<p>Examensarbetet har utförts på Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvård till drygt 440 000 invånare, och närmare bestämt på hjärtsektionen inom akutmottagningen (hjärtakuten).</p><p>Med utgångspunkt i nya interna målsättningar samt de statligt satta målen, att 80 % av patienterna ska färdigbehandlas inom 4 timmar på akutmottagningar från år 2009, påbörjades ett förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förändringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssätt, benämnt Lean, på akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha använt det nya arbetssättet i ett år finns behov att utvärdera förändringen och utveckla förändringsarbetet. Syftet med examensarbetet fastställdes därför till<em> att kartlägga de förändringar som gjorts på hjärtakuten och vilken effekt som förändringarna gett. Detta för att kunna föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten.</em></p><p>Med hjälp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjärtakuten före och efter förändringen. En viktig del var är också att beskriva arbetet med förändringen, alltså hur förändringen togs fram och genomfördes. För att kunna bedöma <em>vilken effekt som förändringarna gett </em>och dessutom<em> föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten</em> utarbetades en teoretisk referensram. Denna består av två huvudsakliga delar, vilka främst stödjer varsin del i analysen. Den ena inkluderar teorier om Lean production, Process- och funktionsorientering, Supply chain management och koordinering. Jämförelser mellan kartläggningen och dessa teoribildningar gav en förståelse för vilka beståndsdelar som hjärtakutens förändring och förändringsarbete bestod av samt<em> vilken effekt som förändringarna gett</em>, där effekten främst bestod av kortare behandlingstid för patienterna under år 2009. Den andra teoridelen inbegriper en studie av förändringar som utförts på andra akutmottagningar och vilka resultat dessa gett. Likheter och skillnader gentemot förändringen på hjärtakuten har därefter identifierats. Dessa delar i analysen ger upphov till konkreta förbättringsförslag samtidigt som intressanta områden identifierades för den sista delen i analysen. Denna del är mer praktiskt lagd och består främst av en kvantitativ analys av flödet och arbetet på hjärtakuten.</p><p>Med hjälp av både den teoribaserade och den praktiska analysen identifierades ett antal förbättringsförslag gällande både det fortsatta förändringsarbetet och den dagliga verksamheten.</p><p>I det fortsatta förändringsarbetet identifierades ett behov av att öka koordineringen och samarbetet med röntgen och laboratoriet (dit blodprover med mera skickas). Hjärtakuten rekommenderas även att arbeta efter de grundläggande principer som finns inom teoribildningen Lean Production för att uppnå sin strävan om ett arbetssätt som är just Lean. För att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning för personalen, rekommenderas att schemaläggningen för främst sjuksköterskor och undersköterskor, men även för läkare, granskas och nya metoder för att bedöma arbetsbelastningen eventuellt inkorporeras.</p><p>I det dagliga arbetet ges förslag om att patienterna anvisas till läkare vars kompetens-/erfarenhetsnivå är lämplig för komplexiteten i patientens sjukdomsbild. Att utöka antalet mätningar som används på hjärtakuten med några specifika mätetal förordas även det.</p>

Examensarbetet har utförts på Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvård till drygt 440 000 invånare, och närmare bestämt på hjärtsektionen inom akutmottagningen (hjärtakuten). Med utgångspunkt i nya interna målsättningar samt de statligt satta målen, att 80 % av patienterna ska färdigbehandlas inom 4 timmar på akutmottagningar från år 2009, påbörjades ett förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förändringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssätt, benämnt Lean, på akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha använt det nya arbetssättet i ett år finns behov att utvärdera förändringen och utveckla förändringsarbetet. Syftet med examensarbetet fastställdes därför till att kartlägga de förändringar som gjorts på hjärtakuten och vilken effekt som förändringarna gett. Detta för att kunna föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten. Med hjälp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjärtakuten före och efter förändringen. En viktig del var är också att beskriva arbetet med förändringen, alltså hur förändringen togs fram och genomfördes. För att kunna bedöma vilken effekt som