No description available.

No description available.

Preoperativ oro och/eller ångest hos patienter som skall genomgå en operation är ett mycket vanligt förekommande fenomen. Som en del i anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att lindra denna oro. Denna studie utgår ifrån anestesisjuksköterskans perspektiv och syftade till att undersöka hur de upplever och erfar mötet med denna patientkategori. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades. Av den insamlade datan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier; Att möta oron, Vårdorganisationens inverkan på anestesisjuksköterskan samt Anestesisjuksköterskans strategier i mötet med patienten. I studiens resultat framkom att anestesisjuksköterskor dagligen möter patienter som upplever en preoperativ oro och ångest i varierande grad. Oron och ångesten inför en operation visade sig hos patienterna på olika sätt. Olika känslor framkallades hos anestesisjuksköterskorna i mötet med patienten såsom frustration och ledsamhet. I resultatet framkom att vårdorganisationen var ett hinder för att kunna möta den oroliga patienten på bästa sätt och därför ansågs arbetsmiljön vara viktig. I resultatet kom fram att dagens sjukvård präglas av höga krav på att utföra många operationer på kort tid. Anestesisjuksköterskorna använde sig av olika strategier i mötet med den oroliga patienten. Det handlade om att förbereda sig, att finna orsaken, att skapa en god relation, att anpassa sig, att samarbeta med kollegor samt att använda läkemedel för att lindra den preoperativa oron. Studien indikerar att för ett optimalt omhändertagande av de patienter som upplever en preoperativ oro och/eller ångest måste anestesisjuksköterskan ges tid. Beslutsfattare högre upp i vårdorganisationen måste bli medvetna om att tid måste avsättas till reflektion och feedback för anestesisjuksköterskor för att möjliggöra personlig utveckling. Inom vårdverksamheten måste även reflektion kring hur personcentrerad vård går ihop med lean föras. Om anestesisjuksköterskan får tiden på sin sida minskar risken för upplevd stress och ett hållbart arbetsliv kan uppnås. Om den preoperativa oron

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Tidigare forskning visade att<strong> </strong>ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta.<strong> Syftet: </strong>Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. <strong>Resultat: </strong>Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas. <strong></strong></p> / <p><strong>Background: </strong>Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. <strong>Aim: </strong>The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. <strong>Method: </strong>Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. <strong>Findings: </strong>Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual. <strong></strong></p>

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. Resultat: Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas. / Background: Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. Aim: The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. Method: Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. Findings: Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual.

SAMMANFATTNING Bakgrunden till föreliggande arbete bygger på att patienter påverkas negativt fysiskt och psykiskt utav uppskjutna elektiva operationer, med ökad smärta postoperativt och oro. Ett vårdlidande skapas hos patienten när det står klart för henne att ingen operation kommer att ske. En av sjuksköterskans uppgifter är att minska lidandet hos patienten därför är det av största vikt att beskriva patientens upplevelse av att få sin akuta operation uppskjuten, detta för att kunna få en ökad förståelse för hur patienten upplever det när deras operation blir uppskjuten och för att kunna förbättra omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter på en kirurgisk akutvårdsavdelning, med akut bukåkomma upplever det när deras akuta bukoperation blir uppskjuten. Metoden som användes i studien var en kvalitativ intervjustudie där sju patienter som vårdades på en kirurgisk akutvårdsavdelning intervjuades. En ostrukturerad intervjumetod användes vid datainsamlandet, där patienterna fick en öppen fråga om hur han eller hon upplevde det när deras operation blev uppskjuten. Följdfrågorna som ställdes byggdes på vad patienterna svarade. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av insamlad data efter analysprocessen visade på fyra huvudkategorier; Bemötande, Information, Oviss väntan och Motvillig acceptans. Bemötandet från personalen på vårdavdelningen upplevdes dock som väldigt positivt då personalen var hjälpsam, omhändertagande och vänlig. Information om när operation skulle ske som gavs till informanterna upplevdes som bristande och även missvisande vilket skapade otrygghet hos informanterna. Delgavs informanten om varför de fick vänta på sin operation infann sig en förståelse och acceptans hos honom eller henne inför sin situation. Att inte veta när operationen skulle ske innebar en oviss väntan som skapade frustration, besvikelse och uppgivenhet hos informanterna men även fysisk påverkan som huvudvärk och pirr i benen. De informanter som hade tidigare erfarenhet från sjukhusvistelser uppvisade en motvillig acceptans för sin situation. Det som framkom från de sju genomförda intervjuerna var att patienter som får sin akuta bukoperation uppskjuten kände sig åsidosatta, bortprioriterade och osynliga av det bemötande de fick från sjukvården när det gällde att bli opererad inom sagd tidsram, vilket skapade ett vårdlidande. Paradoxalt framkom även att vårdpersonalens bemötande av patienterna på vårdavdelningen var väldigt uppskattad och gjorde så att patienterna kände sig omhändertagna. Slutsatsen är att vården måste förbättra sitt samarbete mellan vårdavdelning och operationsavdelning så att adekvat information kan ges till patienten och på så sätt göra deras väntan på operationen mindre oviss som i sin tur leder till att patienten kanske inte känner sig åsidosatt och osynliggjord.

