Musik figurerar i spels laddningsskärmar för att hålla spelaren investerad även när denne inte spelar. Den här studien undersöker om det går att förändra en spelares tidsuppfattning genom att förändra tempot på musiken i spelets laddningsskärmar. Tre urvalsgrupper fick testa tre varianter av samma spel. Den enda skillnaden mellan varianterna var tempot på musiken i spelens laddningsskärmar. I samband med detta genomfördes en kvantitativ samt kvalitativ studie där grupperna fick bedöma längden på spelets laddningsskärm. Resultatet av undersökningen antyder att det eventuellt går att förändra en spelares tidsuppfattning via musikens tempo men att andra utomstående faktorer också måste beaktas.

Syftet med detta arbetet har varit att få kunskap om unga elevers historiemedvetande och tidsuppfattning, då vi genom denna kunskap kan anpassa undervisningen efter hur eleverna utvecklar sitt historiemedvetande på bästa sätt. Genom att undersöka och sammanställa olika vetenskapliga källor har vi i denna kunskapsöversikt strävat efter att få svar på två frågor: Vad säger tidigare forskning om historiemedvetande hos elever i årskurs F-3 när det gäller tid? samt Hur kan man använda kunskapen om elevers historiemedvetande i sin undervisning?Detta har genomförts genom att undersöka redan existerande forskning utifrån frågeställningarna. För att hitta relevant forskning har vi använt oss av olika databaser med ett antal olika förutbestämda sökord. Resultatet visar att elever i de yngre årskurserna har svårt att uppfatta historisk tid. Det är bland annat på grund av att förståelsen av kalendarisk tid och klockan utvecklas i senare år. Noggrant övervägande av den didaktiska delen av historieundervisningen bör ske så att alla elever fångas upp och utvecklar en förståelse för historia och allt som rör ämnet. En reflektion kring läroplanen och dess föregångare får oss att inse hur undervisningen och det centrala innehållet av historieämnet inte har förändrats särskilt mycket på många år. Denna kunskapsöversikt kan vara till hjälp för andra lärarstudenter i deras kunskaps- och praktiska utveckling.

Sammandrag I denna text har vi arbetat med frågeställningarna -Vad säger forskningen om yngre barns tidsuppfattning? - Hur bildas ett historiemedvetande hos yngre barn?Vi använder oss av formuleringen yngre år i denna text och frågeställning, med det menar vi barn från förskoleklass till årskurs 3, F-3. För att finna svar på vår fråga har vi använt oss av vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar och till viss del böcker. Genom noggrant urval har vi valt att fokusera på de texter som kompletterar varandras resultat, samtidigt som de argumenterar fram sina slutsatser på olika sätt. Detta undersökande arbete baseras på tidigare forskning, vetenskapligt grundade texter och böcker. Vårt syfte med detta arbete är att öka vår kunskap om hur barn och elever uppfattar tid och historisk tid samt hur vi kan arbeta med detta i skolans värld. Då denna fråga även ställer frågor om barns utveckling såväl som hur deras sinne fungerar, anser vi att ämnet är oerhört viktigt samt intressant för oss som ska undervisa barn i grundskolans tidigare år och ämnet historia. Resultatet av arbetet har påvisat att barn i de yngre åren har svårt för tidsuppfattning, det är först i vid elva års ålder som de har skapat sig en förståelse för tidsbegrepp som då-, nu-, och framtid. Denna kunskap är viktig för att kunna utveckla ett historiemedvetande som grundar sig på att kunna förflytta sig i tiden. Slutsatsen vi kommit fram till under arbetets gång är att tidsuppfattning och historiemedvetande går hand i hand och en förståelse för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess.

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån detta arbete är att en verklig förståelse är oerhört viktigt i detta arbetsområde. Vi har också kunnat se hur en verklig förståelse gör det lättare för eleven att kunna använda sig av sin förvärvade kunskap i olika diskussioner.

Den här uppsatsen undersöker tre valda huvudspår i Julius Evolas (1898–1974) andliga och filosofiska tankevärld som går att återfinna hos svensk extremhöger idag. De valda huvudspåren handlar om strävan efter en återgång till en andlig världsbild istället för materialism, en naturlig social hierarki istället för en konstgjord baserad på materiella tillgångar – och kvinnor och män i den heliga hierarkiska ordningen. Dessa idéer identifieras inom ramen för undersökningen också i tre av Evolas egna skrifter - Revolt against the modern world, Ride the tiger och Men amongst the ruins. Undersökningen utgår från kritisk diskursanalytisk teori och genomförs i form av en fallstudie på följande samtida svenska högerextrema tankesmedjor och alt-right-medier på internet: ”Motpol.nu”, ”Maskulint.se” och ”Svegot.se”. Där analyseras publicerat material under perioden 2018-01-01 till 2020-04-30, för att ge en bild av de fenomen, särdrag och företeelser som där framträder i en nationell diskurs i olika politiska budskap och som går att härleda till Evolas andliga föreställningsvärld.

