Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

<p>Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.</p><p>De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.</p><p>Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer. Den feministiska diskussion som berörs i uppsatsen handlar huvudsakligen om positiva och negativa konsekvenser av ett sådant ställningstagande. Jag har också använt teorier om sociala rörelser liksom annan sekundärlitteratur och historiska beskrivningar av den politiska och ekonomiska kontexten i Argentina.</p><p>Slutsatserna är dock långt ifrån entydiga och beror till stor del på vilket perspektiv man väljer att anta, samt vilken källa man använder sig av. I vissa fall kan man se att den ”opolitiska” roll som många kvinnor identifierat sig med faktiskt varit en förutsättning för att utöva politiskt för-ändringsarbete i realiteten. Medan det i andra fall tvärtom tycks vara så att denna identifiering kan ha underlättat reproducerandet av klientellistiska och populistiska politiska strukturer och att kvinnor (genom sitt genus) lätt blir offer för dessa. Genom det förhållandet minskar också deras möjligheter till verkligt inflytande.</p>

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa. De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales. Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer. Den feministiska diskussion som berörs i uppsatsen handlar huvudsakligen om positiva och negativa konsekvenser av ett sådant ställningstagande. Jag har också använt teorier om sociala rörelser liksom annan sekundärlitteratur och historiska beskrivningar av den politiska och ekonomiska kontexten i Argentina. Slutsatserna är dock långt ifrån entydiga och beror till stor del på vilket perspektiv man väljer att anta, samt vilken källa man använder sig av. I vissa fall kan man se att den ”opolitiska” roll som många kvinnor identifierat sig med faktiskt varit en förutsättning för att utöva politiskt för-ändringsarbete i realiteten. Medan det i andra fall tvärtom tycks vara så att denna identifiering kan ha underlättat reproducerandet av klientellistiska och populistiska politiska strukturer och att kvinnor (genom sitt genus) lätt blir offer för dessa. Genom det förhållandet minskar också deras möjligheter till verkligt inflytande.

I Chile har åtskilliga protester uppkommit under de senaste decennierna, i hopp om att återställa den jämlika samhällsstrukturen som förelåg i landet innan diktaturens uppkomst år 1973. Under det senaste årtiondet har utbildning blivit ett föremål för intresse som år 2011 ledde till att den studentdrivna rörelsens demonstrationer blev de största i landet. Syftet för den här uppsatsen var att studera faktorer som under historiens gång har lett till studentrörelsens uppkomst. McAdams teori om politiska möjlighetsstrukturer tillämpades vilken bidrog till att den första frågeställningen om hur rörelsen ledde till framgång samma år kunde besvaras. Syftet var även att med Benford och Snows teori om framing besvara hur rörelsen ramar in mål och krav för att kunna ge svar på den andra frågeställningen om hur aktivisterna ramade in kraven samma år. Totalt har resultat från sex stycken nätbaserade intervjuer använts som empirisk grund. Respondenterna är aktivister som studerar i Santiago de Chile och har medverkat i pingvinrörelsen 2006, samt studentrörelsen år 2011. Målet har varit att bidra till forskningen med en förståelse om hur man kan förena de båda teorierna som en möjlig förklaring till studentrörelsens framgång, vilket kan understödjas i såväl tidigare forskning som det empiriska materialet. Resultatet visar att landets historiska process har utvecklat rörelsen och dess framgång år 2011. Erfarenheterna från de tidigare protesterna kan ses som en inlärningsprocess vilket har ökat medvetandet bland studenterna och befolkningen. Första frågeställningen besvarades i förhållande till den diagnostiska ramen där orsaker och aktörer som beskylldes för problemet framkom. Den andra frågeställningen utgick ifrån den prognostiska ramen där de resultat som framkom av det empiriska materialet uppvisade att aktivisterna betraktar utbildning som en mänsklig rättighet som ska vara kostnadsfri och av god kvalitet. Användningen av taktikerna frame extention och frame transformation bidrog rörelsen med fler anhängare och skapade nya ramar där samarbete med andra organisationer startades. Samtliga faktorer ledde till framgång och studentrörelsen utvecklades från att ha fokuserat på studier till att bli en social rörelse.

