Med denna underökning ville vi pröva en hypotes om att antalet proteser i ett givet land i Af- rika påverkar antalet protester i angränsande länder, det vill säga en analys om geografisk när- het påverkar antalet protester i grannländerna mellan åren 1997 – 2015. Tidigare studier av exempelvis Arabiska våren har nämnt internetanvändning som en tänkbar faktor vid sprid- ningen av protester. För att ytterligare pröva uppkomsten av den typen av sociala fenomen använde vi i första steget en metod som mäter en variabels påverkan på sina geografiska grannar. Resultatet visade ett svagt stöd för att geografisk närhet påverkar antalet protester i länder i Afrika under åren 2000 och 2006, men i efterföljande steg kunde vi inte hitta något stöd för att våra övriga utvalda förklaringsvariabler (demokratisering, internetanvändning, BNP, korruptionsindex samt populationsnivå) samverkade under dessa år. Detta antyder att metoden i sig fortfarande kan vara användningsbar, men att vi helt enkelt inte valde ut rätt samverkande variabler i vårt test.

Hungerkravallerna i Värmland 1917 undersöks i denna fallstudie, det är två orter som står som exempel för Värmland: Karlstad och Hagfors. Enligt tidigare forskning finns det en rad omständigheter som varit orsaker till demonstrationer och kravaller under 1917–18. Dessa omständigheter beror på en rad händelser och skeenden av både nationell som internationell karaktär. I denna fallstudie undersöks en handfull faktorer som är knutna till Värmland. En av dessa faktorer är den svenska kronans neutralitet med tyskvänlig prägel, denna germanofila inställningen från den svenska styrande hegemonin påverkar den svenska handeln vilket blir uttalat tysklutande i sina exporter och importer. Dessa exporter innefattar inte endast de skogs-och järnindustri varor Sverige haft för vana att exportera utan även livsmedel exporterades i stor utsträckning till Tyskland. Livsmedelsexporten gjorde att ska gulaschbaroner och jobbare kunde tjäna stora pengar på handeln med livsmedel vilket drabbade den svenska arbetarklassen med försämringar i levnadsvillkoren och större klassklyftor i det svenska samhället, klassklyftorna kommenteras i NWT under 1917. Tyskvänligheten fick även konsekvenser på handelsavtal med ententen vilket skadade svensk import av livsmedel under 1917. Livsmedelsbristen som följde i importproblematiktens spår skadade Värmland tydligt vilket i denna undersökning framhålls av både fackföreningsmaterialet och nyhetsmaterialet. Importmöjligheterna försvårades ytterligare då det tyska ubåtskriget ökade i omfattning under 1916 vilket medförde striktare kontroll av handeln från ententens sida, även detta påverkade svensk import negativt. Ubåtskriget rapporterades om i värmländska tidningar i stor omfattning. Under 1917 inträffar den ryska revolutionen, detta påverkar den svenska arbetarklassen genom att vara ett inspirerande exempel för framförallt den radikala delen av arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen genomgår även under 1917 en splittring mellan en reformistisk del och en revolutionär del vilket återges både i NWT och i fackföreningsmaterialet från Hagfors. Den stora underliggande frågan som är själva kärnfrågan i varför hungerkravallerna sker just nu är klasskampen för rösträtt. Rösträttsfrågan blir den enande punkt där både liberala och socialistiska kampen möts för att utmana den borgerliga hegemonin.

I två kontexter, Luleå och Umeå, undersöks benägenheten att protestera mot utförsäljningen av allmännyttan. Undersökningen tar ett brett grepp om protester och fångar in flera undersökningsobjekt. Benägenheten förklaras av strukturer, aktörer och idéer som finns i kontexterna i form av variabler på strukturell nivå som befolkningssammansättning och sysselsättningsstruktur samt det allmännyttiga beståndet. På aktöriell nivå finns förklaringar i den demokratiska processen och i köparens profil och som idéer i en protesttröskel. Dessa undersöks med en deduktiv och induktiv ansats. En dokumentstudie och djupintervjuer har gjorts, vilka bearbetats med en innehållsanalys. I empirin blev variablernas olikheter mellan Luleå och Umeå synliggjorda, varvid de analyserades för att därefter dra slutsatser om deras inverkan på benägenheten att protestera mot utförsäljning av allmännytta. Det allmännyttiga beståndets karaktär, mer eller mindre demokratiska ageranden i beslutsprocesser, köparens profil och idéer som fanns i en av kontexterna kunde särskilt förklara protestbenägenheten.

No description available.

With this paper I intend to contribute to the ongoing research on political participation through the participation of foreign-born demonstration participants in Sweden. Research on political participation of immigrants show that they generally participate less than natives. One theory is that recruitment networks and organization membership have more importance for immigrants than for natives due to higher thresholds for political participation. Research has also indicated differences in participation of immigrants depending on country of origin, such that participants from non-western repressive regimes tend to participate less than participants from western non-repressive regimes. The results of the study are based on survey data from 1748 participants in two types of demonstrations, May day marches and climate change demonstrations. Analysis led to three main findings. First, participants not born in Sweden participate less in both demonstration types than the those born in the country. Second, there are few, if any, differences between the groups in the same type of demonstration and also often between the two demonstration types when it comes to factors that favor political participation. Finally, the group not born in Sweden is not representative of the group in the population, based on country of birth.

Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning. Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget. I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc. Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.

<p>Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.</p><p>Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.</p><p>I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.</p><p>Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.</p>

Toute communauté suppose l'existence d'un discours performatif ayant conduit à sa reconnaissance dans le monde social. Cette idée de vivre ensemble à travers un réseau n'est pas née ex-nihilo ; elle remonte bien avant l’apparition d'Internet. Comprendre les ambitions et les espérances qui ont conduit à l'élaboration des communautés virtuelles, ainsi que leur évolution, permet, en retour, de mieux comprendre les phénomènes et les groupes actuels. L'expérience menée par Sauvons la Recherche, mobilisation de chercheurs en 2004 et plus marginalement dans les années suivantes, illustre cette nécessité d'appareiller le virtuel et le réel. Une relation menée dans le monde virtuel peut ainsi « prendre chair » et se pérenniser. A travers l'étude du concept de communauté virtuelle et son application au mouvement SLR nous tenterons de prendre la mesure de la pertinence de celui-ci Par le biais de l'échange électronique, nous nous interrogeons sur les rapports complexes entre technique et expression du conflit. L' analyse des échanges électroniques de Sauvons la recherche permet de mettre à jour une partie des processus interactionnels à l'œuvre dans ce champ particulier, et « révélés » dans un moment de crise et de tracer les contours des modalités de la domination et de la régulation incluses dans ces processus de communication. / Any community supposes the existence of a performative speech which defines its recognition by society. This idea of living together through a network was not born ex-nihilo; it existed well before the appearance of Internet. Understanding the ambitions and the expectations which led to the elaboration of the virtual communities as well as their evolution, allows one, in return, to understand better the phenomena and the current groups. The experiment led by Sauvons La Recherche, A movement of researchers in 2004 which continued more marginally in the following years, illustrates this necessity of combining the virtual and the real. In this way A relationship led in the virtual world can " become flesh " and perpetuate ITSELF. Through the study of the concept of virtual community and its application in the movement SLR we shall try to measure its relevance.Through this electronic exchange, we will explore the complex connections between technique and the expression of conflict. The analysis of the electronic exchanges of Sauvons La Recherche allows us to expose a part of the processes of interaction in the work in this particular field, as "revealed" in a moment of crisis, and to draw the outlines of the modalities of domination and regulation included in these processes of communication.

This qualitative study examines how Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles. During the new coronavirus, various protests are taking place around the world. An example of a massive protest against the COVID Certificate is the major protests in France, that took place in July 2021. France had one of the largest protests against the COVID Certificate in the world. Tens of thousands of people protested across the country. In this study, 15 news articles are analysed about protests against the COVID Certificate in France from both Aftonbladet and Expressen, by using Critical Discourse Analysis (CDA), both as a theoretical perspective and method. Study even use framing theory, news values theory, and biopolitics as a theoretical perspective. Results of this study shows that the Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles as violent, and demonstrators at these protests are portrayed primarily as dissatisfied, but sometimes also as low-educated, cuckoos, dangerous, and heroes. It is both elite people and demonstrators who got to speak in these news articles. Ministers, president, researchers, and police were allowed to speak more often than demonstrators, and they even got more space in quotes.

I oktober 2019 bröt en serie protester ut i Libanon efter att regeringen föreslagit en skatt på den populära applikationen WhatsApp. Demonstranternas missnöje grundade sig emellertid i ekonomisk misskötsel, korruption och arbetslöshet. Trots segregation och brist på ett centralt ledarskap pågick protesterna under ett år och lyckades avsätta två premiärministrar. Detta går emot den tidigare forskning om avsekterisering och sociala rörelser, som visar att politiskt motstånd i sekteriska samhällen ofta är splittrat och ineffektivt. I denna studie undersöks protesterna utifrån ett teoretiskt ramverk som förenar teorier om decentraliserade protester och avsekteriseringsstrategier. Studien undersöker hur tre olika begrepp – sekularism, populism och nationalism – används av demonstranterna för att framföra sina budskap och krav. Studiens material består av totalt 240 demonstrantuttalanden som har samlats in från 80 tidningsartiklar och nyhetsinslag. För att undersöka begreppen tillämpar studien en kvalitativ innehållsanalys, och ett kodschema har konstruerats för att fånga in hur de tre begreppen används i demonstranternas uttalanden. Analysen visar att öppna och pluralistiska budskap kan bidra till att förena demonstranter i segregerade samhällen, och att sekularism kan vara ett effektivt begrepp för att framföra dessa budskap. Genom att förena teorier om decentraliserade protester och avsekterisering bidrar studien till att öka förståelsen om hur dessa protester kan mobiliseras och förena människor i sekteriska samhällen. Detta gör att studien inte bara bidrar till vår förståelse om Libanon, utan även liknande protester i Mellanöstern och Nordafrika.