The purpose of this study was to investigate whether progress indicators' various degrees of feedback have any impact on the users' subjective experienced time and satisfaction during loading sequences in smartphones. By executing a user test 30 participants used and evaluated three mobile applications, containing unique stimuli in the form of progress indicators. Throughout this we have been informed of the participants self-reflection experience through subsequent interviews. The result of this shows a clear correlation between progress indicators' degree of feedback and their impact on the subjective experienced time, and the degree of satisfaction. We made interesting findings in terms of the fastest perceived loading sequence was not alwaysthe most satisfying, but we can only discuss the reason behind this since further researchis required. Finally, we conclude that the development of applications should make useof progress indicators with a high degree of feedback since they positively promotes the subjective experienced time and satisfaction. Because of studies with this focus in UXare infrequent, we assume that this study can form the basis for further and deeper research in the subject. / Syftet med denna studie var att undersöka om laddningsindikatorers olika grad av återkoppling har någon inverkan på användares subjektiva tidsuppfattning och tillfredsställelse vid laddningssekvenser i smartphones. Genom att i ett användartest låta 30 deltagare använda och utvärdera tre mobilapplikationer, försedda med unika stimuli i form av laddningsindikatorer, har vi fått ta del av deltagarnas självreflektiva upplevelse genom efterföljande intervjuer. Resultatet av detta visar på ett tydligt samband mellan laddningsindikatorers grad av återkoppling och dess påverkan på den subjektiva tidsuppfattningen, samt graden av tillfredsställelse. Vi gjorde intressanta fynd i form av att den snabbast upplevda laddningssekvensen inte alltid var den mest tillfredsställande, men orsaken kan vi endast diskutera kring då vidare forskning krävs. Slutligen drar vi slutsatsen att man vid utveckling av applikationer bör använda sig av laddningsindikatorer med hög grad av återkoppling, då de positivt främjar den subjektiva tidsuppfattningen samt tillfredsställelsen. Då forskning med detta fokus inom UX är sällan förekommande ser vi att denna studie kan ligga till grund för vidare och djupare forskning inom ämnet.

Tid verkar vara en försummad faktor gällande hälsa och livsstil. WHO använder tidsbegreppet för att mäta ohälsa och mortalitet. Mätmetoder som DALY, HALE och YLL inbegriper tid, mätt i livslängd och tid i livskvalitet. Däremot saknas tidsbegreppet i litteratur gällande hälsoresurser, hälsans determinanter och i olika interventioner. I litteratur som beforskar empowerment nämns inte tid som en faktor. Däremot finns det forskning i andra discipliner som stöder att tid är en hälsofaktor. Tid i en hälsa- och livsstilskontext skulle kunna delas upp i fyra olika dimensioner i den subjektiva tidsuppfattningen: perceptuell, reflexiv, intersubjektiv och cirkadisk tidsuppfattning. Denna uppsats har avgränsats till att beforska vilket samband som finns mellan dessa olika temporala modaliteter och empowerment. En begreppsanalys enligt Walker och Avant (2014) har gjorts med en litteratursökning där tid och empowerment var sökbegrepp vilket resulterade i tolv artiklar. Resultatet visar på att i synnerhet reflexiv och intersubjektiv tidsuppfattning påverkar empowerment-relaterade processer och utfall. Perceptuell och cirkadisk tidsuppfattning påverkas av empowermentrelaterade processer men är även ramverk för dessa. Olika antecedenter har identifierats vilka är strukturella faktorer, grupp, beslut och plats.