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

Bakgrund: Oro inför kirurgi och postoperativ smärta är två vanligt förekommande tillstånd som finns beskrivet i litteraturen. Dock är sambandet inte tydligt fastställt och inte heller vilka faktorer som i så fall påverkar sambandet. Både oro och smärta i samband med kirurgi kan vara svårbedömt och båda tillstånden kan komma att innebära ett onödigt lidande för patienten. Om ett samband kan fastställas mellan preoperativ oro och postoperativ smärta innebär det att anestesisjuksköterskan preoperativt kan skapa förutsättningar för att ge patienten god omvårdnad, minska postoperativ smärta och minska onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta och belysa vilka faktorer som påverkade sambandet. Metod: Litteraturöversikt med narrativ syntes som analysmetod. Resultat: Resultatet baserades på tjugo studier med kvantitativ ansats och visade ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta. Preoperativ oro var något som framförallt kunde härledas till att vara en av de starkaste komponenterna till högre grad av postoperativ smärta. Faktorer som sågs påverka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta var psykologiska faktorer, kön, ålder och läkemedelsaspekter. Slutsats: Ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta kunde ses. De faktorer som sågs ha påverkan på sambandet var psykisk ohälsa, ålder, kön och läkemedelsaspekter. Det är viktigt att uppmärksamma och behandla patienters preoperativ oro också eftersom det skulle kunna innebära bättre möjligheter att förebygga patienters postoperativa smärta.

Bakgrund: Preoperativ oro har visat sig vara vanligt bland patienter som väntar på kirurgiska ingrepp. Det finns ett samband mellan preoperativ oro och postoperativa komplikationer med förlängd sjukhusvistelse till följd. Genom att minska den preoperativa oron främjas hälsa, vilket är anestesisjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet var att identifiera förekommande icke-farmakologiska interventioner för att lindra preoperativ oro och effekten av dessa åtgärder.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats och en beskrivande analys utifrån 23 vetenskapliga artiklar.Resultat: Fyra kategorier i resultatet hittades. Information och undervisning gav en god effekt med minskad preoperativ oro där bemötandet kunde ses vara en viktig komponent för att ge positiv effekt. Ljud och musik gav signifikant minskning av preoperativ oro, en aspekt som stod ut var livemusik. Avslappning gav en god effekt medan Övriga metoder hade sämre effekt förutom Akupressur som gav signifikant minskning av preoperativ oro.Slutsats: Information, undervisning, musik och avslappning ger en god effekt med minskad preoperativ oro. Dessa behandlingar är kostnadseffektiva och lätta att implementera i vården, särskilt musik.