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen. Denna studie har som mål att undersöka hur två grupper inom rörelsen skapar legitimitet för ett alternativt perspektiv på finansiella kriser men även hur de vill lösa pågående och framtida ekonomiska kriser. För att detta ska bli möjligt användes Snow &amp; Benfords inramningsteorier. Enligt Snow &amp; Benford ska en inramning ses som en strukturell bas av en persons perspektiv och värderingar inom ett policyområde. Genom att använda sig av olika inramningar kommer personer att skapa olika lösningar samt strategier för att lösa ett problem. Snow &amp; Benford anser att detta perspektiv även går att använda på sociala rörelser. För att kunna göra denna studie studerade jag Occupy Wall Street samt Occupy Stockholms Internetsidor. Min studie visar ett tydligt resultat. Grupperna anser inte att finanskriserna är ett problem i sig, utan ett symptom. Finanskriserna är ett symptom av ett underskott. Ett demokratiskt underskott.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people. Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting? The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.

<p>The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people.</p><p>Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting?</p><p>The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.</p>

No description available.

Denna studie undersöker den digitala sociala rörelsen som uppstod ur efterdyningarna av den så kallade GameStop-sagan på aktiemarknaden. Spelåterförsäljaren GameStop erhöll en grupp hängivna anhängare på det sociala mediet Reddit. Över tid utvecklades gruppen till en social rörelse som i sin tur utvecklade en känsla av kärlek för GameStop-varumärket. Rörelsen gör anspråk på traditionella finansinstitut och Wall Street för en rättvisare aktiemarknad. Studien ämnar analysera de faktorer som bidragit till att utveckla kärleken för varumärket, som i denna studie benämns Brand love. Genom att utgå från två teoretiska ramverk; Social rörelseteori samt Kollektiv handlingsteori utforskar studien de taktiker och beslut som legat bakom rörelsens handlingar. Med en kvalitativ innehållsanalys uppnår uppsatsen en narrativ analys som illustrerar centrala aspekter ur datainsamlingen från Reddit. Gemenskapen utvecklades från att vara en grupp av oorganiserade individer till en stark social rörelse. Deras repertoarer inkluderade att hålla fast vid GameStop-aktier och använda olika plattformar för att sprida information. Det framkom att GameStop-gemenskapen använde Reddit för att organisera sig, diskutera anspråk och strategier samt stärka sin kollektiva identitet. Språkbruket förhöll sig vara nedvärderande samt stötande och användes inte endast som en form av kommunikation utan även för att stärka tillhörighet. Analysen pekar på att kollektiv identitet och starka relationer var viktiga element för rörelsens utveckling av brand love. Denna forskning ger inblick i dynamiken bakom digitala gemenskaper, aktivism och hur det kan leda till varumärkesrelationer.

The aim of the thesis is to examine the Swedish publiclibrary-debate between 1965 and 1975, with a focus on theinfluence of the New Left movement. The empirical materialconsists of articles from two library journals, and is studiedwith the intent to achieve knowledge of the library ideologyexpressed in context of the socialist movements of the 1960sand 70s. The method used is ideology analysis. Threedifferent areas of debate have been included in the study:issues pertaining to library holdings, problems concerning theworkplace and social and outreach activities.Some of the salient and key ideas that often recurs in thematerial touch upon the dangers of mass market literature, thenecessity for an expanded workplace democracy, theimportance of social work and the need for a more politicallyactive library. The bureaucracy, centralism and authoritariantendencies in the library world are criticized, as well as thenotion that the library should remain a politically neutralinstitution. The need to create a library that can serve as asanctuary from commercial forces is also underlined, as wellas the problem with bourgeois high culture alienating users.Overall the left-leaning debate tends to be formulatedpolemically, and reflect an ongoing generational conflict witha strong criticism of the library world’s upper hierarchy. / Program: Bibliotekarie