemented with study and analysis of relevant literature.The overarching conclusion is that leasing is a possible principle ofprocurement, principally as a complement to the present forms of procurement.In this context, it implies the use of operational leasing of more standardizedmateriel systems, for example the leasing of trucks, and during the lowest levelof conflict, peace. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser. Studien visar att interdependens kan ifrågasättas som målsättning inuvarande sammanhang eftersom varken Sverige eller andra aktörer i Europa för en politik som skapar förutsättningar förinterdependens.Försvarsindustrierna är fortfarande en del av staters säkerhets- och försvarspolitik vilket innebär att nationella intressen ochoberoende prioriteras. Artikel 296 i EU-fördraget medger även detta handlingsförfarande. Försvarsindustrikompetenser hos iSverige verksamma försvarsindustriföretag fyller däremot interdependensens förutsättningar d.v.s. det finns enefterfrågan på de kompetenser och produkter som idag finns och tillverkas. Detta bekräftas genom internationelltintresse att investera i inhemsk industri samt pågående samarbetsprojekt. De svenska statsmakternasmålsättning med interdependens som instrument för materielförsörjning i ett Europaperspektiv kan ifrågasättas. / The Swedish defence industry is a result of a policy aiming to sustain a strongdomestic defence industry with the further purpose of safeguarding the supplyof sophisticated defence materials. Changing conditions for the industry ofdefence have made international cooperation necessary during the 1990s.The aim of governments today is to create interdependence, mutualdependencies, between defence industries and states in a European perspectiveto guarantee the supply of materials in case of crises and war.Interdependence implies a balance between states, industries andorganisations where sacrifices have to be made, where ambitions of powerhave to be reduced and where policies between states are harmonized.Interdependence is based on liberal thinking where crossing borders andmarket forces – to a great extent the question of demand – control thedevelopment. Translated into terms of defence this reasoning deals withpolitical aims, methods and competences of the defence industry.This study shows that interdependence, mutual dependence, can be questionedas an aim in today’s context, because neither Sweden nor other Europeanactors pursue a policy that creates conditions required for interdependence.The industries of defence are still part of governments’ security and defencepolicies, which means that national interests and independence are prioritised.Article 296 of the EU treaty also makes this procedure possible.The competences of defence industries active in Sweden, on the other hand,make interdependence possible. There is in other words a demand for existingcompetences and products. This is confirmed by the international interest ininvesting in domestic industries and ongoing joint projects.From a European point of view, the aim of the Swedish government to useinterdependence as an instrument for guaranteeing materials and their deliverycan be questioned. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Teknikutvecklingen med tillhörande fördyringar innebär att färre enheter av respektive materielsystem anskaffas till Försvarsmakten. Detta ställer högre krav på tillgänglighet för att uppnå kravställd operativ effekt. Vid anskaffning skulle tillgänglighetsperspektivet kunna tydliggöras genom att ett antal faktorer/fenomen beaktas för att gynna just framtida tillgänglighet av systemet. Syftet med studien är att nå djupare förståelse för de faktorer som påverkar tillgänglighetsperspektivet vid anskaffning av tekniska system i Försvarsmakten utifrån FMV:s materielanskaffningsperspektiv under rådande samhällsprocesser. Tematisk analys har använts för analys och medfört en grundlig induktiv bearbetning av empirin med deduktiva inslag.  Resultatet konkluderas av författaren som att det krävs en holistisk syn på användandet av resurserna och att synen på förmågor istället för enskilda materielsystem kan bredda användandet av olika system vilket kan bidra till tillgängligheten av förmågan och gynna den operativa effektiviteten. Synen på förmågan istället för enskilda plattformar överrider således behovet av ett visst system. Hur försörjningssäkerheten sedan vidmakthålls under operativ tjänst är av stor betydelse för tillgängligheten. Detta perspektiv bör beaktas vid anskaffning för att säkerställa tillgång på reservdelar och utbytesenheter under hela livscykeln och över hela konfliktskalan. Fenomenen är intressanta att studera då tillgänglighet av dessa exklusiva resurser värderas högt för Försvarsmakten.

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmågor. Detta ställer höga krav på en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som ställs på specialförbanden. Trots detta är det lite forskat inom detta område. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet är femton kriterier som är av vikt för en materielförsörjningsorganisation. Kriterierna klustrades i fyra grupper: personliga egenskaper, organisatoriska egenskaper, metodologiska egenskaper och materiella egenskaper. Det uppsatsen visar på som är mycket viktigt är de personliga egenskaperna, utan dessa kommer det vara svårt att uppnå de övriga kriterierna som identifierades.