För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet. Fittstimmet är upplöst och kvar finns några tappra genuspirayor som vässar tänderna för strid mot ”jämställdisternas” hotfulla nät.   I denna studie undersöks Dagens Nyheters porträttering av feminister under två tolvmånadersperioder med nio års mellanrum. Den kvantitativa studien med kvalitativa inslag besvarar i vilka huvudsakliga sammanhang feminister syns, hur de framställs och vilka skillnader det finns mellan perioderna. Forskning och begreppsdefinitioner samt en gedigen historisk tillbakablick i ämnet presenteras.   Resultatet visar hur feminister representeras främst i kulturdebatten men betydligt mer frekvent och spritt under den senare perioden. Under den tidiga perioden förknippas feminister mer med kvinnokampens mål och feminismen som ideologi. Den senare perioden utmärks av diskussioner kring feministhat, högerextremism och exkludering av specifika grupper.   Studien visar även hur feminister gått från att porträtteras odramatiskt till att placeras i ett betydligt hårdare klimat med hot och påhopp. De trivialiseras, förminskas och anklagas för att vara ologiska och mot moderskapet. Samtidigt mobiliserar enskilda feminister hårda motangrepp och efterfrågar engagemang kring den fortsatta kvinnokampens mål och betydelse i det framtida samhället. Vi visar även hur feministerna ger tillbaka med liknande strategier som de själva genom tiderna blivit utsatta för.   Studien visar trots allt en viss positiv utveckling gentemot tidigare forskning, då vissa av de mest tydliga nidbilderna inte går att finna i DN.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014. Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse. Resultatet blev att ordet feminist förekommer i fler negativa meningar 2014 än 2009. Ordet manshat är ofta förknippat med feminist och det har blivit tydligare att det är svårare att kalla sig feminist 2014 än 2009. Det är inte lika acceptabelt för män som för kvinnor att kalla sig feminister trots att ideologin står för jämställdhet vilket kan ha gett upphov till att en del förknippar feminism med manshat. Många står för jämställdhet men de vill ändå inte kalla sig för feminister. Ordet feminist används redan nu i diskriminerande syfte och i elaka ordalag. Det negativa bör tas bort från ordet men jag anser att det inte går att byta ut ordet till exempelvis humanist eller jämställdist eftersom de inte har med ideologin feminism att göra. Majoriteten av skribenterna från materialet använder dock fortfarande ordet feminist i positiv anda så än är inte ordet tillräckligt negativt laddat för att bytas ut. Och att byta ut ett ord som feminist, som står för allt som män och kvinnor har stridit för i snart 200 år är omöjligt då det vore att förstöra allt de har kämpat för ett jämställt samhälle.