Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera. Därför har författaren ombetts genomföra en kartläggning av den enhet som ombesörjer hantering av förbrukningsmateriel på landstinget, nämligen logistikenheten. Detta examensarbete består av två delar. I ett första skede har en nulägesanalys genomförts på logistikenheten, i syfte att identifiera möjliga problemområden för vidare analys. Kartläggningen åskådliggjorde tre framträdande brister: lagerhanteringen, ankomstkontrollen och fakturamatchningen. Att organisationen hade mycket liten kontroll på lagerkostnader och servicenivåer gjorde att fokus kom att läggas på lagerhanteringen. Detta eftersom det inte är möjligt att göra effektiviseringar om organisationen inte är medveten om dess kostnader. Några teoretiska analys- och beräkningsmodeller användes i analysdelen för att påvisa hur logistikenheten kan göra kostnadssänkningar genom att beräkna beställningsparametrar utifrån de kostnader artiklarna för med sig. För att inte behöva göra beräkningar och ta beslut för en artikel i taget, gjordes en VED- och ABC-analys, vilka är hjälpmedel för kategorisering av produkter efter vissa kriterier. Efter att vissa antaganden gjorts, beräknades en total lagerhanteringskostnad som jämfördes med den beräknade lönekostnaden, som används för prissättning i dagsläget. Den 5,5 miljoner kr högre lagerhanteringskostnaden pekar, som förutspått, på att logistikenheten inte gör tillräcklig kontroll av den egna verksamheten. De verktyg som presenterades i analysdelen sammanställdes av författaren till en modell med nio steg. Denna ger god vägledning i hur logistikenheten blir mer effektiv genom ett strukturerat sätt att göra beräkningar och ta beslut som påverkar kostnaderna kring lagerhanteringen inom landstinget.

This Thesis in Military Technology deals with experiences drawn from the forced introduction of Weapons Station 01, 2009. The work aims to identify the experiences regarding the forced procurement of military equipment to see how they can develop normal and fast procurement of equipment. The main conclusions of  this work, is to achieve greater capability and increase the military utility, are:   -          Common objectives and priorities of stakeholders -          Response and joint types shall determine requirements for system -          Ensure an integrated project team also at lower levels -          Engage the integrated logistic support early in the materiel process -          Include Armed Forces staff as early as possible in the testing and validation -          Prioritize work to facilitate the rapid development of decision on use (BOA) -          Provide back up for increased redundancy in the mission area

Teknikutvecklingen med tillhörande fördyringar innebär att färre enheter av respektive materielsystem anskaffas till Försvarsmakten. Detta ställer högre krav på tillgänglighet för att uppnå kravställd operativ effekt. Vid anskaffning skulle tillgänglighetsperspektivet kunna tydliggöras genom att ett antal faktorer/fenomen beaktas för att gynna just framtida tillgänglighet av systemet. Syftet med studien är att nå djupare förståelse för de faktorer som påverkar tillgänglighetsperspektivet vid anskaffning av tekniska system i Försvarsmakten utifrån FMV:s materielanskaffningsperspektiv under rådande samhällsprocesser. Tematisk analys har använts för analys och medfört en grundlig induktiv bearbetning av empirin med deduktiva inslag.  Resultatet konkluderas av författaren som att det krävs en holistisk syn på användandet av resurserna och att synen på förmågor istället för enskilda materielsystem kan bredda användandet av olika system vilket kan bidra till tillgängligheten av förmågan och gynna den operativa effektiviteten. Synen på förmågan istället för enskilda plattformar överrider således behovet av ett visst system. Hur försörjningssäkerheten sedan vidmakthålls under operativ tjänst är av stor betydelse för tillgängligheten. Detta perspektiv bör beaktas vid anskaffning för att säkerställa tillgång på reservdelar och utbytesenheter under hela livscykeln och över hela konfliktskalan. Fenomenen är intressanta att studera då tillgänglighet av dessa exklusiva resurser värderas högt för Försvarsmakten.

Skall Försvarsmakten stärkas i enlighet med försvarsberedningens rapport Värnkraft behövs en väl fungerande materielförsörjning. Samhället förändras snabbt och den nuvarande materielförsörjningsstrategin är från 2007, och rapporter visar att den inte heller följs. Som en del i en materielförsörjningsstrategi har vissa länder en försvarsindustristrategi, vilket Sverige saknar. Kanske ställer tillväxten särskilda krav som en sådan strategi kan omhänderta. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad en försvarsindustristrategi skall ha för innehåll och det görs genom att besvara: Vad bör ingå i en svensk försvarsindustristrategi? Undersökningen har genomförts genom en induktiv tematisk analys över Danmarks och Finlands försvarsindustristrategier och därefter fortsatt med analys av svenska dokument från Regeringskansliet, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Försvarsmakten. Undersökningen har resulterat i en hypotetisk modell över vad en svensk försvarsindustristrategi skall innehålla i form av teman. Dessa är Sveriges förutsättningar, Sveriges mål med försvarsindustristrategi och Sveriges medel och metoder. Resultatet kan användas som en grund i formulerandet av en försvarsindustristrategi. Genom den ökade kunskapen om vad en försvarsindustristrategi skall innehålla, kommer arbetet med att formulera en sådan att underlättas och med strategin skulle förutsättningarna för Försvarsmaktens tillväxt avseende anskaffning av materiel tydliggöras och förhoppningsvis bli effektivare.

