Denna studie har analyserat fyra forumtrådar från det svenska Internetforumet Flashback Forum. Jag har specifikt valt att studera forumets underavdelning för diskussioner rörande feminism och jämställdhet. Jag har – genom närläsning, diskursanalys och katalogisering av foruminläggen – försökt att analysera och “konstruera” de diskurser som dominerar denna forumavdelning, för att förstå hur skribenterna artikulerar tecken som “feminism” och “kroppen”. Mina slutsatser är att två diskurser tydligt dominerar på forumavdelningen. Den dominerande av dessa diskurser är en liberal sådan, där skribenterna – åtminstone i sin retorik – ställer sig positiva till jämställdhet. Samtidigt uttrycker de en hård kritik mot feminism, då de ser den feministiska rörelsen som en rörelse som enbart gynnar kvinnor. Den andra stora diskursen är istället konservativ och korporativistisk i grunden, och skribenterna kritiserar både koncepten feminism och jämställdhet ur ett perspektiv som grundar sig i biologism och en förståelse av samhället som en organisk kropp.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet. Fittstimmet är upplöst och kvar finns några tappra genuspirayor som vässar tänderna för strid mot ”jämställdisternas” hotfulla nät.   I denna studie undersöks Dagens Nyheters porträttering av feminister under två tolvmånadersperioder med nio års mellanrum. Den kvantitativa studien med kvalitativa inslag besvarar i vilka huvudsakliga sammanhang feminister syns, hur de framställs och vilka skillnader det finns mellan perioderna. Forskning och begreppsdefinitioner samt en gedigen historisk tillbakablick i ämnet presenteras.   Resultatet visar hur feminister representeras främst i kulturdebatten men betydligt mer frekvent och spritt under den senare perioden. Under den tidiga perioden förknippas feminister mer med kvinnokampens mål och feminismen som ideologi. Den senare perioden utmärks av diskussioner kring feministhat, högerextremism och exkludering av specifika grupper.   Studien visar även hur feminister gått från att porträtteras odramatiskt till att placeras i ett betydligt hårdare klimat med hot och påhopp. De trivialiseras, förminskas och anklagas för att vara ologiska och mot moderskapet. Samtidigt mobiliserar enskilda feminister hårda motangrepp och efterfrågar engagemang kring den fortsatta kvinnokampens mål och betydelse i det framtida samhället. Vi visar även hur feministerna ger tillbaka med liknande strategier som de själva genom tiderna blivit utsatta för.   Studien visar trots allt en viss positiv utveckling gentemot tidigare forskning, då vissa av de mest tydliga nidbilderna inte går att finna i DN.

<p>Antifeministiska samfundet (AFS) is an organisation that is against feminism, but that works for equal rights between men and women. My informants are giving their opinions and answering questions such as why they are members of an antifeminist organisation. In order to bring AFS into a social context, I present feminist thoughts and explain how antifeminist movements occur.</p> / <p>Antifeministiska samfundet (AFS) är en förening som vill verka mot feminism men för jämställdhet. Mina informanter delar med sig av sina åsikter och svarar på frågor som varför man går med i en antifeministisk förening. För att placera in AFS i ett samhälleligt sammanhang presenterar jag feminismens tanketradition och förklarar hur antifeministiska rörelser uppstår.</p>

Antifeministiska samfundet (AFS) is an organisation that is against feminism, but that works for equal rights between men and women. My informants are giving their opinions and answering questions such as why they are members of an antifeminist organisation. In order to bring AFS into a social context, I present feminist thoughts and explain how antifeminist movements occur. / Antifeministiska samfundet (AFS) är en förening som vill verka mot feminism men för jämställdhet. Mina informanter delar med sig av sina åsikter och svarar på frågor som varför man går med i en antifeministisk förening. För att placera in AFS i ett samhälleligt sammanhang presenterar jag feminismens tanketradition och förklarar hur antifeministiska rörelser uppstår.

