Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

The storming of the U.S. Capitol on January 6, 2021, came to shock the entire world. An angry mob of Trump supporters had, after months of encouragement from President Trump, attacked the heart of American democracy in an attempt to overturn the results of the 2020 presidential election. The attempt failed, when a new president, Joe Biden, was inaugurated on January 20, 2021. The aim of this case study is to create an understanding of how President Donald Trump, his administration and allied Republicans tried to overthrow American democracy in connection with the 2020 presidential election, and why they didn’t succeed. Using Steven Levitsky and Daniel Ziblatt's 2018 book “How Democracies Die” as the theoretical framework of the thesis, an ideal-type definition of “how to overthrow a democracy” was formed. Based on this ideal-type definition, the source material, consisting of documents, social media posts, newspaper reports and transcribed speeches, was examined. The results indicate that President Trump largely fulfilled almost all signs and variables of the ideal-type definition, by spreading disinformation to systematically undermine election results, interfering with and pressuring institutions, such as the DOJ, to accept conspiracy theories of election fraud, inciting large-scale protests, refusing to condemn threats against government officials and refusing to stop the attack of the Capitol on January 6, 2021. The results also indicate that democracy survived mostly because of the brave civil servants and politicians who, even under threat, secured the election result and protected the democratic institutions during the 2020 presidential election and on January 6, 2021. But even though it's been a year since Trump's attempt to overturn the election results, democracy is still under attack. Trump´s strong hold on the Republican Party has resulted in, for example, the exclusion of Republicans who stood against Trump´s attempt to overthrow American democracy and the introduction of new election laws that make it harder for people to vote.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konspirationsteorier som förekommer bland medlemmar i tre Facebookgrupper utifrån sex inlägg om Covid-19. Studien jämför även inläggen om Covid-19 i Facebook-grupperna med information från de officiella källorna World Health Organization och Folkhälsomyndigheten, hur informationen från de olika källorna framställs och skillnaderna i informationen mellan dem. Detta bidrar till en bättre förståelse om användningen och olika typer av vilseledande information. Studien utgår från en kvalitativ språklig analys eftersom det sällan förekommer studier om textens innehåll i vilseledande information.  Studien uppmärksammar tidigare forskning om sambandet mellan sociala medier och konspirationsteorier. De teoretiska utgångspunkterna är tre typer av vilseledande information och begrepp såsom social kontroll och selektiv exponering förekommer. Resultatet visar att det förekommer fyra huvudsakliga konspirationsteorier och sex tillhörande konspirationsteorier i diskussioner om Covid-19 i de undersökta grupperna på Facebook. I dessa diskussioner är desinformation mest förekommande. Resultatet diskuteras i jämförelse med information från World Health Organization och Folkhälsomyndigheten. Den vilseledande informationen bildar budskap och tolkningar genom tecken och språk i form av texter. Diskussionerna belyser slutligen att den tidigare forskningen, till viss del, stämmer överens med vår studie samt ger förslag på eventuell framtida forskning om konspirationsteorier. / The purpose of this study is to investigate the conspiracy theories that exist among members of three Facebook groups based on six posts about Covid-19. The study also compares the posts about Covid-19 in the Facebook groups with information from the official sources World Health Organization and the Swedish Public Health Authority, how the information from the different sources is presented and the differences in the information between them. This contributes to a better understanding of the use and different types of misleading information. The study is based on a qualitative linguistic analysis since there are only a few studies on the text's content in misleading information. The study draws attention to previous research on the connection between social media and conspiracy theories. The theoretical starting points are three different types of misinformation and concepts such as social control and selective exposure occur. The results show that there are four main conspiracy theories and six related conspiracy theories in discussions about Covid-19 in the analyzed groups on Facebook. In these discussions, disinformation is most common. The result is discussed in comparison with information from the World Health Organization and the Swedish Public Health Authority. The misleading information forms messages and interpretations through signs and language in the form of texts. Finally, the discussions highlight that the previous research, to some extent, is consistent with our study and provide suggestions for possible future research on conspiracy theories.