förändringarna gett och dessutom föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten utarbetades en teoretisk referensram. Denna består av två huvudsakliga delar, vilka främst stödjer varsin del i analysen. Den ena inkluderar teorier om Lean production, Process- och funktionsorientering, Supply chain management och koordinering. Jämförelser mellan kartläggningen och dessa teoribildningar gav en förståelse för vilka beståndsdelar som hjärtakutens förändring och förändringsarbete bestod av samt vilken effekt som förändringarna gett, där effekten främst bestod av kortare behandlingstid för patienterna under år 2009. Den andra teoridelen inbegriper en studie av förändringar som utförts på andra akutmottagningar och vilka resultat dessa gett. Likheter och skillnader gentemot förändringen på hjärtakuten har därefter identifierats. Dessa delar i analysen ger upphov till konkreta förbättringsförslag samtidigt som intressanta områden identifierades för den sista delen i analysen. Denna del är mer praktiskt lagd och består främst av en kvantitativ analys av flödet och arbetet på hjärtakuten. Med hjälp av både den teoribaserade och den praktiska analysen identifierades ett antal förbättringsförslag gällande både det fortsatta förändringsarbetet och den dagliga verksamheten. I det fortsatta förändringsarbetet identifierades ett behov av att öka koordineringen och samarbetet med röntgen och laboratoriet (dit blodprover med mera skickas). Hjärtakuten rekommenderas även att arbeta efter de grundläggande principer som finns inom teoribildningen Lean Production för att uppnå sin strävan om ett arbetssätt som är just Lean. För att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning för personalen, rekommenderas att schemaläggningen för främst sjuksköterskor och undersköterskor, men även för läkare, granskas och nya metoder för att bedöma arbetsbelastningen eventuellt inkorporeras. I det dagliga arbetet ges förslag om att patienterna anvisas till läkare vars kompetens-/erfarenhetsnivå är lämplig för komplexiteten i patientens sjukdomsbild. Att utöka antalet mätningar som används på hjärtakuten med några specifika mätetal förordas även det.

No description available.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv. Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten. Med anledning av detta blir det svårt att upprätthålla det patientfokus som organisationens strategier eftersträvar. Uppdelningen gör också att den kommunikation som måste finnas mellan olika vårdenheter blir lidande. Det kan utifrån detta sägas att det i verksamheten finns ett behov av en gemensam nulägesbild av vårdprocesser för att kunna diskutera, förändra och förbättra dessa. Med anledning av ovanstående har studien inriktats på att skapa ett mätsystem för vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland. I studiens inledning låg dock fokus på att utreda hur mätsystem används i teorin, vilka mätetal som vanligen inkluderas, hur dessa integreras i verksamheten och under vilka försättningar de används. Även intressenter och deras krav studeras ur ett teoretiskt perspektiv. Den kunskap som författarna fick utifrån denna del av studien har sedan anpassats till hälso- och sjukvårdens speciella förutsättningar i flera olika steg. Inledningsvis skedde anpassningen genom att studera de mål och strategier som finns inom Landstinget i Östergötland. Dessutom studerades publikationer från Socialstyrelsen som ur ett nationellt perspektiv definierar vad God vård innebär. Fokus låg på att klargöra vilka förutsättningar, krav och begränsningar som dessa ställer på ett mätsystem. Därefter diskuterades vanligt förekommande mätetal och hur dessa kan anpassas till mätning inom sjukvården. Denna fas resulterade två listor, en med mätetal som är viktiga att mäta oavsett vårdprocess och en innehållande mätetal i behov av processpecifik utredning. Nästa steg var att genomföra examensarbetets fallstudie, vilken utfördes på vårdprocessen för patienter som diagnostiseras med bröstcancer. Fallstudien inleddes med en intressentanalys där det utifrån intervjuer klargjordes vilka krav som finns internt på processen och vilka problem som i nuläget upplevs. De mätetal som tagits fram i tidigare analyssteg utreddes och analyserades sedan ytterligare för att anpassas till den specifika processen. I denna anpassning togs också hänsyn till de nationella riktlinjer som finns för bröstcancervård. För att ett mätsystem ska vara möjligt att implementera är det viktigt att utreda dess pratiska genomförbarhet. Genom intervjuer med personer väl insatta i verksamhetens IT-system