Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

No description available.

No description available.

No description available.

Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning. Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget. I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc. Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.

<p>Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.</p><p>Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.</p><p>I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.</p><p>Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo. 17 oktober 2012 sände tv-programmet Kalla Fakta en granskning av Parken Zoos hantering av djur som fick stora konsekvenser för parken. Enligt Kalla Fakta avlivades utrotningshotade djur utan tecken på sjukdom. Djurparkschefen hävdade att djuren flyttats till andra djurparker eller dött av ålder, något som Kalla Fakta motbevisade genom en lång filmfrekvens av döda djur i en frys. Studiens huvudsakliga syfte är att beskriva de publics som skrev inlägg på Parken Zoos Facebooksida, hur de tog sig i uttryck och varför de skrev inlägg efter Kalla Faktas avslöjande. För att kunna besvara syftet användes innehållsanalys av Facebookinlägg med en kompletterande frågeundersökning till utvalda personer.