I den här uppsatsen så undersöks de mytiska utgångspunkterna i denNordamerikanska QAnon-rörelsen. QAnon dök upp på den politiska scenen i slutet av2017 i samband med att källan ”Q” började posta politiska förutsägelser i internetforumsom 4Chan och 8Chan. ”Q” startade en rörelse som nu sprider sig över världen och somanvänder sig av ett potpurri av konspirationsteorier för att föra fram sitt budskap. I dethär arbetet kommer några av de mytologiska teman vi hittar hos Qanon-rörelsen attanalyseras med hjälp av bland annat den mytanalys vi finner hos amerikanskareligionshistorikern Joseph Campbells. / In this thesis I investigate the mythical foundations of the North AmericanQAnon-movement. QAnon entered the political right-wing scene during 2017 when thesource ”Q” started posting ”drops” on the 4Chan and 8Chan message boards. ”Q”started a movement now spreading across the world by connecting different conspiracytheories to a ”big tent conspiracy theory”. In this text I will analyse some of the themesused by the QAnon-movement using the myth-analysis of, among others, the americanmythologist Joseph Campbell.

Conspiracy theories are common in both local and international contexts. These theories offer simple explanations to complex problems and events, and they can have negative consequences for individuals and society. This study examines the experiences and perceptions of six high school teachers regarding conspiracy theories within social studies education through semi-structured interviews. The purpose of the study is to shed light on the teachers' experiences of conspiracy theories in their professional roles, the strategies they perceive as useful in handling conspiratorial beliefs, how they respond to students expressing such beliefs, and the conditions they perceive to have in dealing with conspiracy theories in their teaching. The results of the study indicate that teachers perceive conspiracy theories as a growing problem in upper-secondary school and they address this issue by attempting to strengthen students' familiarity with authoritative and trustworthy sources. The results also showcase that active inclusion of conspiracy theories in the classroom can attract students to these theories, but it can also provide an opportunity to spark interest and equip students with knowledge and skills if the theories are approached correctly. Furthermore, the teachers recognized the importance of developing students' critical thinking skills and suggested non-confrontational approaches when responding to students expressing conspiracy theories. They also noted that the response to a student would vary depending on whether the student expresses controversial conspiratorial content. Regarding the teachers' conditions to handle conspiracy theories, they identified the need to broaden and deepen the area of source criticism, as well as the necessity for more time, space, collegial collaboration, as well as professional development to enhance their understanding of effective strategies.

Hur bör gymnasielärare i samhällskunskap bemöta konspirationsteorier? Gymnasieskolans styrdokument ger ett flertal generella riktlinjer för hur en lärare ska bedriva sitt arbete. En lärare förväntas bland annat bedriva sin undervisning med utgångspunkt i såväl vetenskaplighet, som i demokrati och värdegrund. När en elev i en klassrumssituation argumenterar för en konspirationsteori kan det innebära en utmaning för läraren på alla dessa punkter. I den här studien undersöks hur sex lärare på gymnasienivå resonerar kring bemötandet av konspirationsteorier och styrdokumenten. Studien innefattar intervjuer med lärare från både yrkesförberedande och studieförberedande gymnasier, samt från vuxenutbildningen på gymnasienivå. Studien jämför också lärarnas känslor och strategier med aktuell forskning om konspirationsteorier. De två teoretiska utgångspunkterna för studien är det fenomenografiska perspektivet samt det närbyråkratiska perspektivet på implementering av styrdokument. Därmed är lärarnas friutrymme på många sätt i centrum. Resultatet visar att lärarna ser konspirationsteorier som ett pedagogiskt verktyg, som ett hot, som en positiv skepticism, som en del av yttrandefriheten och som ett ansvar att bemöta. Utifrån en diskussion om resultatet i relation till styrdokumenten och aktuell forskning presenteras en sammanfattning och slutsats där lämpliga sätt att bemöta konspirationsteorier i en klassrumssituation lyfts fram. Resultatet befäster också tidigare studier som visat att lärare i sin roll som tjänstemän med friutrymme agerar på ett tämligen snarlikt vis.