framkom det att många av de framtagna mätetalen inte är möjliga att använda direkt. För att underlätta implementering av mätsystemet utfördes därför en prioritering av mätetalen, baserad på hur viktiga de är för processen och vilka åtgärder som krävs för att kunna använda respektive. Genom att testa mätsystemet på en liknande vårdprocess konstaterades det att studiens resultat har relativt god generaliserbarhet. Slutligen kan det ses att studien resulterat i både en metod för att framarbeta ett mätsystem för en vårdprocess samt en modell av ett mätsystem för vårdprocessen för bröstcancer. / The study resulting in this Master thesis started in January 2010 at the division of logistical managementat the department of Management and Engineering at The Institute of Technology at Linköping University. The purpose of the study was to examine how follow-up of health care processes could be executed through a supply chain logistic point of view at Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland is responsible for the health care of all its county residents. The organisation has a functional structure and the health care operations are divided into five divisions, including specialized health care and local health services. Within the specialized sections are a number of clinics, each with its own specific skills. The functional structure implies difficulties on focusing on the health care processes within the organisation. Hence, maintaining the patient focus, which the organisation’s strategy states important, becomes problematic. The functional structure also aggravates the communication between the divisions within the organisation. It can accordingly be said that the organisation is in need of common knowledge of its current state, in order to have a good dialog between clinics and to be able to modify and improve health care processes. As a result, this study has focused on creating a measuring system for health care processes at Landstinget i Östergötland. The beginning of the study however, focused on determining how measuring systems are described in theory, usually included key performance indicators and under which circumstances they are used as well as how a measuring system can be implemented in an organisation. The requirements claimed by stakeholders of the organisation were also studied from a theoretical point of view. The knowledge the writers gained from this theoretical study has in the next steps been adjusted to the special conditions of a health care organisation. Initally, the adjustment of the measuring system was carried out by studying goals and strategies at Landstinget i Östergötland. Publication from the National Board (Socialstyrelsen) defining what good health care means in a national perspective was also included. The purpose was to clarify the conditions, requirements and limitations existing when implementing a measuring system in a heath care process. The key performance indicators described in theory was also discussed and adjusted to the health care organisation. This analysis resulted in two different lists, one including metrics, which were considered important for all health care processes and one with metrics in need of further investigation for a specific process. The next step involved a case study, which was carried out in the health care process treating patients diagnosed with breast cancer. It was initiated with an analysis of the stakeholders of the process, where the requirements in-house as well as problems were identified. The metrics identified in previous stages was again discussed and adjusted to this specific health care process. National policies defining good cancer care was also included in the adjustments. To make the implementation of the measuring system in the organisation possible, t is crucial to investigate its feasibility. This was done by conducting interviews with people familiar with the IT-systems of the organisations, and it could be concluded that the metrics compiled in the study could not directly be implemented. To facilitate the implementation, a priority of the metrics was carried out, based on their importance and the information accessible. The measurement system was then applied on a similar treatment process, where it was found that the result of the study has a relatively good generalisability.   Finally, it can be concluded that the study has resulted in both a method for the developing of a measuring system as well as a specific measuring system for the health care process treating patients diagnosed with breast cancer.

