• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 41
  • 3
  • Tagged with
  • 44
  • 15
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skolbarn av sin tid : en studie av skolbarns upplevelse av tid /

Westlund, Ingrid, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
2

Functional modelling of the human timing mechanism /

Madison, Guy, January 1900 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 3 uppsatser.
3

Kulturell tid och individuella rytmer : gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor /

Balldin, Jutta, January 2006 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.
4

”Ja, så man vet lite när olika saker hände.” :  En studie av elevers tidsuppfattning och hur de upplever arbetet som utvecklar en tidsuppfattning i ämnet historia

Larsson, Åsa January 2010 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.</p><p>I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en <em>god tidsuppfattning, </em>särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.</p>
5

”Ja, så man vet lite när olika saker hände.” :  En studie av elevers tidsuppfattning och hur de upplever arbetet som utvecklar en tidsuppfattning i ämnet historia

Larsson, Åsa January 2010 (has links)
Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall. I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.
6

Barn av sin tid : -En strukturerad litteraturstudie om elevers uppfattning om och förståelse av historisk tid / Children of Their Time : -A structured literature study on pupils' perception of and understanding of historical time

Klasson, Elin, Zentio, Pernilla January 2018 (has links)
”Barn av sin tid” är en strukturerad litteraturstudie som behandlar barns historie- och tidsmedvetenhet. Studien syftar till att besvara hur och när elever förstår historisk tid. Dessutom belyses vilka arbetssätt och metoder som pedagogen kan använda i undervisningen för att underlätta utveckling av historie- och tidsmedvetande. Vid sökning av material avgränsades sökningen till 1950-talet fram till nutida forskning där både nationell och internationell forskning inkluderades. Sökningen resulterade i ett faktiskt urval av tio artiklar, därefter gjordes en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att forskning om barns tidsuppfattning och förståelse av historisk tid har förändrats från ett konstruktivistiskt- till ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen om barns tidsuppfattning har frångått tidigare tankar om att förståelsen enbart sker biologiskt. Istället läggs idag större vikt vid elevernas och lärarens roll i förståelsen av tidsuppfattning och historisk tid. Äldre forskning tenderar att fokusera på en sluten frågeställning medan nutida forskning har mer omfångsrik frågeställning. I nutida forskning lyfts vikten av strategier, arbetssätt och metoder som möjliggör för diskussioner, där eleverna med hjälp av egna erfarenheter kan ge varandra stöd i kognitiv utveckling.
7

Barns uppfattning av tid och klockan : En litteraturstudie om barns tidsuppfattning och svårigheter med den analoga respektive digitala klockan

Dahlin, Evelina, Hultman, Sophie January 2018 (has links)
Syftet med den här litteraturstudien är att granska matematikdidaktisk forskning om hur elever uppfattar tid och klockan.  Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga studier som har hittats genom en systematisk sökprocess. De studier som inte är presenterade i peer-granskade tidskrifter har vi själva noggrant granskat genom att jämföra dem med peer-granskade tidskrifter, genomfört författarsökningar för att se vad de tidigare skrivit och analyserat andra vetenskapliga texter som citerat från texterna. Det är krav vi haft för att texterna ska ses som användbara i den här litteraturstudien.          Studien visar att forskningsläget inte är helt entydigt. Dels beskrivs barns mognad när det gäller tidsuppfattning på olika sätt i olika studier. Dels verkar olika studier peka på olika svårigheter för barn när det gäller digitala och analoga klockor. Det verkar helt enkelt inte finnas någon samsyn kring vilken ålder barn utvecklar sin tidsuppfattning. Det verkar heller inte som att man enkelt kan säga att den ena tidsformen är enklare än den andra. Däremot kan vi dra slutsatsen att elevers ålder påverkar deras mognad för tidsuppfattning. Vi kan också beskriva många av de missuppfattningar som elever kan uppvisa när det gäller digital och analog representation av tid.
8

"Jag har inte tid att träna!"

Collin, Sara, Möllerberg, Ingrid January 2019 (has links)
I denna studie studeras upplevelsen av tidsbrist att utföra planerad träning. Planerad träning syftar på aktiviteter som har planerats in i syfte att träna. Studien använder sig av den tidsgeografiska metoden tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer för att undersöka åtta individers upplevelse av tidsbrist för träning. Den tidsgeografiska metoden har kompletterats med en egenkonstruerad prioritetsövning för att tydliggöra hur individernas individuella prioriteringar påverkar deras tidsupplevelse och tidsbrist. Resultaten visar att det är en skillnad mellan det möjliga och det uppfattade handlingsutrymmet. Det möjliga handlingsutrymmet är alla de möjliga aktiviteter en individ kan utföra när de mest basala behoven är fyllda. Det uppfattade handlingsutrymmet är de aktiviteter en individ själv uppfattar att hen kan utföra, vilket innebär att det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkar individers upplevelse av tidsbrist för träning. Prioriteringar spelar stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Dessa prioriteringar styrs delvis av hur samhället kring individen är utformat, men även av vilka projekt individerna strävar efter att fullfölja. Dessutom kan man se andra faktorer som begränsar det möjliga handlingsutrymmet och därmed skapar tidsbrist. En av de främsta begränsningarna som kan observeras är kapacitetsbegränsningar, vilket innefattar bland annat energibrist, stress och hunger. Kapacitetsbegränsningarna förstärks när tidens intensitet är stor eftersom den ökar individens återhämtningsbehov. Frånvaro av överblicksbegränsningar påverkar även upplevelsen av tidsbrist positivt. Överblicksbegränsningar innebär en ovisshet om valmöjligheter. En avsaknad av överblicksbegränsningar innebär ett större uppfattat handlingsutrymmet vilket därmed kan minska den uppfattade tidsbristen.
9

Lärares arbetstidsfördelning. En studie av åtta lärares uppfattning av sin tid. / The timedisposition of teachers workinghours. A study of eight teachers and how they experience their time.

Gustafsson, Kenneth January 2003 (has links)
<p>Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.</p>
10

Att veta när man ska göra det man vet att man ska göra : om barn med ADHD, uppfattning av tid och att komma ihåg att göra det man har planerat / Knowing when to do the things you know you are to do : on children with ADHD, sense of time and remembering to carry out the things you have planned

Hillertz, Anna January 2005 (has links)
<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

Page generated in 0.1026 seconds