Dissemination of disinformation is one of the biggest threats to modern society. Specifically, studies have shown that conspiracy theories endanger civil discourse and undermine trust towards information and social institutions. Researchers have previously focused on analyzing conspiratorial groups from an outsider’s perspective and in relation to echo chambers. Therefore, the purpose of this essay is to offer an alternative perspective that focuses on how an anti 5G group on Facebook creates a group identity — a sense of belonging — and how a strong community influences the members’ opinions regarding 5G. A netnographic approach was used to observe the group and analyze the first two question statements, whilst digital interaction analysis was used to analyze the last question statement. Thereafter, Conspiracist Ideation and Sense of Community were applied as our theoretical framework to examine and understand the material. The results show that the members foster a group identity and a sense of belonging by promoting norms and creating a structure for how one should behave and think in the group. These aspects created an online space where members could receive emotional support and feel safe to express controversial opinions. We could not determine whether the sense of community or group identity affected members’ opinions. We can, however, verify that a strong sense of belonging within the group encouraged discussions about conspiratorial thinking. With this in mind, we suggest that a strong sense of community might have a bigger impact on conspiracy groups and echo chambers than previously thought. Further research should focus on a strong sense of community creating echo chambers, rather than echo chambers creating communities. Key words: anti-5G, conspiracy theories, netnography, community online

This study aims to expand on the knowledge of how conspiracy theorists spread their theories and message online by looking closer at one Swedish influencer on Instagram: Natalie Jonsson (@nataliejonssons). Through her Instagram feed including videos, pictures and saved livestreams the study analyzed how Instagram was used, which themes that were present and how the influencer presented herself. The study relies on Goffman's theory of self representation, as well as media affordances, personal branding, conspirituality and Baker's previous research on the persecuted hero narrative. The comparative method was used for coding and finding themes in the material. The study's inductive approach revealed that the influencer, who originally was chosen for being a part of the anti-vaccination movement, was in fact also a conspiracy theorist. The findings were as follows: Instagram was used strategically in the spread of themes in different parts of the profile, where the livestreams presented the most extreme opinions, while an anti-vaccine discourse was more openly displayed. Eleven themes were found, most of them rooted in a mistrust for the system, leaders, medicine and media. The remaining themes all included conspiracy theories and/or false information, with the exception for the theme private life and politics. Natalie Jonsson positions herself as a censored fighter for the people, truth and freedom. The results aid in expanding on the understanding of misinformation and conspiracy theories and their spread online, and thus undermining truth, democracy and health around the globe.

Att vaccinera sig mot Covid-19 viruset har ansetts vara en global förutsättning för att kunna utplåna pandemin. Världen över har det skett påtryckningar att man ska vaccinera sig och till allra största del har vaccinet uppfattats som bra och människor har därför gått och vaccinerat sig. Men det har även förekommit att människor har tackat nej till vaccinet och i den här studien kommer vi att fokusera på dessa individer. En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att besvara våra frågeställningar där vi vill veta orsaken till varför man väljer att inte ta vaccinet mot Covid-19, och även vilka konsekvenser det här valet haft för dessa personer. Analyserna har genomförts mot bakgrund av tidigare forskning inom områdena vaccinmotstånd och effekter av normbrytande beteende, samt mot bakgrund av teorier gällande bland annat hur konspirationsteorier framkommer och konsekvenser av stigmatisering. Analyserna visar att en brist på tillit till stat och myndigheter är det främsta skälet till vaccinmotstånd, och även att de människor som har valt att inte ta Covid-19 vaccinet har blivit stigmatiserade (med tillhörande konsekvenser). Vi anser att vår undersökning bidrar med kunskap om sambandet mellan vaccinmotstånd - brist på tillit till stat och myndigheter och konspirationsteorier, samt att upplysa om de konsekvenser som det valet har medfört.