Bakgrund: För ett sjukhus är kvalitetssäkringsarbetet en grundläggande faktor för att göra vården säker. I detta avseende nämns patientsäkerhet som en viktig faktor och med ett ökat behov i vården med omfattande personalminskningar och negativ ekonomisk utveckling skulle en metod för att leverera högre hälsovårdskvalitet till lägre kostnader vara ovärderlig. Lösningen kan vara att tillämpa lean inom sjukvården men forskningen inom detta område är begränsad, vilket ger upphov till fortsatta studier inom ämnet. Syfte: Detta arbete syftar till är att undersöka rutiner för ett sjukhus städprocess med fokus på att öka patientsäkerhet och spårbarhet kopplat till lean. Metod: I denna studie har en abduktiv ansats antagits där empiriskt material från en fallstudie på Gävle Sjukhus inhämtats parallellt med teori från litteraturen. Det empiriska materialet bygger på intervjuer och observationer och har utifrån teori från litteraturen analyserats och diskuterats, för att efter analys mynta ut i en slutsats. Resultat: Resultatet visar framförallt att bland de intervjuade respondenterna finns stora utmaningar med att säkerställa patientsäkerheten i ett sjukhus städprocess. Brist på standardiserade arbetssätt och kunskap är en avgörande faktor som denna studie visar. Begränsningar: Det korta tidsomfånget för denna studie har begränsat antalet inkluderade respondenter samt avdelningar på sjukhuset då ett utökat antal hade kunnat vara gynnsamt för studien. Slutsats: Studien identifierar utmaningar i sjukvården för att säkerställa spårbarhet och öka patientsäkerheten med möjligheter att applicera lean som ett angreppssätt. En implementering av lean i sjukvården kan vara en förbättringsstrategi men är ett relativt outforskat område och kräver fler studier. / Background: Quality assurance for a hospital is a fundamental factor in making the healthcare safe. In this regard, patient safety is mentioned as an important factor and with an increased need for healthcare with extensive staff reductions and negative economic development, a method for delivering higher health care quality at lower costs would be invaluable. The solution may be to implement lean in healthcare, but research in this area is limited, which gives rise to further studies in the subject. Purpose: This work aims to investigate routines for a hospital cleaning process with focus on increasing patient safety and traceability linked to lean. Method: In this study, an abductive approach is chosen where empirical material from a case study at Gävle Hospital was obtained in parallel with theory from the literature. The empirical material is based on interviews and observations and has been analysed and discussed on the basis of theory from the literature, to finalize a conclusion after analysis. Results: The results show that there is a major challenge to ensuring patient safety in a hospital cleaning process among the interviewed people. Lack of standardized working methods and knowledge is a crucial factor shown by this study. Limitations: The short timeline for this study has limited the number of included respondents as well as departments in the hospital. An increased number could have been advantageous for the study. Conclusion: This study identifies healthcare challenges to ensure traceability and increase the patient safety with opportunities to apply lean as an approach. An implementation of lean in healthcare could be a strategy with opportunities but the area is unexplored and requires more research.

Denna rapport närmar sig cyberfysiska system (CPS) ur både användnings- och utvecklingsperspektiv, med särskilt fokus på utmaningarna i en sjukhusmiljö. Vikten av en kontinuerlig utveckling för att optimera teknologins prestanda och användbarhet betonas, och de specifika utmaningar som är unika för en sjukhusmiljö belyses. Studien undersöker hantering av komplexitet kopplat till CPS i form av automatiserade transportsystem på Nya Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige. Målet är att ge framtida sjukhusprojekt en klar beskrivning av erfarenheterna av att utveckla och hantera CPS i sjukhusmiljö. Genom att titta på både möjligheter och utmaningar kommer rapporten att bidra till en ökad förståelse för CPS och dess förmåga att förbättra vården. Resultaten visar att utmaningarna inkluderar höga säkerhetskrav, integrering med personal, noga övervakning för att undvika driftstörningar och behovet av samarbete och flexibilitet. Rapporten drar slutsatsen att samarbete, proaktiv inställning och kontinuerlig utveckling är nödvändiga för att optimera prestanda och användbarhet hos CPS. Användare och kunder bör också vara aktiva i att dokumentera och rapportera systemets beteende för en kontinuerlig förbättring. Utvecklingen av CPS inom sjukhusmiljöer kräver också kontinuerlig testning och utbildning av personal samt ett koordinerat och strategiskt förhållningssätt för att säkerställa god samverkan mellan systemets olika aspekter. / This report approaches CPS technology from both usage and development perspectives, with a particular focus on the challenges in a hospital environment. The importance of continuous development to optimize the technology's performance and usability is explored, as well as the specific challenges that are unique to a hospital environment. The study investigates the complexity management of CPS in the form of automated transport systems at the New Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. The goal is to provide future hospital projects with a clear description of the experiences of developing and managing CPS in a hospital environment. By looking at both opportunities and challenges, the report contributes to a greater understanding of CPS and its ability to improve health care. The study shows that the challenges include high security requirements, integration with staff, careful monitoring to avoid disruptions, and the need for cooperation and flexibility. The report concludes that cooperation, proactive attitude and continuous development are necessary to optimize the performance and usability of CPS. Users and customers should be active in documenting and reporting the system's behavior for continuous improvement. The development of CPS in hospital environments also requires continuous testing and training of staff and a coordinated and strategic approach to ensure cooperation between the system's different aspects.