Syftet med denna studie är att undersöka antivaccin-diskurser på Facebooksidan Kavla Ner och jämföra dem med tre antivaccin-diskurser tidigare funna av Kata (2010). Tidigare forskning visar att antivaccin-grupper utnyttjar postmodernistiskt tänkande och att sociala medier är ett kraftfullt verktyg vad gäller åsiktsbildning om vaccin. Därtill kan konspirationsteorier som sprids om vaccin bidra till en ökad tro på att vaccin är farligt.Materialet som analyseras är 30 inlägg från Facebooksidan Kavla Ner och studien bygger på Faircloughs (1992) tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Texterna har analyserats med hjälp av analysverktygen lexikala val och modalitet. Detta görs med utgångspunkt i teorier om ideologi och diskurs, postmodernism samt kulturell hegemoni.Resultatet av analysen visar förekomsten av antivaccin-diskurser och att två av de funna diskurserna stämmer överens med de Kata (2010) funnit. Därtill gjordes nya upptäckter i form av en ny diskurs och de kategoriserande teman Kata funnit utvecklades. Resultatet visade att en stor mängd av inläggen är färgade av ett postmodernistiskt tänkande. Konspirationsteorier visade sig också vara vanligt förekommande i inläggen. Slutsatsen av studien är att de sociala praktiker som påverkar antivaccin-diskursen även skulle kunna påverka andra områden, vilket ytterligare förklarar vikten av att förstå fenomenet vaccinmotstånd. / The purpose of this bachelor thesis is to examine anti-vaccine discourses on the Kavla Ner Facebook page and to compare them to three anti-vaccine discourses previously found by Kata (2010). Research shows that anti-vaccine communities utilize postmodern ways of thought, and that social media is a powerful tool when it comes to affecting people's opinions about vaccination. Furthermore, conspiracy theories which are spread on the internet can contribute to belief that vaccines are dangerous.The material which has been analyzed consists of 30 posts from the Kavla Ner Facebook page and the method is based on Fairclough’s (1992) three-dimensional model for critical discourse analysis. The texts have been analyzed using the tools lexical choices and modality, while drawing on theories about ideology and discourse, postmodernism and cultural hegemony.The result shows the presence of anti-vaccine discourses on the Facebook page, and that two of the discourses are consistent with those found by Kata (2010). In addition, a new discourse was found and the categorizing themes by Kata were expanded. Conspiracy theories proved to be common in the posts. The results also showed that a large number of the posts are characterized by postmodernist thinking. Finally, it is concluded that the social practices which influence the anti-vaccine discourse could affect other areas, which further explains the importance of understanding the phenomenon of vaccine resistance.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.

The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of science regarding vaccines and education correlates with belief in conspiracy theories. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling by a questionnaire that was answered by the participants and measured all variables. The study used a quantitative cross-sectional design with 125 participants, of whom 48 were men, 75 women and 2 other/wish not to say, aged 18–82 (M=46.28, SD=13.48). The result showed that the model was significant and that people with a more negative attitude towards vaccines, a higher degree of belief in pseudoscience and higher preference for and trust in intuitive thinking showed a higher belief in conspiracy theories; other variables were not significantly related to belief in conspiracy theories. The result can be used as a basis for future research on belief in conspiracy theories and its relationship to other factors than in current study. / Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskttänkande, tro på pseudovetenskap, inställning till klimatforskning, inställning tillvaccinforskning samt utbildningsnivå, korrelerar med tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval samt frivillighetsurval via ett frågeformulär som mätte samtliga variabler och besvarades av deltagarna. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 125 deltagare, varav 48 män, 75 kvinnor samt 2 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–82 år (M=46.28, SD=13.48). Resultatet visade att modellen var signifikant och indikerar att personer med en mer negativ inställning till vaccin, högre grad av tro på pseudovetenskap, samt högre preferens för och tilltro till intuitivt tänkande uppvisar en högre tro på konspirationsteorier. Övriga variabler var inte signifikant relaterade till tro på konspirationsteorier. Resultatet kan användas som underlag för framtida forskning om tro på konspirationsteoriers och dess samband med andra variabler än de i aktuella studien.

Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro påparanormala fenomen, tro på pseudovetenskap, förkastande av forskning kring klimat,förkastande av forskning kring vaccin, utbildningsnivå, maktlöshet samt tro på enkla lösningarpredicerar tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval samt frivillighetsurval. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 244deltagare, varav 112 män, 131 kvinnor samt 1 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–80 år (M=37.1,SD=14.5). Resultatet från analysen visade att modellen var signifikant samt att tro påparanormala fenomen (β=.36, p<.001), förkastande av forskning kring vaccin (β=.32, p<.001)och maktlöshet (β=.11, p<.05) var signifikanta prediktorer för tro på konspirationsteorier.Däremot var inte intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, förkastandeav forskning kring klimat, tro på enkla lösningar eller utbildningsnivå signifikanta prediktoreri modellen. Resultatet kan ligga till grund för att vidare undersöka tro på konspirationsteorierssamband med andra faktorer än aktuell studies prediktorer i framtida forskning. / The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytic thinking, paranormalbeliefs, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of scienceregarding vaccine, education, powerlessness and belief in simple solutions predicts belief inconspiracy theories. The data was collected through a non-randomised convenience andvolunteer sampling. The study used a quantitative cross-sectional design with 244 participants,of whom 112 were men, 131 women and 1 other/wish not to say, aged 18–80 (M=37.1,SD=14.5). The result from the analysis showed that the model was significant and that belief inconspiracy theories was significantly predicted by paranormal beliefs, (β=.36, p<.001),rejection of science regarding vaccine (β=.32, p<.001) and powerlessness (β=.11, p<.05).However, the result showed that intuitive thinking, analytic thinking, pseudoscientific beliefs,rejection of science regarding climate, belief in simple solutions and education were notsignificant predictors of belief in conspiracy theories in the model. The result can be used as abasis for future research to further examine belief in conspiracy theories relationship to factorsother than the current study's predictors.