Skolan ska ge elever kunskaper om tidsbegreppet för att de ska verka i samhället. Tidsbegreppet är ett matematikområde som innehåller olika delar som elever i slutet av årskurs 6 ska kunna. Problemet är att elever visar svårigheter om tidsbegreppet redan i årskurs 3. Den här studien syftar till en undersökning om elever i årskurs 3:s kunskaper om tid. Den syftar även till lärarens användning av olika metoder, för att eleverna ska få en förståelse för tidsbegreppet. I studien observeras en matematiklektion om tidsbegreppet, diagnoser genomförs och intervjuer sker med en lärare samt tre elever. Resultatet visar att eleverna har god kunskap om den analoga klockan samt tidsenheter. Elevernas svårigheter är kunskapen om den digitala klockan samt tidsskillnader.

Syfte och Forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flygbolag, ur ett företagsperspektiv, kan arbeta med ljudsinnet i form av anpassad musik efter resenärers sinnesstämningar under en flygresa. Detta för att visa hur flygbolagen kan arbeta med musikpsykologi med hjälp av digitaliseringen och därmed skapa mer personliga reseupplevelser för sina konsumenter som även gynnar deras varumärke. Utifrån syftet har vi formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur arbetar flygbolag med ljudsinnet med hjälp av musik under en flygresa? 2. Hur kan flygbolag använda musik för att skapa en önskad sinnesstämning för sina resenärer? 3. På vilka sätt kan anpassad musik under en flygresa främja flygbolagen som varumärke? Metod Vår studie bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Vårt empiriska material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät med öppna frågor till två respondenter. Intervjuerna och enkäten har genomförts med personer inom både musikoch flygbranschen för att få en insikt i ämnet. Slutsatser Det är bevisat att musik kan påverka människors sinnesstämning samt ta bort fokus från oönskat ljud. Om flygbolagen har ett strategiskt arbete med musik under sina flygresor med framtagna spellistor efter sinnesstämningar som resenärerna kan lyssna på individuellt, kan kundvärdet öka. Det i sin tur kan gynna flygbolagets kundrelationer och varumärke. / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how airlines, from a business perspective, can benefit from working with sound consisting of music adjusted to fit the travellers mood during the flight. We want to show how airlines can use the digitalisation to work with music psychology and thereby create a more personal travel experience for their consumers, which also will favour them as a brand. From this purpose we aim to answer these research questions: 1. How does airlines work with sound by using music during a flight? 2. How can airlines use music to create a desired mood for their travelers? 3. In what ways can adjusted music during a flight benefit airlines as a brand? Method Our study is based on a qualitative research method. It has a deductive research approach with some incorporating inductive elements. Our empirical data is collected through six semistructured interviews and a qualitative questionnaire with two respondents. The interviews were done with people in both the music and the airline industry in order to gain insight in the subject. Conclusion It has been proven that music can affect people's mood and remove focus from unwanted sounds. If airlines have a strategic work with music during their flights with developed playlists for moods that travelers can listen to individually, the customer value can increase. This in turn can benefit the airline's customer relations and brand.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.

The purpose of this study was to investigate whether progress indicators' various degrees of feedback have any impact on the users' subjective experienced time and satisfaction during loading sequences in smartphones. By executing a user test 30 participants used and evaluated three mobile applications, containing unique stimuli in the form of progress indicators. Throughout this we have been informed of the participants self-reflection experience through subsequent interviews. The result of this shows a clear correlation between progress indicators' degree of feedback and their impact on the subjective experienced time, and the degree of satisfaction. We made interesting findings in terms of the fastest perceived loading sequence was not alwaysthe most satisfying, but we can only discuss the reason behind this since further researchis required. Finally, we conclude that the development of applications should make useof progress indicators with a high degree of feedback since they positively promotes the subjective experienced time and satisfaction. Because of studies with this focus in UXare infrequent, we assume that this study can form the basis for further and deeper research in the subject. / Syftet med denna studie var att undersöka om laddningsindikatorers olika grad av återkoppling har någon inverkan på användares subjektiva tidsuppfattning och tillfredsställelse vid laddningssekvenser i smartphones. Genom att i ett användartest låta 30 deltagare använda och utvärdera tre mobilapplikationer, försedda med unika stimuli i form av laddningsindikatorer, har vi fått ta del av deltagarnas självreflektiva upplevelse genom efterföljande intervjuer. Resultatet av detta visar på ett tydligt samband mellan laddningsindikatorers grad av återkoppling och dess påverkan på den subjektiva tidsuppfattningen, samt graden av tillfredsställelse. Vi gjorde intressanta fynd i form av att den snabbast upplevda laddningssekvensen inte alltid var den mest tillfredsställande, men orsaken kan vi endast diskutera kring då vidare forskning krävs. Slutligen drar vi slutsatsen att man vid utveckling av applikationer bör använda sig av laddningsindikatorer med hög grad av återkoppling, då de positivt främjar den subjektiva tidsuppfattningen samt tillfredsställelsen. Då forskning med detta fokus inom UX är sällan förekommande ser vi att denna studie kan ligga till grund för vidare och djupare forskning inom ämnet.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.