The main aim of this thesis was to examine the ‘Men Going Their Own Way’ (r/MGTOW) community on Reddit. This aim was carried out by exploring (1) the themes perpetuated in the community, (2) how r/MGTOW fits in the contemporary ‘manosphere’, (3) the linguistic identity of its users, (4) the presence of hegemonic and inclusive masculinity, and lastly (5) the role of social media logics on r/MGTOW. The theoretical framework was comprised of theories about the characteristics of the manosphere, linguistic identity, hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory, discourse, and social media logics.The analysis was comprised of research tools from Thematic Analysis, Content Analysis, and Foucauldian discourse analysis. The Content Analysis was facilitated by qualitative and quantitative software, WordStat. Through the use of these tools it was found that female nature, feminism, masculinity, society, and self-improvement were common themes in the community. Furthermore, masculinity, the dismissal of femininity, and a distinct lingua franca were elements that created a common antifeminist identity among the r/MGTOW users. Alleged scientific theories and beliefs about female nature and feminism were used as means to justify the position of men as victims. And lastly, most of the ideals of hegemonic masculinity, except for stoicism, were accepted.Taking social media logic into account, we see that users on certain platforms can boost certain content. This principle also applies to Reddit, which is the platform that hosts r/MGTOW. Therefore, research should further explore if online platforms can be held accountable for user-generated content. Additionally, further research should look into other methods for conduction the analysis, such as interviews, and should consider cross-fertilization of ideas between different manospherian communities. And ultimately, concepts such as victimization and identity formation online ought to be examined in this setting to acquire a broader understanding of the manosphere. The limitations of this thesis are the short timeframe of study and the lack of data triangulation.

Gegenstand der Analyse ist die mediale Auseinandersetzung um feministische de/konstruktivistische Theorie und Praxis, die 2006/2007 unter der Überschrift 'Gender Mainstreaming' stattfand. Dominiert wurde die Mediendebatte von einer Reihe antifeministischer Veröffentlichungen in überregionalen (Print- und Online-) Zeitungen und Magazinen; auf ihnen liegt das Hauptaugenmerk meiner Untersuchung. Im Zentrum stehen dabei die Einzelanalysen der Artikel "'Gender Mainstreaming' Politische Geschlechtsumwandlung" (FAZ; Volker Zastrow) und "Der neue Mensch" (Der Spiegel; René Pfister), die unter Hinzuziehung des Debattenkontextes (ca. 50 Artikel) untersucht werden. Die Analyse verfolgt die zentralen diskursiven Strategien, mit denen feministische de/konstruktivistische Theorie und Praxis sowie die Protagonist_innen derselben delegitimiert werden und fragt nach den impliziten wie expliziten Aussagen, den zugrundeliegenden gesellschaftlichen Wissensvorräten, Deutungsrahmen und Ausschlüssen. Theoretisch und methodisch wird eine Perspektive entwickelt, die die Mediendebatte einerseits als Kondensat gesellschaftlicher Wissensvorräte und als Spiegel gesellschaftlicher Machtverhältnisse, andererseits als Produzentin von Wissen und Macht analysierbar macht. Die Forschungsfragen und Analyseergebnisse tangieren entsprechend das gesellschaftlich vorhandene Alltags- und wissenschaftliche Wissen über Geschlecht(erverhältnisse) ebenso wie das ‚neue‘ Wissen, das in der Debatte generiert wird, indem Wissen neu kombiniert, akzentuiert, in neue Kontexte gestellt und den Rezipient_innen zugänglich gemacht wird. Mit welchen Bedeutungen wird der Begriff 'Gender' aufgeladen? Nach welchen Kriterien werden feministische Interventionen beurteilt? Welche Subjekte werden abgewertet oder ausgeschlossen (Homosexuelle, Transgender u.a.)? Welches wissenschaftliche und welches Alltagswissen liegt den (antifeministischen/ transphoben/ homophoben) Aussagen zugrunde? Inwiefern haben de/konstruktivistische Geschlechterkonzepte Eingang gefunden in die öffentliche Geschlechterdebatte? Und schließlich auch: Welche Strategien verfolgten jene medialen Artikulationen, die positiv auf feministische Theorie und Praxis und/oder Gender Mainstreaming Bezug nahmen? 'Gender Mainstreaming' fungierte im untersuchten antifeministischen Strang der Debatte als Aufhänger für einen modernisierten Antifeminismus, der sich gegen sämtliche feministische Politiken und Theorien richtete, die (in der Debatte) mit dem Begriff 'Gender' assoziiert wurden. 