No description available.

Bakgrund: Att vara på sjukhus innebär för de flesta föräldrar och barn att vistas i en ny och okänd miljö. Det är viktigt att vårdpersonalen kan stödja föräldrar och barn på ett bra sätt. Idag organiseras sjukvården så att familjemedlemmar inte separeras mer än nödvändigt. Flertalet av de ingrepp som görs på barn är av mindre omfattning och görs därför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland även för diagnostiska undersökningar. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att få sitt barn sövt i samband med undersökning eller dagkirurgiskt ingrepp. Metod: För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturstudie. med sökning databaserna CINAHL, Pub Med och Psyc INFO.  Resultat: Det framkommer att föräldrars oro i samband med barnets operation är generellt hög. Föräldrarna upplever det som betryggande att det finns möjligheten att ge sitt barn stöd fysiskt och känslomässigt och de flesta föräldrarna vill vara delaktiga i sitt barns vård. Dock upplever många föräldrar att de fått bristfällig preoperativ information och är rädda att göra misstag på grund av bristande kunskap. Slutsats:Genom att föräldrarna ses som jämnbördiga partners i vården kan allas kompetens tas tillvara. Det är i mötet och dialogen med familjen som sjuksköterskan kan identifiera familjens behov och själv inhämta viktig information. När föräldrarnas informationsbehov tillgodoses skapas förutsättningar för delaktighet i barnets vård vilket leder till minskad oro och ökad trygghet.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><em>Inledningen</em> beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet.<em> Syftet</em> var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. <em>Metoden</em> baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. <em>Resultatet </em>har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. <em>Slutsatsen </em>blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.</p>

<p>För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.</p>

<p>På senare år har dagkirurgi blivit allt vanligare i Sverige. Dagkirurgi innebär att patienten kommer på morgonen för en planerad operation och får sedan gå hem igen, samma dag. Att bli opererad är ofta förknippat med oro för den som det berör. När denna oro inte blir tagen på allvar av sjukvårdspersonalen kan det leda till ett vårdlidande för patienten. <strong>Syftet </strong>med denna litteraturstudie var därför att belysa patienters oro i samband med dagkirurgi. <strong>Metod</strong> som användes var litteraturstudie och datasökning gjordes av publicerad klinisk omvårdnadsforskning, mellan åren 1995-2008, vilka motsvarade syftet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PsychINFO, PubMed och ELIN. Samtliga framtagna studier kvalitetsgranskades och resultatet bygger på 14 identifierade studier. Resultatet indelades i tre kategorier och visade att oro handlade om ovisshet inför vad som skulle hända. Orsaken berodde till stor del på bristande information och patienterna önskade både skriftlig och muntlig information. Brist på information resulterade i att patienterna kände sig övergivna. Det visade sig också att oro över att inte kunna påverka situationen och oro över illamående och smärta postoperativt, var vanligt förekommande. <strong>Slutsatsen</strong> påvisar vikten av information samt vikten av att sjuksköterskan finns till hands för patienten,</p>

För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.

Abstrakt Inledningen beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Metoden baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. Resultatet har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. Slutsatsen blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.

På senare år har dagkirurgi blivit allt vanligare i Sverige. Dagkirurgi innebär att patienten kommer på morgonen för en planerad operation och får sedan gå hem igen, samma dag. Att bli opererad är ofta förknippat med oro för den som det berör. När denna oro inte blir tagen på allvar av sjukvårdspersonalen kan det leda till ett vårdlidande för patienten. Syftet med denna litteraturstudie var därför att belysa patienters oro i samband med dagkirurgi. Metod som användes var litteraturstudie och datasökning gjordes av publicerad klinisk omvårdnadsforskning, mellan åren 1995-2008, vilka motsvarade syftet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PsychINFO, PubMed och ELIN. Samtliga framtagna studier kvalitetsgranskades och resultatet bygger på 14 identifierade studier. Resultatet indelades i tre kategorier och visade att oro handlade om ovisshet inför vad som skulle hända. Orsaken berodde till stor del på bristande information och patienterna önskade både skriftlig och muntlig information. Brist på information resulterade i att patienterna kände sig övergivna. Det visade sig också att oro över att inte kunna påverka situationen och oro över illamående och smärta postoperativt, var vanligt förekommande. Slutsatsen påvisar vikten av information samt vikten av att sjuksköterskan finns till hands för patienten,

No description available.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Den tidpunkt då informationen gavs var viktig. Informationen behövde vara muntlig, skriftlig, individuell och utformad efter vilket kirurgiskt ingrepp som genomförts. Närstående hade en viktig roll vid utskrivningssamtalet. Patienterna saknade kunskap kring förväntad återhämtning, vilket ledde till osäkerhet i hemmet. Slutsats: De dagkirurgiska patienterna saknade information för att hantera sin egenvård i hemmet. De hade behövt mer individuell och detaljerad information, vilken skulle ha lämnats redan innan operationen. Undervisningen till dessa patienter kan troligen förbättras om vårdpersonalen har ett förhållningssätt som utgår från ett ”botten upp” perspektiv där patienternas aktivitet, deltagande och samarbete förstärks (empowerment). Detta förhållningssätt utgår från vad patienterna vill få hjälp med för att kunna uppnå sina mål att få makt över sin egenvård.