I oktober 2019 bröt en serie protester ut i Libanon efter att regeringen föreslagit en skatt på den populära applikationen WhatsApp. Demonstranternas missnöje grundade sig emellertid i ekonomisk misskötsel, korruption och arbetslöshet. Trots segregation och brist på ett centralt ledarskap pågick protesterna under ett år och lyckades avsätta två premiärministrar. Detta går emot den tidigare forskning om avsekterisering och sociala rörelser, som visar att politiskt motstånd i sekteriska samhällen ofta är splittrat och ineffektivt. I denna studie undersöks protesterna utifrån ett teoretiskt ramverk som förenar teorier om decentraliserade protester och avsekteriseringsstrategier. Studien undersöker hur tre olika begrepp – sekularism, populism och nationalism – används av demonstranterna för att framföra sina budskap och krav. Studiens material består av totalt 240 demonstrantuttalanden som har samlats in från 80 tidningsartiklar och nyhetsinslag. För att undersöka begreppen tillämpar studien en kvalitativ innehållsanalys, och ett kodschema har konstruerats för att fånga in hur de tre begreppen används i demonstranternas uttalanden. Analysen visar att öppna och pluralistiska budskap kan bidra till att förena demonstranter i segregerade samhällen, och att sekularism kan vara ett effektivt begrepp för att framföra dessa budskap. Genom att förena teorier om decentraliserade protester och avsekterisering bidrar studien till att öka förståelsen om hur dessa protester kan mobiliseras och förena människor i sekteriska samhällen. Detta gör att studien inte bara bidrar till vår förståelse om Libanon, utan även liknande protester i Mellanöstern och Nordafrika.