This study investigates how the supporting strategies of Swedish armed forces (SWAF) logistics and materiel procurement contributes to the crea-tion of national strategic autonomy. In a case study design, official strategy documents and actions of the Swe-dish government and authorities are examined through the lens of Mintzberg and Waters (1985) theory of strategy development combined with the appli-cation of logistical theories in a military context. The study is using three el-ements of analysis to structure the data: international collaborations; sus-tainment and freedom of action.The study finds that actions and collaborations indicate an emerging strategy that implements aspects of strategic autonomy. The upcoming analysis and decision on SWAF funding and constitution in the Swedish parliament has the potential to transform the developing strategy into a deliberate strategy of strategic autonomy.The study indicates a strategic dilemma in the choice between self-sustainment and being a reliable partner in collaborations.

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmågor. Detta ställer höga krav på en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som ställs på specialförbanden. Trots detta är det lite forskat inom detta område. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet är femton kriterier som är av vikt för en materielförsörjningsorganisation. Kriterierna klustrades i fyra grupper: personliga egenskaper, organisatoriska egenskaper, metodologiska egenskaper och materiella egenskaper. Det uppsatsen visar på som är mycket viktigt är de personliga egenskaperna, utan dessa kommer det vara svårt att uppnå de övriga kriterierna som identifierades.

Swedish military logistics are in large part dependent on civilian business assets in the acquisition of certain materiel. Here are products with high commercial-turnover-rate, which for a military organization who want to be able to buy the same product years later makes it difficult. The Swedish Defence Materiel Administration (FMV) and their consultant partners frequently run into this problem in their support functions, specifically the integrated logistics support (ILS) process. By request of the FMV consultant partner Svekon, the main purpose of the study is to investigate the subject of Swedish logistics and general ILS processes. This with the goal of determining how suitable ILS-processes can be designed for materiel systems with high-turnover-rates. The study is divided into investigations of the ILS subject, the current process within FMV and its partners, and factors around Swedish defence-logistics that play a part in the process. Methods include interviewing personnel who work within two exemplified materiel areas, including FMV, Svekon, civilian contractors, and the users within the Swedish Armed Forces (SwAF). Second is a literature study based on prior works and theories around ILS and Swedish logistics conduct, including models, guidelines, and factors that contribute to an efficient ILS-process. With the gathered material from both methods the major contributing factors and models are discussed and put into highlighting an ILS-framework to follow. The conclusion through a broader understanding of military logistics suggests that the term “logistics” and suitability of “efficiency” are in large part up to interpretation by the different actors, due to different underlying processes and goals. As such, the final contribution is a set of universal success factors that with the example of an applied ILS-framework for Svekon can be used by any ILS actor to construct a process according to their background. / Svensk militärlogistik är till stor del beroende av civila affärstillgångar vid anskaffning av viss materiel. Här finns produkter med hög kommersiell omsättningshastighet, vilket för en militär organisation som vill kunna köpa samma produkter år senare gör det svårt. Försvarets materielverk (FMV) och deras konsultparter upplever detta som ett problem i sina stödfunktioner, så kallat integrerat logistikstöd (ILS). På begäran av FMV:s konsultpart Svekon är huvudsyftet med studien att undersöka ämnet kring svensk logistik och allmänna ILS-processer. Detta med målet att avgöra hur anpassade ILS-processer kan utformas för materielsystem med hög omsättningshastighet. Studien är indelad i utredningar av ILS-ämnet, den nuvarande processen inom FMV och dess partners samt faktorer kring svensk försvarslogistik som påverkar processen. Metoder inkluderar intervjuer på personal som arbetar inom två av dessa materielområden, bland annat FMV, Svekon, civila företag, och brukarna inom Försvarsmakten (FM). Andra metoden är en litteraturstudie baserad på tidigare arbeten och teorier kring ILS och svenskt logistikbeteende, inklusive modeller, riktlinjer och faktorer som bidrar till en effektiv ILS-process. Med det insamlade materialet från båda metoderna diskuteras bidragande faktorer och modeller som sedan kan användas i ett applicerbart ILS-ramverk. Slutsatsen genom en bredare förståelse av militär logistik antyder att begreppen "logistik" och anpassning av "effektivitet" till stor del är upp till tolkning av de olika aktörerna, på grund av individuella bakomliggande processer och mål. Genom detta blir det slutliga bidraget en uppsättning av universella framgångsfaktorer som appliceras i ett tillämpat exempel på ILS-ramverk, baserat på Svekon som användare. Med faktorerna och de presenterade modellerna kan sedan vilken ILS-aktör som helst i processen utforma ett eget ramverk baserat på sin egen bakgrund.

<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.