Patient monitoring equipment is evolving from smaller, less complex, installation systems to- wards large, complex, systems that require much resources. This led to the development of a new installation procedure involving a so called Delivery Center (DC). Introducing the DC instal- lation procedure affects all stakeholders, and this thesis aimed to assess how the DC installation procedure was perceived by those involved in it. It also investigated if there existed groupings among the participants who share points of views, and whether or not the DC should be kept. The study used Q-Methodology in order to retrieve opinions among employees at Philips who were involved in the installation of Philips patient monitoring equipment at New Karolinska Solna Phase 4. This study has shown that all involved persons to the DC installation procedure are positive to it. Although significant differences has been shown within the studied group, a positive atti- tude towards the concept of the DC has been found. The specific areas of quality management, environmental aspects, the work environment and the efficiency and utilizations of resources have been addressed. This study has also shown that within the participants of this study there exists three distinct groupings based on their opinions. The groups focuses respectively on processes, project planning and on the work environment. These groupings are shown to all have their own characteristics. Understanding them and taking them into consideration can likely make all participants more positive towards a future DC, and could also potentially make it even more efficient. The results shows that from the perspective of the involved stakeholders, a future DC should be kept, and it has also shown a number of areas where there is room for improvement. / Patientmonitoreringsutrustning håller på att utvecklas från mindre, låg-komplexa installation- ssystem mot större, komplexare, system som kräver mycket resurser. Detta har lett till utvecklin- gen av ett nytt installationsförfarande som involverar ett så kallat leveranscenter. Introduktionen av en leveranscenter-baserat installationsförfarande påverkar alla inblandade, och detta exam- ensarbete ämnade att utvärdera hur det leveranscenter-baserade installationsförfarandet upp- fattades av de involverade. Det undersökte också om det existerade grupper bland deltagarna som delar åsikter, och undersökte huruvida leveranscentret borde behållas. Arbetet använde Q-Methodology för att samla in åsikter bland alla de anstälda på Philips som var involverade i installationen av Philips patientmonitoreringsutrustning vid Nya Karolinska Solnas fas 4. Denna studie har visat att alla involverade personer i det leveranscenter-baserade installa- tionsförfarande är positivt inställda till det. Även om signifikanta skillnader bland de studerade grupperna har uppfattats, har en positiv attityd gentemot konceptet med leveranscentret hittats. De specifika områdena kvalitetshantering, miljöpåverkan, arbetsmiljö och effektivitet och uttnyt- jande av resurser har adresserats. Denna studie har också visat att det bland studiedeltagarna finns tre distinkta grupper baserat på åsikter. Grupperna fokuserar på processer, projektplaner- ing och arbetsmiljö. Grupparna har uppvisat egna karaktärsdrag. Förståelse för grupperna och att beakta dem kan troligen göra alla deltagarna än mer positiva gentemot ett framtida lever- anscenter, och även göra det effektivare. Resultaten visar att utifrån deltagarnas perspektiv att ett framtida leveranscenter bör behållas, och det visar även att det finns ett antal områden där det finns utvecklingspotential.

<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.