'Gender' wurde dabei als politisches Stigmawort mit vagem de/konstruktivistischem Gehalt etabliert. Die untersuchten Delegitimierungsstrategien betreffen den Wahrheitsgehalt feministischer Theorie, die Ziele und die Wirkungen feministischer Politik und die Frage nach den Interessen, die mit feministischen Politiken verfolgt werden. Diesen Strategien liegen (unter anderem) Vorannahmen bezüglich Geschlecht und Geschlechtsidentität, Abwertungen und Ausschlüsse bestimmter geschlechtlich oder sexuell markierter Subjekte, spezifische Deutungen feministischer Politiken und Theorien und die Dethematisierung von Machtverhältnissen zugrunde. / The subject matter of his analysis is the media debate on feminist de/constructivist theory and practice conducted in 2006-07, using the peg ‚gender mainstreaming‘ to hang itself on. The debate was dominated by a number of anti-feminist publications, which my analysis mainly focuses on. The core of the research consists of the analysis of the articles „‚Gender Mainstreaming‘ Politische Geschlechtsumwandlung“ (FAZ; Volker Zastrow) and „Der neue Mensch“ (Der Spiegel; René Pfister), which are being investigated by also looking at the context of the debate. The analysis aims at the central discursive strategies which are used to delegitimise feminist de/constructivist theory and practice as well as their protagonists and enquires about the implicit and explicit statements of the articles, the basic common knowledge, criterion and exclusions. I devise a theoretical and methodical perspective, which makes the debate analyzable in a double way: On the one hand the media debate can be seen as a ‚condensate‘ of common knowledge and as a mirror of social power structures and on the other hand it functions as a producer of knowledge and power itself. Consequently the research questions allude to the existing common and/or science-based knowledge as well as to the ‚new‘ knowledge which the media debate generates by (re-)combining, (re-)accentuating and (re-)contextualising knowledge. Which denotations/connotations are assigned to the term ‚gender‘? Which criterion is being mobilized to judge feminist politics? Which subjects (homosexuals, transgendered persons et al.) are degraded or excluded? Which scientific knowledge and which common knowledge form the basis of the (anti-feminist/ transphobic/ homophobic) statements being made? Is there any evidence that de/constructivist perceptions regarding gender found access to the public gender debate? And eventually: Which are the strategies being pursued by those articles that referred to feminist theory and practices affirmatively? Within the anti-feminist thread of the debate, ‚gender mainstreaming‘ served as a peg to hang an updated antifeminism on, that was directed against all feminist politics and theories associated with the term ‚gender‘. ‚Gender‘ itself was established as a stigmatized political term including a vague de/constructivist meaning. The discursive anti-feminist strategies affect the trueness of feminist thought, the aims and impacts of feminist politics and the question about the interests pursued by feminist politics. These strategies rest upon the specific interpretations of feminist politics and theories, upon the exclusion of existing power structures from the debate, upon underlying presumptions concerning gender and gender identity and upon the degradation and exclusion of persons due to their sex, their gender or their desire.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. .   Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet:   1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister? 2. Hur vidareförs Könskrigets diskurs och med vilka medel?   Som metod har Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys använts. Lingvistiska analyser har gjorts av 16 tidningsartiklar från rikstäckande press, i form av nyhetsartiklar och debattartiklar i Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Dessutom har en intervju med Roks ordförande Ireen von Wachenfeldt analyserats. Analyserna har sedan relaterats till medias produktionsförhållanden och mediefältets logik bl.a. med hjälp av Bourdieus Fältteori.   Resultaten visar att den diskurs som framställs i Könskriget förstärks i den efterföljande medieprocessen. En antifeministisk diskurs som utgår från Könskrigets bild har en dominerande position, medan andra får en tydlig försvarsprägel. Detta beror bland annat på att kritiken framförs i personifierad form som får karaktär av mediedrev. Störst motstånd mot den dominerande diskursen skapas i en alternativ journalistisk diskurs som utgår från DNs kulturredaktion. Medias produktionsvillkor, kombinerat med den form som nyhetsartiklar och debattartiklar skrivs i, ser ut att i hög grad forma tidningarnas framställning i samma riktning som TV-dokumentärens. Detta ger en karaktär av samspel mellan de båda medieformerna, med TV som tongivande.

