Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar omutbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring. Något som dock står klart är att det är hos eleverna svaren står att finna.

Syftet med studien var att undersöka om regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet hade samband med kognitiva funktioner i åldersgruppen 65+. Mer specifikt har sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer av total träningsmängd, träningsintensitet (mycket/måttligt ansträngande och promenader) samt total tid stillasittande och de kognitiva funktionerna; exekutiva funktioner, bearbetningshastighet och analytiskt tänkande studerats. 28 individer i åldrarna 65–85 (M = 75.52, SD = 5.15) deltog i studien, varav 14 var kvinnor och 14 var män. Deltagarna rekryterades på lokala gym samt öppna mötesplatser och besvarade ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå), deras fysiska aktivitetsvanor (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) samt kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter att ha besvarat frågorna genomförde deltagarna kognitiva test som mäter tre olika kognitiva funktioner; exekutiv funktion (via Trail Making Test B, TMT B), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) och analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT). Modell 2 med prediktorerna total fysisk aktivitet och kognitiv aktivitet var signifikant och förklarade 36% av variansen i TMT A. Modell 3 med prediktorn mycket ansträngande fysisk aktivitet var signifikant och förklarade 11% av variansen i CRT rätt. Modell 7 med prediktorerna mycket ansträngande fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet och promenader var signifikant och förklarade 25% av variansen i CRT rätt. Positivt signifikanta samband hittades för kognitiv aktivitet och bearbetningshastighet, samt för promenader och analytiskt tänkande. Negativt signifikant samband hittades mellan mycket ansträngande fysisk aktivitet och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat hittades för de exekutiva funktionerna. Resultaten från föreliggande studie tyder på att en högre grad av kognitiv aktivitet är relaterat till bättre bearbetningshastighet, mer promenader är relaterat till bättre förmåga till analytiskt tänkande, samt att en högre grad av mycket ansträngande fysisk aktivitet är relaterat till sämre förmåga till analytiskt tänkande. / The purpose of the study was to examine the association between regular physical and cognitive activity and cognitive functioning in an older population. More specifically the association between regular physical activity in terms of total amount of exercise, exercise intensity (vigorous / moderate strenuous and walks), plus total amount of time spent sitting during a day and the cognitive functions; executive function, processing speed and analytical thinking. Twenty-eight participants between 65-85 years of age (MD = 75.52, SD = 5.15) partook in the present study, of which 14 were women and 14 were men. The participants were recruited at local gyms and public meeting places and answered a questionnaire including background questions (gender, age, educational level), their physical activity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After answering the questions, the participants performed cognitive tests to measure the three cognitive functions; executive function (through Trail Making Test B, TMT B), processing speed (through Trail Making Test A, TMT A, and Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and analytical thinking (through Cognitive Reflection Test, CRT). Model 2 with the predictors' total physical activity and cognitive activity was significant and explained 36% of the variance in TMT A. Model 3 with the predictor vigorous strenuous physical activity was significant and explained 11% of the variance in CRT Correct. Model 7 with the predictors' vigorous strenuous physical activity, moderate strenuous physical activity and walks was significant and explained 25% of the variance in CRT Correct. Positive significant associations were found between cognitive activity and processing speed, as well as between walks and analytical thinking. Finally negative significant associations between vigorous strenuous activity and analytical thinking was found. No significant results were found for executive functions in the present study. The results from the current study suggests that higher degrees of cognitive activity is related to better processing speed, more walks are related to better analytical thinking, and that a higher degree of vigorous physical activity is related to poorer ability of analytical thinking.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. / The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.

The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of science regarding vaccines and education correlates with belief in conspiracy theories. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling by a questionnaire that was answered by the participants and measured all variables. The study used a quantitative cross-sectional design with 125 participants, of whom 48 were men, 75 women and 2 other/wish not to say, aged 18–82 (M=46.28, SD=13.48). The result showed that the model was significant and that people with a more negative attitude towards vaccines, a higher degree of belief in pseudoscience and higher preference for and trust in intuitive thinking showed a higher belief in conspiracy theories; other variables were not significantly related to belief in conspiracy theories. The result can be used as a basis for future research on belief in conspiracy theories and its relationship to other factors than in current study. / Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskttänkande, tro på pseudovetenskap, inställning till klimatforskning, inställning tillvaccinforskning samt utbildningsnivå, korrelerar med tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval samt frivillighetsurval via ett frågeformulär som mätte samtliga variabler och besvarades av deltagarna. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 125 deltagare, varav 48 män, 75 kvinnor samt 2 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–82 år (M=46.28, SD=13.48). Resultatet visade att modellen var signifikant och indikerar att personer med en mer negativ inställning till vaccin, högre grad av tro på pseudovetenskap, samt högre preferens för och tilltro till intuitivt tänkande uppvisar en högre tro på konspirationsteorier. Övriga variabler var inte signifikant relaterade till tro på konspirationsteorier. Resultatet kan användas som underlag för framtida forskning om tro på konspirationsteoriers och dess samband med andra variabler än de i aktuella studien.

Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro påparanormala fenomen, tro på pseudovetenskap, förkastande av forskning kring klimat,förkastande av forskning kring vaccin, utbildningsnivå, maktlöshet samt tro på enkla lösningarpredicerar tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval samt frivillighetsurval. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 244deltagare, varav 112 män, 131 kvinnor samt 1 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–80 år (M=37.1,SD=14.5). Resultatet från analysen visade att modellen var signifikant samt att tro påparanormala fenomen (β=.36, p<.001), förkastande av forskning kring vaccin (β=.32, p<.001)och maktlöshet (β=.11, p<.05) var signifikanta prediktorer för tro på konspirationsteorier.Däremot var inte intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, förkastandeav forskning kring klimat, tro på enkla lösningar eller utbildningsnivå signifikanta prediktoreri modellen. Resultatet kan ligga till grund för att vidare undersöka tro på konspirationsteorierssamband med andra faktorer än aktuell studies prediktorer i framtida forskning. / The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytic thinking, paranormalbeliefs, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of scienceregarding vaccine, education, powerlessness and belief in simple solutions predicts belief inconspiracy theories. The data was collected through a non-randomised convenience andvolunteer sampling. The study used a quantitative cross-sectional design with 244 participants,of whom 112 were men, 131 women and 1 other/wish not to say, aged 18–80 (M=37.1,SD=14.5). The result from the analysis showed that the model was significant and that belief inconspiracy theories was significantly predicted by paranormal beliefs, (β=.36, p<.001),rejection of science regarding vaccine (β=.32, p<.001) and powerlessness (β=.11, p<.05).However, the result showed that intuitive thinking, analytic thinking, pseudoscientific beliefs,rejection of science regarding climate, belief in simple solutions and education were notsignificant predictors of belief in conspiracy theories in the model. The result can be used as abasis for future research to further examine belief in conspiracy theories relationship to factorsother than the current study's predictors.