Desinformation har genom alla tider varit en del av samhället och har genom historien haft avgörandet betydelse för händelser som utspelat sig. Idag är desinformation ett ytterst aktuellt ämne som genom nyhetsflödets ökande tempo med digitaliseringen, samt AIs förmåga att producera manipulerade bilder är det ett område som är viktigt att studera. Syftet med undersökningen var att undersöka om det fanns någon korrelation mellan den svenska befolkningens känsla av inkludering kopplad till deras attityd mot desinformation. Vidare undersöktes det om det fanns något samband kopplade till intersektionella faktorer som kön och ålder. Undersökningen hade en kvantitativ ansats genom insamlandet av enkäter, som sedan sammanställdes. Resultatet visade att inget samband mellan känslan av inkludering och attityd till desinformation, samt mellan desinformation kopplat till kön eller ålder kunde fastställas. Slutsatsen som kan dras är att bristen på signifikanta resultat kan tillskrivas antingen en missad korrelation som inte fångades i denna studie eller det faktum att desinformation är en så genomgripande samhällsfråga att den ses negativt av de flesta individer, vilket gör det svårt att hitta signifikanta skillnader mellan olika grupper. En separat undersökning fann dock visst samband mellan konspiratoriska övertygelser och individer inom den politiska högern, vilket tyder på ett potentiellt samband mellan politiska ideologier och attityder till desinformation. Ytterligare forskning behövs för att utforska denna aspekt. / Disinformation has always been a part of society and throughout history has been decisive for events that unfolded. Today, disinformation is an extremely current topic that, through the increased pace of the news flow with digitization, and AI's ability to produce manipulated images is the most current area to study. The purpose of the survey was to investigate whether there was any correlation between the Swedish population's sense of inclusion linked to their attitude towards desinformation. Furthermore, the paper explored whether there was any relationship linked to intersectional factors such as gender and age. The survey was a quantitative survey through the collection of questionnaires, which were then compiled. The result showed that no relationship between the feeling of inclusion and attitude to disinformation, as well as between disinformation linked to gender or age could be established. The conclusion that can be drawn is that the lack of significant results can be attributed either to a missed correlation that was not captured in this study or to the fact that disinformation is such a pervasive societal issue that it is viewed negatively by most individuals, making it difficult to find significant differences between different groups. However, a separate survey found some association between conspiratorial beliefs and individuals on the political right, suggesting a potential link between political ideologies and attitudes toward disinformation. Further research is needed to explore this aspect.

Bakgrund: Människan har genom alla tider trott att händelser i världen är resultatet av en konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori. Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna: • Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna? • Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen? Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar. Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet. / Introduction: People have always believed that events are caused by conspiracies, and approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions: • Which psychological aspects are described in the included studies? • How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature? Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous, regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws. Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.

Purpose–This study has examined the information behaviour and perception of information in a group ofinformation users who have a critical approach to the media and the information supply. Some of them call themselvesor are being called conspiracy theorists. The purpose was to examine how their information behaviour is influenced by the belief that the information is biased or inaccurate and what the information behaviour looks like when the user searches for discrepancies rather than a response to a question. Method–The study is based on transcribed interviews and email responses to interview questions. The model used to analyze the source material is Christine Bruceʼs seven categories of information literacy as presented in Seven Faces of Information Literacy. The outcome is compared with other user studies. Subsequently, the source material has been studied through Michel Foucaultʼs discourse theory. Focus is on power, anti-discourses and institutions. Findings–The analyses have shown that the informants have a sufficiently uniform information behaviour to be studied as a user group. Their information behaviour is focused on different strategies for evaluating information and understanding courses of events. This behaviour is based on a critical approach to what is considered as "truth" in the discourse. Originality/value–The user group has not been studied before in LIS research. Paper type–This is a two years master’s thesis in library and information science in Archive, Library and Museum studies.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>