This thesis offers an overview of the representational politics of the online antifeminist community known as the ‘manosphere’. It analyzes how gender and gender politics are represented in the discourse, with an eye to how traditional gender constructs, and traditional gendered norms and inequalities, are reproduced. This project—the first study to focus exclusively on the manosphere—contributes to our understanding of the community in two ways; it addresses a significant gap in the literature on the topic, and it tests the accuracy of the ‘conventional wisdom’ on the manosphere. Using mixed-methods critical discourse analysis, the study analyzed the discourse of the two primary subcultures of the community, and found that traditional gender norms and relations are reproduced therein, and that for the most part the conventional wisdom is accurate: femininity and women are disparaged, masculinity is imagined to be ‘in crisis’ (constantly under siege by feminizing forces), and feminism is represented as hypocritical and oppressive.

Title: “Bitter bitches and incels” - A qualitative study about how the conflict between feminists and antifeminists is expressed in discussion forums at Flashback Authors: Ella Östman Skala and Molly Lindman  The purpose of this study is to examine the conflict between feminists and antifeminists and how it is expressed on the internet through interaction at the discussion forum Flashback. We also aim to shed particular light to the antifeminist approach to the feminist movement in order to contribute to a greater understanding of the nature of the conflict as well as to gain an idea of the reasoning behind the resistance. Our data is collected through a qualitative method in the form of netnography where we observe six discussion forums online. The theoretical perspectives that are used in order to interpret the empirical data are: Wettergren &amp; Jamison´s (2013) understanding of social movements, Gemzöe´s definitions of feminist orientations (2002), Mollwing´s definitions of antifeminist orientations (2021) as well as Brown´s (1988) theory about intergroup conflict and Allport´s (1979) contact hypothesis. Theoretical concepts that came to be crucial in our understanding of the conflict and its aspects were stereotyping, incompatible goals, collective identity and structural tensions.  The results of the study shows that the expression of the conflict can be understood through the following three fundamental aspects: the occurrence of different perceptions about the significance of feminism, attribution of negative characteristics as well as stereotypes to each other and lastly, disagreements about whether today's society can be considered equal or not. Feminists tend to argue that the society we live in today still requires development for us to be able to entitle ourselves as equal, and the feminist movement is seen to be striving to achieve this equality between the sexes. As a result of this, feminists are assigned negative attributes by antifeminists, such as being annoying, incomprehensible and unnecessary. Antifeminists however claim that feminism cannot be equated with gender equality as the movement has undergone a radicalization that results in feminism being interpreted as a man hating movement that only favors women and therefore oppresses men. The society we live in today is by antifeminists perceived to be equal since a long way back, which makes the continued feminist battle unjustified. As a consequence of this antifeminists are, by feminists assigned with characteristics such as being misogynistic, conservative, diminishing and deniers of a major societal problem. The process of attributing negative characteristics to one another indicates that there is a will to distance themselves from each other that goes beyond the natural distancing that occurs as a part of the dynamics between two groups.

The present study aims to investigate men's perception of feminism. The interest in studying this is based on the circulation of feminist and anti-feminist content on social media. The study therefore also investigates whether social media has a role in creating or affecting men's perceptions of feminism from their perspective. Feminism is an ideology that has received a lot of attention around the world. Feminism is mostly spread today on social media. As a reaction, anti-feminism has given rise to harassment, threats and hatred of women. Men may have a negative point of view on the feminist changes taking place in society, which is why it is important to examine men's views. Previous research sheds light on a profound and nuanced view of feminism and deals with different perspectives on feminism from the men's point of view, anti-feminism and its spread on social media. The theoretical frame of reference was limited to theories about Norbert Elias' theories about "us and them" and group identity, and also Simone de Beauvoir's theories about women as "the other sex" and masculinity. This study is based on qualitative semi-structured interviews, where 6 young men's perceptions of feminism are in focus. The result showed that half of the respondents had a more positive view of feminism while the other half had a more negative view of it. However, all respondents agreed that social media has a weight in what you witness in your own flow and that it can have an influence on your values. There was also a clear agreement where the majority of respondents agreed that it is mostly a negative image of feminism and anti-feminism that is spread on social media. / Föreliggande studie syftar till att undersöka mäns uppfattning om feminism. Intresset för att studera detta grundar sig i spridningen av feministiskt och antifeministiskt innehåll på sociala medier. Studien undersöker därför också huruvida sociala medier har en roll i att skapa eller påverka mäns uppfattningar om feminism från deras perspektiv. Feminism är en ideologi som har fått stor uppmärksamhet runt om i världen. Feminism sprids till största del idag på sociala medier. Som en reaktion har antifeminism gett upphov till trakasserier, hot och hat mot kvinnor. Män kan ha en negativ synvinkel på de feministiska förändringar som sker i samhället, därmed är det viktigt att undersöka männens uppfattning. Tidigare forskning belyser en djupgående och nyanserad bild av feminism och behandlar olika perspektiv om feminism ur mäns synvinkel, antifeminism samt dess spridning på sociala medier. Den teoretiska referensramen begränsades till Norbert Elias teorier om “vi och dem” samt gruppidentitet, och även Simone de Beauvoirs teorier om kvinnor som “det andra könet” och maskulinitet. Denna studie grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där 6 unga mäns uppfattningar av feminism står i fokus. Resultatet visade att hälften av respondenterna hade en mer positiv uppfattning av feminism medan den andra hälften hade en mer negativ bild av den. Samtliga respondenter höll dock med om att sociala medier har en vikt i vad man bevittnar i sitt flöde och att det kan ha ett inflytande i ens egna värderingar, speciellt om man är en tonåring. Det fanns även en tydlig överensstämmelse där majoriteten av respondenterna höll med om att det är till mesta dels en negativ bild av feminism och antifeminism som sprids på sociala medier .